Syftet med vår studie är att belysa hur bilderböcker kan åskådliggöra naturens kretslopp i förskolans undervisning. Nedan kommer vi att diskutera resultatet mot tidigare forskning.
5.1.1 Hur åskådliggörs kolets kretslopp i text och bild?
Resultatet visar att kolets kretslopp i bilderböckerna kan åskådliggöras genom växters livscykel, olika näringskedjor, genom miljöaspekter, förbränning och djurs livscykel. Dessa kan synliggöras i både bild och text.
Den vanligast förekommande kopplingen till kolets kretslopp gjordes genom växternas livscykel. Även djurs livscykel förekom i resultatet. Kolets kretslopp sker genom kolatomens förflyttningar i bland annat fotosyntesen, respiration, förbränning, inlagring i växter och djur och dess nedbrytning.
Genom att uppmärksamma de olika faserna av växternas livscykel i bilderböckerna kan också kolets kretslopp synliggöras. Hansson m.fl. (2020) lyfter att förskollärare kan använda sig av boksamtal för att synliggöra naturvetenskapligt innehåll i bilderböcker och att detta kan bli en utgångspunkt för undervisningen i förskolan. Studien visar att kolets kretslopp finns i bilderböckerna men är inte utskrivet och förklarat. En slutsats som dras är att ämneskunskaper inom biologi är en förutsättning för att förskollärare ska kunna synliggöra kretsloppet i exempelvis boksamtal.
Resultatet visar att det är möjlig att bilderböcker kan användas för boksamtal som lyfter fram de naturliga kretsloppen.
Studiens resultat visar att näringskedjor är ett annat sätt som kolets kretslopp kan åskådliggöras genom i bilderböckerna. Kelemen m.fl. (2014) menar att bilderböcker kan användas för lärande om biologi. Författarna menar att genom att använda bilderböcker i undervisningen kan förskollärare möta barns önskan efter att lära sig fakta och även lägga en grund för det fortsatta lärandet. Bilder av hur djur äter växter och andra djur kan förskollärare använda för att väcka funderingar och frågor som uppmärksammar olika näringskedjor. Resultatet stödjer att ett begrepp som näringskedja kan åskådliggöra kolets kretslopp om förskollärare riktar uppmärksamheten mot det.
24
Två andra aspekter av kolets kretslopp som studiens resultat visade var miljö och förbränning. Miljö synliggörs bland annat av höga skorstenar med svart rök, avgaser och negativ avverkning av skog. Förbränning handlar om hur kolatomen frisätts från organiskt material genom att till exempel ett nedhugget träd eldas upp. Dessa bilder och text kan synliggöra hur en obalans sker i kolets kretslopp då människan frisätter mer kol än vad som kan bindas. Ärlemalm-Hagsér och Sundberg (2016) visar att det till viss del finns en tradition att diskutera hållbar utveckling och miljö i förskolor. Dessa samtal handlar till största del om återvinning och återbruk. Resultatet stöder en hypotes om att bilderböcker kan utgöra en grund för att undervisa om hållbar utveckling och miljöfrågor. På så sätt kan de traditionella samtalen som sker i förskolan om dessa frågor utvidgas. Studien visar att det är möjligt för förskollärare att synliggöra kolets kretslopp ur ett miljöperspektiv genom att använda sig utav bilderböcker.
5.1.2 Hur åskådliggörs vattnets kretslopp i text och bild?
Resultatet påvisar att vattnets kretslopp synliggörs i bilderböcker i endast en kategori. Denna kategori var vattnets förflyttningar i text och bild. Bergnell och Åberg-Bengtsson (2019) lyfter fram att det är viktigt att förskolläraren stöttar barnen i samtal och bemöter deras frågor. Studiens resultat påvisar att bilderböcker kan användas för boksamtal kring vattnets kretslopp. Utifrån bilder och text kan frågor och tankar lyftas om vad som händer med vattnet när det till exempel regnar. Genom att använda sig av bilderböcker i förskolan kan förskolläraren arbeta med vattnets kretslopp där samtal om och kring bokens handlingar och budskap kan synliggöras. Bergnell och Åberg-Bengtsson (2019) belyser vikten av att förenas i en gemensam utgångspunkt, ett sådan föreningspunkt kan exempelvis vara ett tärningsspel där samtal kan föras om biologi. Vidare förklarar författarna att bilder i spelet förstärker barns uppfattning om vattnets kretslopp dock poängterar de också att det inte endast kan spela ett spel för att begrepp om vattnets kretslopp ska kunna bli begripliga för barnen. En slutsats som dras från studiens resultat är att en gemensam utgångspunkt som barn och förskollärare kan ha i förskolan kan vara en bilderbok. Denna kan barn och förskollärare använda för att samtala om handling och illustrationer. Thulin (2011) beskriver att barn behöver få prova på sin kunskap inom biologi och jämföra sina kunskaper och erfarenheter praktiskt. Resultatet visar att detta således kan ske genom ett gemensamt boksamtal.
25
5.1.3 Vilka biologiska begrepp används i bilderböckerna?
Resultatet visar på att det används få biologiska begrepp i bilderböckerna.
Det framkom att det endast förekom begrepp i sju av 16 bilderböcker. Dessa begrepp förekom endast i kolets kretslopp. Thulin (2011) förklarar att barn behöver få begrepp presenterade för sig genom att höra och uppleva begreppen i betydelsefulla aktiviteter. Detta blir grunden för att sen kunna sätta och använda begreppen i ett sammanhang. Även Fleer (2009) påpekar att undervisning som är strukturerad på ett lekfullt sätt och som sammanflätas med naturvetenskapligt innehåll, främjar begreppsförståelsen för barnen. En slutsats som dras av resultatet är att om bilderböcker läses utan boksamtal som kan vidga innehållet, så minskar möjligheterna till ett lärande av biologiska begrepp.
Resultatet visar också att begrepp ibland förekom i förenklade beskrivningar exempelvis inom vattnets kretslopp. Andersson och Gullberg (2012) menar att kunskap om naturvetenskapliga begrepp är ett grundläggande steg i lärandet om naturvetenskap. Författarna menar att man först behöver lära sig begreppen och förstå dem för att sedan kunna nå nya och fördjupade kunskaper inom ämnet. Resultatet visar att bilderböckerna använder relativt få biologiska begrepp. Detta kan leda till att kunskap som har möjlighet att förmedlas genom böckerna förbises. En slutsats blir då att det ställs krav på att den som läser boken kan synliggöra och uppmärksamma de begrepp som finns omskrivna med andra ord i boken. Begreppsbildning stärks när barn använder begrepp i samtal och begreppsförståelsen främjas med hjälp av bilder som kan synliggöra dessa begrepp. Vidare framhålls att en närvarande förskollärare har stor betydelse som stöd när barn utforskar bilder då detta kan utveckla barns ordförråd samt begreppsförståelse (Bergnell & Åberg-Bengtsson, 2019; Thuresson, 2013).
5.1.4 Slutsatser
Slutsatser som dras från vårt resultat är att text och bilder i bilderböcker kan åskådliggöra kolets och vattnets kretslopp i förskolans undervisning.
Böckernas innehåll kan åskådliggöra de olika kretsloppen men det krävs ämneskunskap och reflektion hos förskolläraren. Utan detta kan det vara svårt att se de olika biologiska processerna som finns i böckernas texter och bilder. Thulin och Gustavsson (2017) menar att förskollärares utbildning och kunskap inom naturvetenskap har en betydande roll för deras undervisning och hur de kan synliggöra lärandeobjektet. Akerson m.fl. (2011) belyser att förskollärares undervisningsstrategier har betydelse för att barn ska kunna
26
tillgodose sig naturvetenskaplig undervisning på ett adekvat sätt. Genom att planera sin undervisning så att den anpassas för den aktuella barngruppen kan förskollärare främja barnens lärande i de naturvetenskapliga ämnena (Akerson m.fl., 2011).
En ytterligare slutsats som dras är att bilder oftare kan användas för att utvidga innehållet i boken och synliggöra naturliga kretslopp än vad enbart texten gör. I kompletterande bilderböcker kan bilder eller text berätta mer än vad enbart bild/text gör. Detta är betydande för att förstå bilder och texters potentiella möjligheter att förmedla olika budskap (Skolverket, 2018b).
Hansson m.fl. (2014) menar att gemensamma samtal där barns tankar och funderingar kring biologi ges utrymme bidrar till att barn blir delaktiga i sitt lärande. Studiens resultat visar att bilderböcker kan användas för att lyfta fram biologiska lärandeobjekt ur texter och bilder samt synliggöra dessa.
Bilderböckerna kan då bli en gemensam ingång till det lärande som förskolläraren vill förmedla.
Bilderbokens innehåll och vad för lärande som ska förmedlas med hjälp av den behöver reflekteras över och noga planeras innan undervisningen påbörjas (Sackes m.fl., 2009; Van den Heuvel-Panhuizen m.fl., 2009).
Resultatet styrker att bilderböcker kan utgöra en grund för samtal och lärande om biologi. För att detta ska bli möjligt behöver förskolläraren ha en medveten strategi och reflektion i både val av bok och hur lärandeobjektet ska presenteras.
Biologiska begrepp i bilderböckerna användes i liten omfattning.
Skolinspektionen (2017) har uttryckt att många förskolor brister i använda naturvetenskapliga begrepp i undervisningen. Eshach och Fried (2005) lyfter fram att barn lär sig naturvetenskap genom att först få begrepp synliggjorda för sig. Resultatet indikerar att bilderböcker generellt inte bidrar till ett lärande av biologiska begrepp.
Användning av antropomorfism i undervisning kan försvåra lärandet om biologi (Geerdts m.fl., 2016; Gustavsson & Pramling, 2014). Dock menar Thulin (2011) att det inte bara är negativt, det finns även positiva effekter av undervisning med antropomorfiska inslag. Av studiens resultat dras slutsatsen att de naturliga kretsloppen går att synliggöra i bilderböcker som innehåller antropomorfism såväl som de som inte innehåller detta.
27