Utifrån genomförda lärarintervjuer kan en viss variation i förutsättningar att bedriva en kvalitativ NO-undervisning konstateras. De varierade förutsättning-arna innefattade faktorer så som lärares erfarenhet och PCK, möjlighet till kol-legiala samarbeten, rektorns tillgänglighet i organisationen etcetera. Vidare vi-sade resultatet att NO har en liten roll på berörda skolor. Få timmar finns avsatt till ämnet från nationellt håll och även om ämnet är uppskattat av både elever och lärare har undervisning i NO visat sig ha en låg prioritering i förhållande till andra ämnen. Ämnet följs visserligen upp resultatmässigt på skolorna i stu-dien men prioriteras inte i någon större omfattning när det kommer till kvali-tetsutveckling av undervisningen. Lärare och rektorer gav i studien en relativt samstämmig syn på kvalitetsutveckling inom NO om än från olika perspektiv.
5.1.1 Lärares perspektiv på kvalitetsutveckling inom NO
Studiens resultat pekar, utifrån lärarnas perspektiv, på att skolornas systema-tiska kvalitetsarbete inte fungerar som ett stöd i utvecklingen av NO-undervis-ningen. Att stödet uteblir beror dels på att NO-ämnet får liten plats i det syste-matiska kvalitetsarbetet, dels att lärarna hade en genomgående negativ inställ-ning till kvalitetsarbetet. Den negativa inställinställ-ningen kan exempelvis grunda sig i okunskap om dess fördelar eller bero på lärarnas upplevelser av att skolans utvecklingsarbete i alltför stor omfattning styrs uppifrån. Om lärarna inte ser vinningen med en arbetsuppgift och de samtidigt har en stressig arbetssituation kommer troligtvis dessa arbetsuppgifter prioriteras bort i förmån för andra. Ett kvalitetsarbete som istället är initierat av lärarna själva i samförstånd med rek-torn skulle möjligen få större genomslag i organisationen. Vidare var organi-serad reflektion ovanlig på skolorna trots att sådan reflektion är en viktig del i kvalitetsarbetet enligt Lindholm (2008). Respondenterna beskriver den främsta anledningen som tidsbrist men med beskrivet fokus vid mötestillfällena i åtanke kan det även tänkas bero på prioriteringar i organisationen. En tydligare struktur vid mötes- och planeringstillfällen där avsatt tid går till det som är
39
tänkt kan öka möjligheten till att effektivisera yrket så att reflektion kan få en plats i lärarnas stressiga schema.
Om det systematiska kvalitetsarbetet gav ett litet stöd i undervisningen hade däremot de kollegiala samarbeten som förekom på skolorna inom NO-ämnet god inverkan på undervisningskvaliteten enligt de intervjuade lärarna, bland annat genom gemensam planering, diskussioner och stöttning. Då responden-terna upplevde att de hade olika delämnen inom NO där de hade sin starkaste kompetens fanns även potential för lärarna att utveckla sin PCK inom samtliga delämnen genom ett aktivt samarbete. De lärarna med högre självförtroende och NO inkluderat i sin utbildning kan genom samarbetet stötta sina kollegor och stärka den gemensamma kunskapen i gruppen (Appleton, 2003; Shulman, 1987).
Då flera av studiens deltagande lärare upplevdes positiva till kollegiala samar-beten sågs tiden som den främsta begränsande faktorn. För att lärarna ska ha förutsättningar till ett kollegialt samarbete finns alltså ett behov av avsatt tid för sådana samarbeten från skolledningen (Assarsson, 2015). Ett arbetssätt som bygger på kollegial samverkan och som framkom som positivt i intervjuerna var trelärarsystemet. Ett trelärarsystem tycks enligt studiens resultat effektivi-sera planering, reflektion och utveckling av undervisningen vilket i sin tur kan bidra till kvalitetsökning. Ytterligare ett arbetssätt som verkade uppskattat av respondenterna var ett ämneslärarsystem redan på lågstadiet. Systemet upplev-des tidseffektivt men inget resonemang förupplev-des om huruvida kvaliteten i under-visningen ökade när lärarna hade färre ämnen att fokusera på. När lärare får färre ämnen att undervisa i bör möjligheterna till kompetensutveckling inom ämnena öka. Så som läraryrket i dagsläget ser ut på de flesta lågstadieskolor undervisar en lärare i de flesta ämnen. Arbetssättet medför att en lärare behöver utveckla PCK för flera ämnen vilket kan medföra en lägre PCK i samtliga äm-nen än om fokus hade legat på några få ämäm-nen. Dock kan möjligheten till kol-legiala samarbeten minska om färre lärare ansvarar för varje ämne, speciellt på små skolor med få anställda lärare.
I studien framkom att de lärare med kortast erfarenhet i yrket var de lärare som kände sig mest beroende av ett läromedel i undervisningen vilket styrker Shul-mans (1987) samt Hatties (2009) teori om att lärarens kunskap och kompetens har en avgörande betydelse för elevernas lärande. Genom att följa ett läromedel finns dock, enligt Appleton (2002, 2003), potential för dessa lärare att succes-sivt stärka sin kompetens och kanske på sikt känna sig så pass säkra på ämnet att de kan frångå boken i högre omfattning. En högre PCK kan även tänkas ge lärarna större förutsättningar till att implementera både elevernas intresse och
40
samhällsperspektivet i undervisningen, vilket kan ha positiv inverkan på ele-vernas möjligheter att utveckla naturvetenskaplig allmänbildning (Goodrum et al., 2001; Harlen, 1997; Jidesjö, 2012). En undervisning som inte är styrd av en lärobok kan också enligt studiens resultat ge större möjligheter till varie-rande arbetssätt och metoder, något som flera forskare menar ökar elevernas lärande och kunskaper om NOS (Goodrum et al., 2001; Hattie, 2009). Då samt-liga skolor hade läroboken NO-boken (Enwall et al., 2011) men inte använde den i någon större utsträckning kan det tänkas att skolornas NO-undervisning även hade stärkts om de ekonomiska resurserna hade använts för inköp av lär-oböcker och arbetsmaterial som faktiskt nyttjas i undervisningen.
Läromedlet NTA kan utifrån studiens resultat stärka lärares PCK och samtidigt öka undervisningskvaliteten. Materialet kan också medföra att det undersö-kande arbetssättet och NOS får större betydelse vilket är fördelaktigt för att uppnå naturvetenskaplig allmänbildning hos eleverna (Gyllenpalm, et al., 2010; Khishfe och Abd‐El‐Khalick, 2002; Roberts, 1982; Skolinspektionen, 2012). Även här är dock lärarens PCK av betydelse för hur materialet används (Ekborg & Lindahl, 2007). Då studiens resultat utgår från lärarnas egna tankar är det dock svårt att bedöma om materialet användes fördelaktigt. Vidare fick NO större utrymme i verksamheten med NTA som utgångspunkt, både genom utökad undervisningstid samt i lärarnas kompetensutveckling. NTA blir alltså en naturlig källa till fortbildning inom NO-ämnet, något som annars var ovan-ligt på skolorna i studien. Kompetensutveckling inom NO skattades nämligen relativt lågt på skolorna vilket kan upplevas problematiskt då rektorerna sam-tidigt menar att ämnesutvecklingen blivit lämnad till lärarna. Här förefaller NTA vara fördelaktigt ur ett utvecklingsperspektiv då kompetensutbildningar för lärarna är en del av upplägget samt att läromedlet i sig leder till ett lärande även för läraren (Ekborg & Lindahl, 2007).
Då ny forskning kan öka undervisningskvaliteten och därmed även öka måluppfyllelsen enligt Shulman (1987) finns det behov av forskning som är relevant och lättåtkomlig för lärare och rektorer. Forskning inom NO-ämnet är dock för närvarande svårtillgänglig enligt intervjuade lärare och skolornas kva-litetsarbete hade eventuellt gynnats av en person som har ett övergripande an-svar för att distribuera forskning inom ämnet till berörda personer.
5.1.2 Rektorers perspektiv på kvalitetsutveckling inom NO
Likt Skolinspektionens (2012) granskning tycks även föreliggande studie visa på en låg prioritering av NO-ämnet i de deltagande skolornas kvalitetsarbete.
Den bristande prioriteringen kan delvis bottna i att ämnet har få tilldelade tim-mar i förhållande till svenskämnet och matematiken. Både lärare och rektorer
41
tycks ha uppfattningen att svenska, matematik och engelska är så kallade grun-dämnen något som enligt erfarenhet tycks vara en allmän uppfattning i lärarkå-ren. En sådan inställning kan få konsekvenser för elevernas utbildning i natur-vetenskap då en låg prioritering i grundskolan kan leda till bristande kunskaper i de senare skolåren (Lindahl, 2003). Kvalitetssäkring av samtliga ämnen i sko-lan kan emellertid vara utmanande och påverka utvecklingens omfattning.
Samtliga rektorer insåg dock under intervjuernas gång att NO-ämnets plats i det systematiska kvalitetsarbetet behövde stärkas. Införandet av NTA kan tän-kas vara ett sätt att utveckla NO-ämnet då arbetsmaterialet är förankrat i aktuell forskning och utprövat i verksamhet.
För att ett kvalitetsarbete ska vara framgångsrikt behöver det vara närvarande på alla nivåer menar Skolverket (2015). I resultatet framkom ett behov av att organisera kvalitetsarbetet både ur ett top-down-perspektiv och ett bottom-up-perspektiv. Top-down perspektivet kan tänkas vara av betydelse för att öka NO-ämnets ställning på nationell nivå, huvudmannanivå samt på verksamhets-nivå, exempelvis genom tydligare kunskapskrav eller bedömningsmatriser och nationella prov som innefattar NO-ämnet. Samtidigt behöver det systematiska kvalitetsarbetet ses ur ett bottom-up-perspektiv då arbetet bör vara förankrat hos lärarna, vilka är de som enligt rektorerna ska föra ämnesarbetet framåt.
Arbetet tycks, utan båda dessa perspektiv, få en negativ innebörd hos lärarna och riskeras att prioriteras bort på samtliga nivåer.
En rektors ledarskap kan tänkas ha avgörande betydelse för det systematiska kvalitetsarbetets implementering, organisering och genomförande i verksam-heten. Rektorerna i studien befann sig i liten utsträckning nära lärandemiljö-erna, de lämnade planering och undervisning åt lärarna och besökte sällan undervisningen. Arbetssättet kan enligt flera forskare minska elevernas måluppfyllelse (Nordgren et al., 2019; Robinson et al., 2008, Sjöberg; 2014 Ärlestig, 2008). Fokus för rektorerna i deras arbete tycks istället främst bli ad-ministrativa medan kvalitetssäkringen i utbildningen blir sekundär. Akuta ärenden och sådant som blir påtryckning uppifrån prioriteras. Inga påtryck-ningar om det pedagogiska ledarskapet tycks förekomma vilket leder till bort-prioritering. Att en rektor exempelvis behöver lägga sin tid på skolans venti-lationssystem och som följd behöver prioritera bort det pedagogiska ledar-skapet förefaller ineffektivt. Till följd av det administrativa arbetet får den pe-dagogiska delen av en rektors uppdrag liten plats trots att det kanske är det som lockade personen till yrket från början.
För att öka lärarnas förutsättningar till att kunna bedriva en kvalitativ NO-undervisning behöver rektorerna i studien enligt Skolinspektionen (2012)
syn-42
liggöra NO-ämnet, öka sin kännedom om lärarnas NO-undervisning samt ana-lysera och utveckla NO-undervisningen i det systematiska kvalitetsarbetet.
Rektorerna behöver även skapa förutsättningar till nära kollegiala samarbeten som möjliggör reflektion och utveckling. Trelärarsystemet verkar i detta avse-ende vara ett bra exempel. Rektorn bör även vara synlig och delaktig i under-visningen och öka kunskapen om kvalitetsarbetets fördelar samt kollegiala samarbetens betydelse (Sjöberg, 2014; Ärlestig, 2008).
5.1.3 Tankar om NO-ämnets utveckling
Avslutningsvis framförde samtliga respondenter tankar och reflektioner som berörde NO-ämnets framtid. Intervjuerna tycktes medföra ett synliggörande av NO-ämnets problematik och respondenterna uttryckte en önskan om förbätt-ring. Respondenterna satte bland annat en förhoppning till lgr22, som de tror ska ge ämnet en ökad ställning. Skolverket (2022c) beskriver att syftet med de nya kursplanerna i NO är att fakta och förståelse samt ämnets karaktär ska lyf-tas fram tydligare. Samtidigt blir bedömningen mindre detaljerad och istället öppen för varierande bedömningssituationer något som eventuellt kan försvåra bedömningen i ett ämne som lärarna redan tycker är svårbedömt.