I kapitlet redovisas på det sätt barn- och utbildningsnämndens verksamheter arbetat inom ramen för tre prioriterade utvecklingsområden under det första halvåret 2015. Dessa
utvecklingsområden finns formulerade i Framtidsplanen för 2015-2017 och tar avstamp i barn- och utbildningsnämndens s.k. ledstjärna.
Ledstjärnan för barn- och utbildningsnämndens verksamheter är:
”Gnesta förskolor och skolor lägger grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv”
Utifrån denna ledstjärna och de utvecklingsbehov som framkom i ESF-projektet (september 2012) har följande prioriterade utvecklingsområden formulerats:
* Ännu högre måluppfyllelse
* Struktur för organisation och ledarskap
* Innovativt lärande och social och ekologisk hållbarhet
Delårsrapporten består av en redogörelse av förbättringsarbete som genomförts under våren 2015, enkätresultat samt betygsresultat i årskurs 9.
Elevenkäterna genomfördes under april och maj månad 2015. Enkäterna besvarades av 644 elever i årskurs 3-9 vilket motsvarar en svarsfrekvens på 83.1 procent. Svarsfrekvensen 2014 var 87.9 procent.
Föräldraenkäten skickades till alla föräldrar som registrerat sin e-postadress i e-tjänster (förskola) eller Infomentor (grundskolan F-9). Föräldrar utan registrerad e-postadress erbjöds att besvara enkäten på annat sätt. 265 föräldrar i förskolan fick enkäten och 165 av dem besvarade den.
Detta ger en svarsfrekvens på 62 procent. 1176 föräldrar i grundskolan bjöds in att besvara enkäten. Av dessa svarade 381 på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 32 procent.
Svarsfrekvensen för föräldrarna i förskolan och grundskolan är låg och kan därför inte till fullo spegla alla föräldrars uppfattning. Resultatet ger dock en bild av vad de föräldrar som svarat anser om barn- och utbildningsnämndens verksamheter.
Kulturskolan genomförde sin elev- och föräldraenkät i början av året. Enkäten skickades via post till folkbokföringsadressen samt delades ut till eleverna vid deras lektioner. 66 elever och 67 vårdnadshavare svarade på enkäten, vilket är en svarsfrekvens på 37 respektive 39 procent.
Resultat från årskurs 9 och gymnasiet hämtas från nationella statistikdatabaser som Kolada och Skolverkets Siris, som i sin tur grundar sig på underlag från SCB. Siffror för 2015 finns ännu inte i databaserna, därför redovisas Frejaskolans egna siffror vad det gäller betygsresultat och
behöriget.
10
Vad tror eller tycker du om förskolan i din kommun?
*Samtliga svarande
6,6 7,1 6,7
Kvinnor 6,7 6,9 6,8
Män 6,5 7,3 6,6
SCB:s medborgarundersökning Gnesta kommun våren 2015
Medborgarundersökning grundskola
Vad tror eller tycker du om grundskolan i din kommun?
*Samtliga svarande
5.9 6,6 6,0
Kvinnor 6,0 6,6 6,1
Män 5,9 6,6 5,9
SCB:s medborgarundersökning Gnesta kommun våren 2015 Föräldraenkät
Förskolan som helhet föräldrar
%
Jag kan rekommendera mitt barns förskola till andra 80 91 91
Föräldraenkät förskola Gnesta kommun
11
Skolan som helhet föräldrar
%
pojke förälder till flicka När jag tänker på mitt barns skola, då är jag
nöjd med den! 82 80 86 84
Jag kan rekommendera mitt barns skola till
andra 79 78 86 84
Föräldraenkät grundskola Gnesta kommun
Medborgarundersökningen visar att förtroendet för förskola och skola har ökat och betyget ligger över samtliga kommuner i undersökningen. Totalt fick förskolan betygsindex 69 och grundskolan betygsindex 64, vilket är bland de högsta resultaten för de kommunala verksamheter som
undersökts.
Resultaten bekräftas i de elev- och föräldraenkäter som genomfördes under våren.
Svarsfrekvensen på föräldraenkäten är för låg för att slutsatser ska kunna dras men föräldrarnas resultat styrks av elevresultaten för trivsel och trygghet. Att föräldrarna har en positiv inställning till förskolan och skolan bidrar till att barn och elever trivs, vilket i sin tur är en förutsättning för att man som elev ska kunna lära sig.
Utvecklingsområde 1: Ännu högre måluppfyllelse
Barn och elever ska ges de bästa förutsättningarna för att utvecklas och uppnå kunskapskraven utifrån läroplanens intentioner. Inom barn- och utbildningsnämndens område finns såväl
förskola, skola och fritidsgård som kulturskola och kostenhet. Om dessa verksamheter samverkar ges ännu större möjligheter att öka måluppfyllelsen.
Barn och elever har olika förutsättningar och behov både vad gäller lärande och
livsförutsättningar och behöver bemötas utifrån detta. Genom samverkan mellan de olika verksamheterna inom Barn- och utbildning kan dessa förutsättningar och behov fångas upp och barn/elever kan ges förutsättningar/stöd för att utvecklas på bästa sätt. Det systematiska
kvalitetsarbetet får här avgörande betydelse för att förskola, skola, kostenhet, fritidsgård och kulturskola ska vara en del i ett utvecklingsarbete. Detta ställer stora krav på alla medarbetare inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter.
Cheferna har en central roll för att leda utvecklingsarbetet och sätta in rätt åtgärder för att lösa de problem som identifierats. Utvecklingsarbetet ska också leda till att både arbetslag, enheter och förvaltningen i stort är en lärande organisation.
Skolinspektionen konstaterar att för att skolsystem som redan är bra ska utvecklas till utmärkta skolsystem, krävs satsningar på skolledarskap och kollegialt lärande. Kollegialt lärande handlar om att granska sin egen verksamhet och utveckla den tillsammans med andra kollegor. När lärare
12 tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sitt arbete leder det till ett bättre resultat hos eleverna.
Måluppfyllelse är ett vitt begrepp. Ett sätt att mäta måluppfyllelse är elevernas betyg som i sin tur är ett mått på hur väl skolan lyckats med undervisningen. Internationell skolforskning visar att en förutsättning för hög måluppfyllelse är att eleverna vet vad de ska lära sig, att de får kontinuerlig återkoppling på hur det går och att skolarbetet läggs upp så att elevernas lust att lära bibehålls. En annan framgångsfaktor för hög måluppfyllelse är att lärarna har höga förväntningar på eleverna så att alla elever ges möjlighet att lära och utvecklas så långt som möjligt.
Delaktighet och inflytande
%
2010 2011 2012 2013 2014 2015
pojkar flickor pojkar flickor Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i
de olika ämnena - 78 72 80 79 84 84 82
Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet - 81 83 85 80 87 82 83 Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015
* Frågan omformulerad 2014 från ”Jag får vara med och påverka VAD jag ska lära mig i skolan, HUR jag ska arbeta och NÄR jag ska arbeta med ett visst område”. Siffrorna för 2010-2013 är ett snitt för de tre frågorna.
Uppföljning: I årets elevenkät svarar 84 procent av pojkarna och 82 procent av flickorna ja på påståendet ”Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena”. För pojkarna är detta en höjning med fem procentenheter från föregående år medan flickornas resultat visar på en viss minskning. För båda pojkar och flickor är det fortsatt relativt sett en hög siffra liksom tidigare år.
Samma mönster för pojkar och flickor finns rörande påståendet ”Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet”.
Inom ramen för skolans föräldraenkät svarar 81 procent av vårdnadshavarna att det stämmer helt eller stämmer ganska bra för påståendet ”Jag känner till vad mitt/mina barn ska kunna för att uppnå målen”. Detta resultat går således i linje med de resultat som redovisas för elevenkäterna. I förskolans föräldraenkät instämmer 77 procent i påståendet ”Jag känner till läroplanens mål för verksamheten”. 17 procent svarar att det stämmer ganska dåligt.
Lust att lära grundskola
%
2010 2011 2012 2013 2014 2015
pojkar flickor pojkar flickor Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag
får lust att lära mig mer - - 49 51 54 63 56 55
Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015
Uppföljning: Enligt tabellen ovan är andelen flickor som svarar ja på påståendet ”Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer” 8 procentenheter lägre än föregående år. En jämförelse av resultaten för pojkar visar på en viss höjning från föregående år.
Ovanstående fråga ingår, tillsammans med ytterligare frågor om trygghet och lusten att lära i SKL:s elevenkät ”Elevernas syn på skolan och undervisningen”. I det sammanvägda resultatet
13 2014 låg Gnesta en procentenhet över rikssnittet. 89 procent av eleverna i årskurs 5 och 77 procent av eleverna i årskurs 8 hade positivt svar på frågorna, att jämföra med rikets 88 respektive 76 procent.
Lust att lära fritidshem
%
2010 2011 2012 2013 2014 2015
pojkar flickor pojkar flickor När jag är på
fritidshemmet/fritidsklubben får jag möjlighet att pröva på saker som jag inte gör annars
- - - - 73 82 67 73
Uppföljning: Resultatet på påståendet har sjunkit för både pojkar och flickor jämfört med 2014.
Kulturskolans elever och vårdnadshavare instämmer till 100 procent i att eleverna får lära sig nya saker på Kulturskolan.
Hjälp i skolarbetet
%
2010 2011 2012 2013 2014 2015
pojkar flickor pojkar flickor Lärarna i min skola hjälper mig i
skolarbetet när jag behöver det - 90 86 91 88 93 89 87
Mina lärare förväntar sig att jag ska nå
målen i alla ämnen - - - 95 92 94 92 96
Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015
Uppföljning: I årets enkät svarar 87 procent av flickorna och 89 procent av pojkarna att de instämmer i påståendet ”Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det”.
Andelens flickor som instämmer i påståendet har minskat med 6 procentenheter från föregående år. För pojkar visar årets resultat på en viss höjning från föregående år.
På påståendet ”Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen” svarar 96 procent av flickorna och 92 procent av pojkarna att de instämmer i detta påstående. Den procentuella andelen pojkar som instämmer i detta påstående är samma som föregående år, medan andelen flickor procentuellt sett är något fler än föregående år.
I föräldraenkäten för skolan svarar 86 procent att det stämmer helt eller stämmer ganska bra för påståendet ”Mitt/mina barns lärare förväntar sig att mitt/mina barn ska nå målen”. Andelen vårdnadshavare som instämmer i detta påstående är alltså några procentenheter lägre än andelen elever, oavsett kön, som instämmer i detta påstående. Men liksom för elevenkäten är siffran relativt sett hög i förhållande till tidigare år. I förskolans föräldraenkät instämmer 93 procent i påståendet ”Jag upplever att mitt barn/mina barn får det stöd och den hjälp han/hon/de behöver”.
14
Meritvärde
ÅK 9 2012 2013 2014 2015
pojkar/flickor pojkar/flickor pojkar/flickor pojkar/flickor
Frejaskolan 200,4 215,9 185,8 213,2 204,1 233,1 187,5 227,7
riket 199,4 223,8 202,1 224,0 203,5 226,8 * *
2015: Enhetens egna siffror för 2015 då SCB-statistiken ännu inte är klar.
SIRIS 2012-2014
2013 års siffror är missvisande då en felaktig inrapportering till SCB skedde. Meritvärdet bedöms vara högre än de som redovisas här.
Andel elever år 9 som är behöriga till gymnasiet – 2015: uppgifter finns ännu inte för 2015
– 2014: 90,5 % (riket 85,7) – 2013: 86,1 % (riket 87,6)
Uppgifter från Skolverkets kommunblad
Uppföljning: Målet är att alla elever ska ha fullständiga betyg, vara behöriga till gymnasiet och ha ett högt meritvärde när de lämnar årskurs 9. Meritvärdena för 2015 är en minskning för både pojkar och flickor i jämförelse med resultaten från föregående år. Det är dock en förbättring i jämförelse med resultaten som redovisades året dessförinnan (2013).
Skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde fortsätter att vara stor, liksom i riket som helhet. Det utvecklingsarbete som pågår i barn- och utbildningsförvaltningen syftar till hög måluppfyllelse, dvs att alla elever, oavsett kön, ska ges samma förutsättningar att uppnå kunskapskraven i alla ämnen. Resultaten avseende meritvärden kommer att analyseras i helårsbokslutet.
Elevgruppen som går ut årskurs 9 består av ungefär 100 elever per år. Det innebär att en enskild elevs betygsresultat får ett större utslag i Gnesta än i jämförelse med riket som helhet. Detta är en förklaring till att resultaten kan variera ganska mycket mellan olika år.
Utvecklingsområde 2: Struktur för organisation och ledarskap
En organisation där ansvar och roller tydliggjorts och där ledarskap på alla nivåer utövas effektivt, är ett stöd för hög måluppfyllelse. Det handlar bland annat om att utveckla ledningsgrupp och arbetslag så att de blir ett stöd i den pedagogiska utvecklingen. Det handlar också om att effektivisera det administrativa stödet för att bland annat ge utrymme för ett större fokus på de pedagogiska frågorna.
I arbetet med organisationsutveckling ingår även att säkerställa kompetensen inom alla
verksamheter utifrån en analys av nuläge och kommande behov. Som ett led i det arbetet behöver kompetensutvecklingen utformas så att de specifika verksamheternas behov tillgodoses.
Under våren har arbetet med att utveckla och tydliggöra ledarskapet på olika nivåer utvecklats utifrån de insatser som påbörjats tidigare. Ledningsgruppens uppdrag och struktur har utvecklats ytterligare och utvärderas i samband med gruppens planeringsdagar i september. Ett dokument som tydliggör förstelärarnas uppdrag har arbetats fram och sjösätts i samband med läsårsstarten.
15 Därutöver har en administrativ kartläggning och framtagandet av en strategisk
kompetensförsörjningsplan pågått under våren.
Utvecklingsområde 3: Innovativt lärande och social och ekologisk hållbarhet
En hållbar utveckling för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter baseras på en grundsyn som innefattar både vilja, nyfikenhet och kunskap att möta barn och elever med olika
förutsättningar. Det handlar också om att anpassa miljöer och verksamhet efter barn- eller elevgruppen.
Avgörande för barns och elevers arbetsmiljö är ett aktivt likabehandlingsarbete där det råder nolltolerans mot kränkningar och där alla verksamheter skapar likvärdiga möjligheter för lärande och utveckling. En hållbar arbetsmiljö för personalen skapas bland annat genom att tydliggöra uppdrag och ansvar, och genom ett stödjande och utmanande ledarskap.
Arbetet med ekologisk hållbarhet utgår från läroplanernas mål, men också från målen i kommunens Miljö- och hållbarhetsplan. Att kostenheten nu tillhör Barn- och
utbildningsnämnden skapar förutsättningar för ett ökat fokus på hälsofrämjande arbete och en helhetssyn kring barns och ungdomars utveckling, hälsa och välbefinnande.
Att barn, elever och unga upplever trivsel och trygghet är en förutsättning för att lärande och utveckling ska kunna ske. Därför har skolan, utöver sitt kunskapsuppdrag, även ett uppdrag att skapa goda förutsättningar för att lärande ska kunna äga rum. Verksamheterna ska också bedriva ett främjande och förebyggande likabehandlingsarbete som är anpassat för barn- eller
elevgruppen.
Trivsel
%
2010 2011 2012 2013 2014 2015
pojkar flickor pojkar flickor
Jag trivs bra i min skola 84 94 91 94 92 94 92 91
Jag trivs bra med mina klasskamrater 89 96 88 92 94 92 93 93
Jag trivs bra med de vuxna på min
skola 79 93 83 86 86 91 88 91
Jag trivs på
fritidshemmet/fritidsklubben - - - - 80 89 82 83
Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015
16 Uppföljning:
På elevenkäten svarar 91 procent av flickorna och 92 procent av pojkarna ja på på påståendet
”Jag trivs bra i min skola”. Detta är i paritet med de siffror som redovisas för samma påstående föregående år. För flickor ses dock en viss minskning.
I förskolans föräldraenkät instämmer 100 procent i påståendet ”Jag upplever att mitt/mina barn trivs i förskolan”. Även i Kulturskolans enkät svarar 100 % av eleverna att de trivs med kamrater och ensemblekompisar. Även de föräldrar som besvarat enkäten instämmer i påståendet ”Jag upplever att mitt barn trivs med kamrater och ensemblekompisar”, utom en förälder som svarar
”Vet ej”.
Trygghet
%
2010 2011 2012 2013 2014 2015
pojkar flickor pojkar flickor
Jag känner mig trygg i skolan 89 93 94 95 94 96 94 94
Jag känner mig trygg med mina
klasskamrater 92 93 92 93 94 95 93 93
Jag känner mig trygg med de vuxna på
min skola 89 94 91 89 89 93 90 92
Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015
Uppföljning: Andelen elever som upplever trygghet har minskat eller ligger i paritet med föregående år.
Från föregående år har setts en genomgående trend att flickor i högre usträckning upplever sin skolgång som trygg och trivsam i förhållande till pojkar. Årets statistik ger en lite annan bild. I jämförelsen mellan pojkar och flickor framgår att nöjdheten under innevarande år ligger på en jämn nivå mellan könen.
Inom ramen för skolans föräldraenkät svarar 94 procent av föräldrarna att det stämmer helt eller stämmer ganska bra för påståendet ”Jag upplever att mitt/mina barn trivs i skolan”. Detta resultat går i linje med ovan redovisade resultat från elevenkäterna. I förskolan svarar 95 procent att de känner sig trygga att lämna sitt barn i förskolan.
Elevens delaktighet och inflytande över sin utbildning har betydelse för måluppfyllelsen. Därför är det viktigt att alla elever känner att de blir lyssnade till och att de upplever att de kan påverka sin skoldag.
Delaktighet och inflytande
%
2010 2011 2012 2013 2014 2015
pojkar flickor pojkar flickor Jag känner att jag har en viktig roll i
utvecklingssamtalet - 85 76 47 85 89 86 90
Jag får vara med och planera och utvärdera
det jag ska lära mig i skolan* 53 65 59 62 70 74 65 69
På klassrådet får jag vara med och tycka till - - - - 86 92 80 86
17
om det vi gör i skolan
Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas
åsikter - 83 78 78 77 87 77 80
Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015
* Frågan omformulerad 2014 från ”Jag får vara med och påverka VAD jag ska lära mig i skolan, HUR jag ska arbeta och NÄR jag ska arbeta med ett visst område”. Siffrorna för 2010-2013 är ett snitt för de tre frågorna.
Uppföljning: I tabellen ovan framgår att andelen flickor som anser att de har möjlighet att påverka undervisningen och sin egen utveckling procentuellt sett minskat från föregående år.
Även pojkarna svarar i mindre omfattning att de instämmer i påståendena ”Jag får vara med och planera och utvärdera det jag ska lära mig i skolan” och ”På klassrådet får jag vara med och tycka till om det vi gör i skolan” i jämförelse med resultet för 2014. I övrigt är pojkarnas nöjdhet i paritet med föregående år.
Inflytande fritidshemmet
%
2010 2011 2012 2013 2014 2015
pojkar flickor pojkar flickor Jag får vara med och bestämma vad vi
ska göra på
fritidshemmet/fritidsklubben - - - - 72 80 61 68
Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015
Uppföljning: Andelen pojkar och flickor som anser att de får påverka aktiviteterna på fritidhemmen har minskat från föregående år. Minskningen är särskilt stor för flickorna.
På Kulturskolans enkät instämde alla pojkar och flickor i påståendet ”I min ensemble/grupp får jag vara med och bestämma om jag vill”. På föräldraenkäten instämde 100 % av vårdnadshavarna i påståendet ”Jag upplever att mitt barn kan ha inflytande vid ensemble-/gruppundervisning”.
Likabehandling
%
2010 2011 2012 2013 2014 2015
pojkar flickor pojkar flickor Min skola arbetar bra för att förhindra
kränkningar* 64 72 64 76 83 85 82 82
På min skola säger alla vuxna nej till ”fult
språk”* 48 55 49 54 69 75 73 77
På min skola säger alla vuxna nej till
”skojbråk” - - - - 89 86 91 90
De vuxna på skolan behandlar pojkar och
flickor på samma sätt* 63 67 55 71 70 84 69 82
Elevenkät Gnesta kommun åk F-9 2010-2012, åk 3-9 2013-2015
* Frågan är något omformulerad 2014 för att eleverna bättre ska förstå frågan, exempelvis har ordet ”mobbing” ersatts med
”kränkningar”
18 Uppföljning: På påståendet ”Min skola arbetar bra för att förhindra kränkningar” svarar en mindre andel flickor och pojkar att de instämmer med påståendet än för föregående år. På samma sätt svarar en mindre andel flickor och pojkar att de upplever att de vuxna behandlar pojkar och flickor på samma sätt. I båda fallen är minskningen dock relativt liten.
Både flickor och pojkar menar dock att vuxna på skolan säger nej till s.k. ”fult språk” och
”skojbråk” i högre utsträckning än tidigare år. Dessa båda begrepp används på alla kommunens skolor i samtal med eleverna om trivsel och trygghet på skolan.
Inom ramen för föräldraenkäten för skolan svarar 67 procent av vårdnadshavarna att påståendet
”Jag upplever att skolan gör tillräckligt för att motverka kränkningar” stämmer helt eller stämmer ganska bra.
I förskolans föräldraenkät instämmer 83 procent i ”Jag tycker att förskolan arbetar med
attitydfrågor på ett bra sätt” och 69 procent svarar att ”jag upplever att förskolan gör tillräckligt för att motverka kränkningar”. På den senare frågan är andelen som svarar ”Vet ej” 26 procent.
Elevhälsoarbete
Varje rektor ansvarar för elevhälsoarbetet på sin skola men Elevhälsan har ett viktigt uppdrag i att stödja rektors arbete samt att arbeta hälsofrämjande. Ett väl fungerande elevhälsoarbete bidrar till att bygga social hållbarhet för alla elever.
Skolhälsovård och kurator
%
2013 2014 2015
pojkar flickor pojkar flickor
Jag har besökt skolsköterskan under läsåret* 71 73 82 70 79
Skolsköterskan ger mig hjälp när jag behöver det* 87 90 89 88 85
Jag har besökt kuratorn under läsåret - 14 19 15 22
Kuratorn ger mig stöd och hjälp när jag behöver det - 83 83 80 87
Elevenkät Gnesta kommun åk 3-9
* Frågan är något korrigerad 2014 jämfört med 2013, exempelvis har ordet ”året” bytts ut mot ”läsåret”, och ”bra hjälp” har bytts ut mot ”hjälp”
Uppföljning: Enligt svaren i elevenkäten har en större andel pojkar sökt hjälp hos
skolsköterskan i jämförelse med vad som var fallet föregående år. I fallet med flickor säger sig en mindre andel ha sökt hjälp hos skolsköterska i jämförelse med 2014. Både för flickor och pojkar har andelen som anser att de får den hjälp de behöver minskat i jämförelse med föregående läsår.
Under första delen av 2015 har fler pojkar och flickor besökt kurator än vad som var fallet under första delen av läsåret 2014. En större andel pojkar svarar ja på påståendet ”Kuratorn ger mig stöd och hjälp när jag behöver det” än under föregående år. För flickor går utvecklingen åt motsatt håll.
19