R ESULTATDISKUSSION

Syftet är att undersöka lekens betydelse för barns lärande när det kommer till samspel. Att undersöka de olika typer av samspel som uppstår mellan barnen.

Frågeställningarna lyder, hur förskollärare ser på samspelets betydelse för barns lärande och hur samspelet i leken varieras på barnens språkkunskaper och ålder?

7.1.1   Samspelets betydelse för barns lärande

De äldre barnens samspel

När det gäller de samspelsmönster som baseras på ett samarbete mellan barnen och deras strävan efter ett gemensamt mål kan kopplas till artikeln Elkind (2008) har skrivit om hur leken är en viktig roll i människans utveckling vilket innefattar kreativa förmågor som fantasi och nyfikenhet.

Samspel som grundar sig i instruktioner kan kopplas till Papes (2001) förklaring till att det är i leken som barn har möjlighet att skaffa sig

erfarenheter som leder till ett lärande. Barnen försöker med hjälpa varandra genom sina tidigare upplevda erfarenheter skapa ett lärande i en kompis genom att instruktioner.

Det som sker i samspelssekvenserna som grundar sig utifrån barnens bestämmanderätt och hur leken fortlöper genom ett barns beslutsamhet kan kopplas till den artikel som Elkind (2008) har skrivit. Där tar författaren upp att barn i förskoleåldern är i det stadiet där de kan låtsas att ett föremål föreställer något annat, vilket barnen i flera samspelssekvenser gör genom att barnen låtsas att föremålen framför dem föreställer något annat än vad de egentligen gör.

Den allra största likheten som framkom utifrån observationerna mellan barn i olika åldrar var förhandlingen om leksaker. Det var sällan en lek pågick utan att något eller några barn ville byta en leksak med en annan kamrat eller försökte samla på sig så mycket material som möjligt. Desto mer utvecklat

43

verbalt språk och förståelse för lekregler, desto större inflytande och bestämmanderätt får barnen. Samspel uppstår och det är framför allt något som bibehålls utifrån väldigt många olika faktorer som användandet av det verbala språket och kroppsspråket.  

De yngre barnens samspel

De samspelsmönster som skapar samspel genom en inbjudan till lek som sker utifrån en icke-verbal handling av ett barn. Dessa samspelsmönster och det som sker kan kopplas till Engdahls (2011) avhandling som visar hur toddlares initiativ till lek skapas utifrån deras icke-verbala kommunikation som främst sker genom gester och ansiktsuttryck. Det var som i sekvensen ovan, genom barnens icke-verbala handlingar och gester som barnen skapade sina vänskaper på. Samspelen som grundar sig utifrån att barnen påbörjar en lek genom barnens egna initiativ och det är genom interaktionen barnen framträder som meningsskapande. Dessa samspelsmönster kan kopplas till Engdahls (2011) studie med hennes syn på att barn söker kunskap genom lek och social interaktion.

Byggdeson Larsson (2010) tar i sin studie upp vikten av pedagogernas förhållningssätt i mötet med barn och deras sätt att samspela på. Hon hävdar att det finns bakomliggande faktorer som kan vara avgörande för barns förmåga eller sättet att integrera i samspel med andra barn. Detta kan kopplas till de samspelsmönster där barnens fokus ligger på

uppmärkssamhetssökanden och hur det kan ligga till grund för att barn inte vill integrera med någon annan än pedagoger.

Jämförelse av de äldre och de yngre barnens samspel

Studiens resultatet visar att de äldre barnen samspelar mer verbalt med varandra jämfört med var de yngre barnen gör. Studiens resultat visar att denna skillnad främst beror på att de äldre barnen har mer utvecklade lekar som de leker gemensamt medan de yngre barnen visade ett större samspel med de vuxna pedagogerna än med de övriga barnen på avdelningen. Hur samspelet i leken varieras på barnens språkkunskaper och ålder är en av studiens

44

frågeställningar och detta kan vi i resultatet se hur det främst varieras på barnens ålder och vilka typer av handlingar barnen använder sig av. Samspelet varieras beroende om barnen använder sig av verbala eller icke-verbala handlingar eller om de använder en kombination av båda delarna. Byggdesson Larsson (2010) studiens resultat belyser och skapar en förståelse av samspelsdimensioner mellan olika individer och hur bakomliggande faktorer mycket väl kan avgöra förmågan eller ett sätt att integrera i samspel med andra barn.

Studiens resultat visar att leken har en stor och avgörande faktor när det handlar om barns samspel. Det är genom leken barn skapar en möjlighet att samspela med varandra och samspelets betydelse är av stor vikt för barns lärande.

Under intervjuerna med förskollärarna framkommer det av samtliga informanter att samspelet både kan minskas och även leda till att leken dör ut om en pedagog tillträder leken och deltar utan tillåtelse. Flertalet av de intervjuade betonade främst detta vad det gällde de äldre barnen, att det är vanligare att barn går ifrån leken eller till och med går in i ett annat rum om en pedagog vill delta och vara med i leken.

Den största skillnaden som jag upptäckte i mina observationer mellan de yngre och de äldre barnen, var vilka olika samspelsmönster som uppstod.

Rent konkret kan vara de helt icke-verbala samspelet som uppstår, samspel som baseras på både verbala och icke-verbala handlingar, uppstår beroende på deras användande av det verbala språket under lekens gång. Barn från samtliga deltagande avdelningarna visade på samspelsmönster som uppstod ifrån lyssnande och lyhördhet genom att de lyssnade på vad kompisen sa eller försökte att förmedla genom sitt kroppsspråk.

7.1.2   Lekens betydelse för barns lärande

Sammanfattningsvis har jag genom det här arbetet fått en djupare förståelse kring lekens betydelse för barns sociala samspel i förskolan samt hur förskollärarna stöttar och integrerar barn genom lek till sociala kompetenta

45

individer. Norling (2015) hävdar i sin studie att leken genomsyrar samtliga aktiviteter i förskolan och är inte endast en del av en aktivitet. Hon har även i sitt resultat belyst språket som ett verktyg i kommunikationen och då syftar hon både på den verbala kommunikationen och utifrån kroppsliga uttryck.

På förskolan utgör leken en väldigt stor del av barnens utveckling och lärande och det är ett faktum att samspelet spelar in en stor roll i leken och lekens betydelse. Engdahl (2011) belyser resultatet att det är den icke-verbala kommunikationen som används vid barns initiativ till lek hos de yngre barnen.

Det var utifrån icke-verbala handlingar och gester som barnen skapade vänskaper och detta kunde jag se i flertal observationer med de yngre barnen, hur barnen skapade samspel och vänskap genom icke-verbala handlingar och gester.

Jag har fått en insyn i hur leken utgör en stor del av barnens vardag på förskoleavdelningarna och leken har stora inslag i verksamheten. Utifrån att barnen leker medför det en betydelse för barnens samspel vilket vanligtvis uppstår utifrån att barnen leker tillsammans. Barnen leker både ensamma, med avstånd till varandra samt att de kan leka bredvid varandra med olika saker och bibehålla ett fint samspel. För att leken ska kunna lekas och utvecklas är samspel en avgörande faktor, utan samspel försvinner leken och det slutar vanligtvis med att leken dör ut i det tillfället som samspelet uteblir och saknas. Elkind (2008) hävdar att det är genom leken som barn skapar både nya lärande och erfarenheter som leder till färdigheter inom det sociala och intellektuella. Leken har även avgörande roll i den mänskliga

utvecklingen. Leken ses som ett grundläggande lärande och det är genom leken som barn lär sig.