R ESULTAT I FÖRSKOLEKLASSVERKSAMHET

Under denna del ska vi presentera resultatet av intervjuer och observationer som vi har gjort i förskoleklass där musiklärare och förskoleklasslärare ingår. Vi har valt att dela denna del i tre olika underrubriker. Dessa är musikens syfte, planering och genomförande i förskoleklass, lärande och språkutveckling i förskoleklass, förskoleklasslärarnas kompetens.

6.2.1 Musikens syfte, planering och genomförande i förskoleklass

När vi frågade förskoleklasslärarna vad de upplever är syftet med att planera musikaktiviteter fick vi olika svar. L1 tycker att musikaktiviteter handlar om att eleverna ska lära sig att uttrycka sig genom det estetiska uttrycksformerna. Däremot ställer L2 sig kritisk till detta.

Hen anser att musik har många fler positiva syften. Hen säger att “[...] barnen lär sig vissa saker genom att sjunga och detta är utveckling av deras sociala relationer. De känner samhörighet med gruppen, så de vågar att tala inför hela gruppen mer och mer”.

Vidare fortsätter L2 och understryker vikten av samspelet som finns inom musikens olika delar. Samspelet kan vara ett annat syfte till att ha musikaktiviteter enligt hen. Hen förklarar då en upplevelse där hen säger:

Vi har en gång besökt konserthuset i Stockholm och jag förklarade för barnen om musikens olika genrer, instrument och hur de låter och vad orkester betyder. Detta ledde till att barnen förstod hur viktigt samspelet är mellan alla som spelar musik i en och samma orkester. Detta kan vara ett exempel man jobbar med i klassrummet för att visa barnen att var och en har sin tur och när de samspelar tillsammans spelar de en egen symfoni i klassrummet och utvecklas tillsammans.

Trots detta förklarar L2 att musiken har en större syfte men det syftet skyms bort och läggs inte så stor fokus på. Detta beskriver M1 också när hen svarar på frågan om syftet med musiklektionerna. Hen lägger märke till hur underskattat musiken är. Hen uttrycker sig genom att säga:

Det är många som ser musiken bara som en rekreation och ingenting annat. Tittar man bara på kursplanen och att det undervisas 30 minuter om veckan så ser man hur underskattat det är jämfört med andra ämnen.

Svaret vi fick av L3 bekräftar det M1 tänker om att musiken ses som en rekreation. L3 tycker att glädjen som skapas genom musiken är den enda syftet som musiken kan ha. Hen säger att musiken “[...] skapar en härlig stämning i klassrummet och har en lugnande känsla”. Glädjen och avkopplingen som musiken skapar hos eleverna leder till mer lärande och utveckling, enligt L3.

När det kommer till planering beskriver förskoleklasslärarna att de inte riktigt planerar någon musikaktivitet/lektion. Dock sker det musikstunder i klassrummet som är oplanerade och tar plats när de märker att eleverna behöver röra sig och sträcka på sig. Anledningen till att musiklektioner inte planeras av förskoleklasslärare är att de oftast har en musiklärare som tar hand om det. L1 belyser en annan synvinkel och argumenterar att i många skolor är det förskoleklassläraren som står för alla de estetiska ämnena. Hen säger:

I förskoleklass är det ju oftast vi själva som står för allt. Vi står för

musiklektionerna och bildlektionerna och liknande. Det finns ingen annan lärare som tar hand om det. Men det är brist och bortprioriterat med utrustning.

Exempelvis försökte jag få tag i en gitarr i en annan skola för att testa och sjunga med barnen. Det var jättesvårt. Det fanns gitarrer men de var i dåligt skick och alla var typ trasiga. Bara det visar ju hur mycket skolan faktisk satsar på musiken.

L2 har samma åsikt om att man inte alltid har tillgång till en musiklärare i förskoleklassen och påpekar att varje lärare arbetar på sitt sätt. Detta gör lärarna beroende på elevernas intresse och utan någon specifik planering. Hen förklarar detta genom att säga:

Jag brukar själv göra roliga saker men det är bara för att jag vill och tycker om detta men alla lärare gör inte så. Så det är olika för att det inte är ett obligatoriskt ämne att undervisa i förskoleklass. Det beror mycket på lärarens intresse i musiken.

6.2.2 Lärande och språkutveckling i förskoleklass

Utvecklingen sker självklart enligt båda musiklärarna, men att det är gradvis och inte alltid man kan märka det på en gång. M1 säger “jag märker att de reagerar på ord” medan M2 säger

“jag kan se glödlampan som tänds ovanför deras huvud”. En utveckling som sker hos

eleverna via musiklektioner är språkutvecklingen. Detta är alla musiklärare och även förskoleklasslärare överens om. L1 beskriver detta genom att säga:

Vi har flerspråkiga som inte har hört en sång på svenska förr, men även om de inte kan sången så kan de klappa eller lära känna melodin. Med upprepning kan de ju till slut lära sig nya ord genom sången. Vi brukar lyssna på sånger på olika språk, arabiska, spanska, ryska så alla barn känner sig inkluderade. Det hjälper barnen att utveckla både deras modersmål och även svenska språket.

L2 lägger även till att eleverna utan svenska språket sjunger inte alltid med. Däremot kan man se på dem att de försöker hänga med i rytmiken. Detta leder i sin tur till att de blir delaktiga och vågar uttrycka sig på svenska språket. Det viktigaste enligt L2 är lärandet som sker genom sånger. Hen beskriver att genom sånger kan eleverna härma musiken och melodin som i sin tur leder till deras språkutveckling. L3 ser musiken som ett medel som öppnar dörren till lärandet. Vidare beskriver hen att musiken hjälper eleverna att lära sig och utveckla sitt språk. Hen säger att “[...] det är bara positiv att använda musik, men extra positiv att använda det med flerspråkiga eller elever som inte har det verbala språket.” Liknande åsikt delar även musiklärarna genom att säga att musiken öppnar vägar in i lärandet av språket. M1 uttrycker sig så:

Musiken handlar om att lyssna och härma. Det gör språk också och det är därför man kan lära sig språk då man lyssnar på andra och hur de säger det och på så sätt lär man sig språket eller musiken/sången. Alltså jag tror att musiken är ett jättebra ingångssätt för att lära sig något såsom språk.

Något annat som M2 uttrycker är att musiken är ett helt eget språk i sig. Hen beskriver det och säger:

Jag ser musiken som en tredje sätt att uttala sig själv. Så vi har de olika sätten att uttala sig såsom det verbala språket, kroppsspråket och liknande och sen tycker jag att det kommer även musikspråket däremellan.

Enligt våra observationer har musiklektionerna en tydlig riktning mot utveckling av musicerandet men även språk. Första musiklektionen var för en förskoleklass och klassen arbetade just då med rimramsor och att kunna komma på egna rimord. Den skolan vi var på

hade inte några andra instrument som eleverna kunde arbeta med och därför använde musikläraren sig av egen gitarr och sjöng med eleverna under musiklektionerna. Sången de arbetade med hette “Ingenting - Rimramsa” där musikläraren sjöng vad livet vore utan något och sedan repeterar meningen med ett rimord till det sista ordet som i meningen innan.

Sången kan gå så här:

Vad vore livet utan hatt Vad vore livet utan katt

Vad vore livet utan mat Vad vore livet utan tjat

(Gren, Nilsson & Pettersson 1997, s.9)

Efter att musikläraren sjöng sången någon gång och eleverna blev bekanta med sången skulle de tillsammans skapa små grupper och försöka hitta egna rimord som de kan sätta i sången.

Exempelvis sa en grupp: “Vad vore livet utan häst, vad vore livet utan präst”. En annan grupp sa “Vad vore livet utan hus, vad vore livet utan mus”. Till följd av denna sång kunde eleverna musicera och lära sig om olika toner på röstnivåerna samtidigt som de utvecklade språket.

Musikläraren pratade även om musikens grundelement och påminde eleverna om hur rytmen ska gå. Hen använde sig även av begrepp som “fallande frekvens” och liknande för att få eleverna att förstå sången bättre.

Den andra observationen var med en annan barngrupp som går i förskoleklassen.

Musiklektionen handlade om en aktivitet där eleverna satt på mattan och i mitten fanns det olika kort med bilder av olika instrument på. Musikläraren förklarade för eleverna att de ska lyssna på olika ljud som relateras till olika instrument. Efter att de lyssnar kommer de att diskutera och gissa vilket instrument som låter så. Efter det ska de lägga korten som visar bilder på instrumenten på en rätt ordning. Med användning av sin dator som kopplas till en högtalare började läraren trycka på video som hen fixade där det finns olika ljud på

instrument med bilder, men utan att eleverna ser det. Eleverna började gissa och sedan diskutera för att bestämma tillsammans vilket instrument de tror att det är. Musikläraren gav dem en tillräcklig tid för att kunna bestämma innan hen går vidare. Efter att eleverna blev klara med den ordningen som de tror att det var rätt, spelade läraren videon igen efter att hen hade kopplat den till projektorn i salen. Eleverna kunde se om de gissade rätt. Dessutom att

de kunde lära sig vad varje instrument kallas för och stava namnet som står under varje instruments bild på videon. Aktiviteten upprepades några gånger och ändrades till att barnen fick testa att spela på några instrument som maracas, ägget, trumma, flöjt och även piano.

Under aktiviteten fick barnen testa och hålla ett och samma tempo ihop. Musikläraren var en aktiv pedagog och ledde barnen genom att förklara de olika musikaliska grundelementen med koppling till aktiviteten.

6.2.3 Förskoleklasslärarnas kompetens

Båda musiklärarna är överens om att musiken undervisas alldeles för lite i skolan, musiken är inte prioriterad. Utrustningen funkar inte som det ska och skolan satsar inte på det. M1 säger att “jag upplever också att många lärare ser musiken som det så kallade “huvudvärk.”

Förskoleklasslärarna visar samma syn om att musikundervisningen är för lite, men att de också arbetar med musik i förskoleklassen. L1 förklarar att de sjunger och rimmar varje dag tillsammans med eleverna. Däremot försöker de att inte lägga så stor vikt på det för att de har en musiklärare som tar hand om undervisningen av musiken en gång varje vecka, som det nämndes innan. L2 konstaterar att under vardagarna brukar de sjunga några sånger. Hen säger:

När det kommer till musik kan jag säga att vi sjunger några sånger med eleverna.

Jag kan säga att vi inte tänker på musik som ett ämne eller som väl planerade stunder, utan bara som bakgrund. Vi lägger stort vikt på ämnena som matte, svenska, so, no, men när det kommer till musik har vi bara 30–40 minuter per vecka där vi sjunger lite och har lite danslekar inte mer.

L3 delar samma syn om detta. Hen fortsätter med att musiken används som bakgrunds aktivitet. Hen beskriver det så här:

Vi har lite sång så som Majas alfabet sångbok där vi försöker arbeta med musik samtidigt som vi arbetar med bokstäverna. Att leka och sjunga och lära sig bokstäverna är det enda vi gör i klassrummet som är musikalisk.

Musiklärarna tycker att det borde undervisas mer musik i skolan. De ger som förslag att musiken borde finnas i klassrummen också. M1 säger att:

Musiken ska inte bara vara ett komplement till andra ämnen. Många tycker sig att de är musikaliska när de sjunger och liknande när de egentligen bara använder musiken som ett verktyg och inte lägger vikt i musik som ett eget ämne.

M2 håller med om detta men upplever att andra lärare inte har den musikaliska kompetensen som behövs, vilket leder till att de lämnar allt som handlar om musik till musiklärarna. Något liknande tanke som M1 har även L2. L2 anser att lärarens kunskaper är betydelsefulla och viktiga. Om en lärare inte har de kunskaperna som behövs undviker de att undervisa i ämnet, även om de tycker om musiken. Lärarna lägger mer tid på att utveckla sig i andra ämnen som svenska och matematik men detta är inte det samma när det kommer till musik.