Utifrån den första strategin inom MMC som är Task behandlas frågor om huruvida den fysiska aktiviteten är planerad i förskolan och hur barnen utma-nas efter sina olika förmågor (Rudisill och Johnson, 2018). Tanken var att un-dersöka om förskollärarna hade som syfte att främja barnens motivation i rö-relseaktiviteterna. Vi märkte när vi ställde frågan om hur förskollärarna arbetar för att främja barnets egen inre motivation till rörelse att just motivation kanske inte är syftet med den fysiska aktiviteten, att det snarare används för att möta barnens allmänna rörelsebehov.
I undersökningens resultat kan vi sammanfatta förskollärarnas syn på fysisk aktivitet under förskoletiden som viktig och att den får ett stort utrymme även om förutsättningarna inte alltid är så goda. Genom rörelse, inflytande och upp-muntran kan förskolläraren stärka barnets egen inre motivation till att bemästra nya utmaningar. Det klingar fint ihop med tidigare forskning som menar att tiden på förskolan är viktig för att lägga en bra grund för barnets fysiska ut-veckling (O’Dwyer m.fl., 2013). Svanbäck-Laaksonen (2020) instämmer med förgående författare om att den fysiska utvecklingen redan i tidig ålder grundlägger förutsättningarna för hur man tar sig an fysiska sysslor i vardagen.
Detta är inget som förskollärarna i vår studie samtalar om, däremot tyder deras arbete på uppmuntrande fysisk aktivitet att de tillgodoser barnen vad tidigare forskning menar är av betydelse.
I tidigare forskning framkommer att förskollärare och även förskollärarstuden-ter känner sig osäkra vad gäller sin kunskap inom fysisk aktivitet samt rörelse såsom dans (Lindqvist, 2019). Detta är något som även några av förskollärarna i den här undersökningen uttrycker, en önskan om att få fortbildning och in-spiration för att kunna förmedla mer rörelse till barnen. De menade att det skulle kunna bidra till utveckling av dels förskolemiljön, dels förskollärarnas kompetens kring fysisk aktivitet och även barnens utveckling kring det områ-det. Sevimli-Celik och Johnson (2013) beskriver utifrån en undersökning där mer än hälften av de deltagande förskollärarna känner okunskap inom fysisk aktivitet och önskar fortbildning. Det är en konkret liknelse vi kan dra utifrån tidigare forskning och resultatet i vår egen studie. Vi upplevde att samtliga ansåg fysisk aktivitet som viktigt i förskolan och att de själva gärna såg att det
30
fick större uppmärksamhet i undervisningen. I tidigare forskning och i vår stu-die kan vi konstatera att förskollärarnas kompetens och utbildning har en av-görande roll för vad barnen möts av på förskolan i form av fysisk aktivitet (Wagnsson, m.fl., 2012).
Tidigare forskning (Wikland, 2013) beskriver förskolan som en miljö där barnen tillbringar stor del av sin tid, och att förskollärarna på grund av det har en viktig roll för hur barnens fysiska aktivitet tillgodoses. Wikland (2013) lyfter att förskollärarnas kunskap inom rörelseaktiviteter kanske inte är till-räcklig för att motivera barnen, och problematiserar hur de kan göra det på ett lustfyllt och samtidigt givande sätt. De förskollärare som deltagit i vår studie gällande motivation till rörelse lyfter att mycket rörelse sker på förskolan under dagen, dock mer spontan än planerad fysisk aktivitet. Wikland (2013) menar att planeringen av rörelse inte är svårt i sig, utan snarare svår att få till utifrån ett kunskapsperspektiv. Dessa påståenden kan kopplas till varandra då vi i vår studie mött förskollärare som beskriver att de gärna vill ha fortbildning inom fysisk aktivitet för att kunna motivera barnen mer, och även att rörelseaktivite-terna som oftast är spontana stunder. Att planerandet av fysisk aktivitet saknas kan troligen hänga ihop med kunskapsbrist.
Detta ledde till att vi funderade över anledningen till att förskollärarna önskade fortbildning inom rörelse och fysisk aktivitet. Kan det vara så att förskollärar-utbildningarna inte lägger tillräckligt stort fokus och engagemang i det ämnet?
Den estetiska uttrycksformen dans var något som alla förskollärare i vår under-sökning uppgav som ett enkelt sätt att utföra rörelse på tillsammans med bar-nen i förskolan. Två av förskollärarna hade dans som en stående aktivitet under dagen, vilket verkar uppskattas av alla, barn såväl som förskollärare.
I vår studie kan vi se att barnen ges mycket inflytande i undervisningen kring fysisk aktivitet. Enligt MMC inom strategierna Authority och Evaluation ökar barnens inre motivation då de får vara med i bestämmandet över instruktion och aktivitet (Rudisill och Johnson, 2018). Förskollärarna beskriver att barnen har inflytande över en stor del av dagen på förskolan och att vid fysiska akti-viteter så följer förskollärarna barnens intressen när de utför aktiakti-viteterna. Det är även där de uppmärksammar vad de behöver vidareutveckla för att utmana barnen vidare kring rörelse och fysisk aktivitet. Turesson & Quennerstedt (2020) lyfter dock motsatsen till detta då de menar att förskollärare har en ten-dens att visa osäkerhet kring att ge barn inflytande. De menar även att betydel-sen av hur förskollärarna bemöter barnen spelar en stor roll för i vilken omfatt-ning barnen får inflytande. Vad gäller barnets utvecklingsprocess såg det enligt förskollärarna i studien olika ut överallt. Generellt ansåg förskollärarna att det var svårt att visa att man dokumenterar specifikt om barnets fysiska utveckl-ingsprocess och att det individuella barnet får ta del av det.
31
Att vara flexibel och ha ett varierat arbetssätt som möter alla individers olika behov är förskollärarna i vår undersökning enade om att de gör eller försöker att göra. Det finns en relevans mellan bekräftelse, uppmuntran och synliggö-rande för barnet och hur det verkar stärkande för individens egen motivation till rörelse (Ericsson, 2019). Det varierade arbetssättet som förskollärarna näm-ner är att de nyanserar sitt kroppsspråk, verbala språk och tonläge. Ericsson (2019) menar att kroppsspråket är det språk som vi människor använder oss av allra först i livet, det ligger steget före det verbala språket, vilket bidrar till en ännu större innebörd för hur viktigt det är att främja barnens rörelsebehov samt uppmuntra till rörelse. Att lära känna sin kropp utifrån rörelse bidrar till star-kare självkänsla och bättre kommunikationsförmåga. Förskollärarna berättar att de använder sig av bildstöd för att förtydliga en rörelseaktivitet. De visar själva med kroppen på olika sätt eller använder sig av figurer som kommer och hälsar på, som har i uppgift att till exempel få igång en rörelseaktivitet. I och med variationen att förmedla rörelse så skapar förskollärarna ett stimulerande klimat som anpassar sig till olika individer och förutsättningar.
Rudisill och Johnson (2018) belyser genom MMC inom strategin Recognition att barn vill se uppgiften eller aktiviteten som meningsfull och om det finns en koppling mellan vad vuxna gör så får uppgiften eller aktiviteten högre status och därmed ökar motivationen hos barnen att utföra det. I vår studie angav flera förskollärare att delaktighet och medverkan av en vuxen är ett bra och enkelt sätt att få med sig barnen i aktiviteten. En Förskollärare berättade att det kan räcka med att hen lägger sig i gräset på förskolgården så har flera barn dragits till hen för att de är nyfikna och vill se vad som sker. Anledningen till att de lyfter att deras närvaro fångar upp barnens intresse kan vara på grund av att de anses ha hög status bland barnen. Detta då det i studien uppges väga tungt att förskollärarna är delaktiga och medverkar i aktiviteten för att främja rörelse hos barn.
Något som också är återkommande i tidigare forskning och i vår egen under-sökning är att det i dagens samhälle finns så många moderniserade aktiviteter för barnen som bidrar till stillasittande. Förskolans arbete med fysisk aktivitet och rörelse är viktig då många barn spenderar större delen av dagen på försko-lan (Raustorp, 2004). Därför anses det viktigt att förskoförsko-lan lägger grunden för motivation till rörelse och fysisk aktivitet. Det finns en relevans mellan bekräf-telse, uppmuntran och synliggörande för barnet och hur det verkar stärkande för individens egen motivation till rörelse, är något som Ericsson (2019) be-skriver. Detta är något som förskollärarna i vår undersökning menar är något de arbetar med genom att visa med sitt kroppsspråk, verbala språk och tonläge.
Vid gruppindelning av fysisk aktivitet resonerar majoriteten av förskollärarna att en bestämd grupp efter ålder eller förmåga sällan planeras, utan istället ser fördelarna med en varierad grupp. Det lyfts även att möjligheten att välja sin
32
grupp ges, vilket MMC inom strategin Grouping påvisar är fördelaktigt för barnets inre motivation att utföra aktiviteten (Rudisill och Johnson, 2018). Re-sultatet visar även att förskollärarna önskar mindre barngrupper för att kunna möta barnens varierade behov på ett mer tillfredsställande sätt. Det kan vi koppla till vad Pramling m.fl. (2015) lyfter som att barngrupperna är betydligt större idag än för tjugo år sedan. Detta bidrar till ökad trovärdighet och bekräf-tar förskollärarnas upplevelser.
Inom MMC och strategin Time ges barnet möjlighet att bestämma tempot efter sin egen förmåga, vilket inkluderar alla barn utan att känna prestationskrav. I studien nämner alla förskollärare att ett strävansmål är att kunna lägga aktivitet och instruktion på en inkluderande nivå för alla. Förutsättningarna för att kunna göra det är utmanande på grund av stora barngrupper och periodvis låg personaltäthet.
Yıldırım och Özyılmaz Akamca(2017) menar att utbildning i yngre åldrar som involverar fysisk aktivitet utomhus bidrar till att barnen förbättrar sin motorik och utvecklas kognitivt. Författarna lyfter även att barnen utvecklas psykiskt genom att få använda sin fantasi och kreativitet i utemiljön, men också att barnens sociala kompetens ökar genom samspel i aktiviteterna. I vår studie är det en av förskollärarna som nämner även att hen lyfter det med barnen och berömmer för deras sätt att samspela med varandra i fysiska aktiviteter. För-skollärarna i vår undersökning menar att de tänker på barnens motoriska och psykiska utveckling när de genomför aktiviteterna i undervisningen. Vidare menar Yıldırım och Özyılmaz Akamca (2017) att en stor del av fysisk aktivitet sker i utomhusmiljön på förskolan. Timmons m.fl. (2007) belyser att fysisk aktivitet utomhus kan påverkas av årstiden, vilket skulle kunna inverka nega-tivt under vinterhalvåret. I vår studie lyfter förskollärarna att mycket av den fysiska aktiviteten sker inomhus vilket innebär att den inte påverkas av vilken årstid det är.
Vi kan utläsa att ekonomin påverkar förskolans möjligheter att utveckla för-skolans förutsättningar för att motivera till rörelse. Detta kan dock problema-tiseras då flera förslag på utvecklingsområden är överkomliga med hjälp av fantasin och kompetens. Det vi sammanfattningsvis kan se är att personaltäthet som påverkar planeringstid och tid för utförande och förskollärarnas kunskap är av störst vikt för att gynna motivation till rörelse i förskolan. En av förskol-lärarna tar upp den ekonomiska begränsningen som anledning till varför man inte utvecklade förskolans gård mer. Samtidigt som förslagen som kom in för att utveckla miljön var av en liten kostnad eller kostnadsfritt som till exempel material hämtat från naturen. Det gjorde att vi funderade på om det snarare handlade om tidsbrist eller om det fanns annat man önskade som hade en fak-tisk kostnad, men som inte kom fram under intervjun.
33