Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning balansräkning

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovis-ning av kostnader och intäkter sker enligt bokföringsmässiga grunder.

De konsoliderade resultat- och balansräkning-arna och finansieringsanalysen är uppställda en-ligt regeringens beslut den 10 december 2009 (dnr Fi 2009/7776) om normering av avgränsning och uppställningsformer som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till årsredovisningen för staten 2009. De uppställningsformer som föreskrivs i regeringens beslut, bygger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för årsredovisningen för staten.

Transfereringar

Principen för redovisning av transfereringar är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grun-der. Det innebär att de redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av denna princip för transfereringar är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt ut-vecklingsarbete i syfte att klargöra principerna.

Transfereringar periodiseras endast när kost-naden tydligt är hänförlig till ett visst år. Exem-pel på detta är Sveriges avgift till Europeiska uni-onen och vissa EU-finansierade stöd på jord-bruksområdet som uttryckligen avser ett visst år.

För 2009 har det tillfälliga konjunkturstödet till kommuner och landsting, som betalades ut under 2009 men som avser 2010, periodiserats. I fall där något annat inte är tydligt bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen.

Skatter

Sedan 2006 redovisas statens inkomster från skatter enligt intäktsmässiga principer i enlighet med riksdagens beslut om nya principer för redovisning av skatter (prop. 2005/06:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 6.2.2, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34). I samband med detta beslutade regeringen att samma principer ska gälla även för resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Principerna innebär främst att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. det år de hänför sig till. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat taxeringsutfall och inbetalningar.

En utförlig beskrivning av metoderna gjordes i årsredovisningen för staten för 2006 (skr.

2006/07:101).

Metoder för konsolidering Gemensam brytdag

Den 11 januari gällde som gemensam brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper 2009.

Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den

avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter).

Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna ska stämma överens.

Principer för konsolidering

Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultat-räkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats.

Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndighe-ternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kost-nader respektive fordringar eller skulder för sta-ten som helhet eliminerats. Exempel är stasta-tens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i års-redovisningen för staten i förhållande till myn-digheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostna-der för verksamheten och inte transfereringar.

Ett exempel är omklassificering av statens tjäns-tepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksam-hetens kostnader i Statens pensionsverks årsre-dovisning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs.

Motpartsavstämning

För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. in-omstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, ford-ringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motpartsavstäm-ningen, som infördes 2000, förbättrades succes-sivt under åren därefter och antalet differenser över angivna beloppsgränser är sedan några år

relativt lågt. Liksom de senaste åren är differen-serna också beloppsmässigt nu så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses på-verka resultat- eller balansräkningen i någon ut-sträckning som har materiell betydelse.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändrade redovisningsprinciper i den konsoliderade redovisningen

Statens innehav i Nordea Bank AB har tidigare redovisats som Värdepapper och andelar bland omsättningstillgångar. Under 2009 har staten deltagit i nyemissionen i Nordea med 5,6 miljarder kronor, vilket i Riksgäldskontorets årsredovisning redovisas som anläggningstillgång under Andra långfristiga värdepappersinnehav.

För att uppnå en enhetlig redovisning av statens innehav i Nordea i årsredovisning för staten har hela innehavet hänförts till Andra långfristiga värdepappersinnehav.

I övrigt har inga förändringar av redovisnings-principerna gjorts 2009.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndig-heter

Försäkringskassan har gjort vissa ändringar av principerna för värdering av fordringar på främst bidragsskyldiga avseende underhållsstöd samt vissa andra fordringar inom socialförsäkringsom-rådet. En justerad betalningsgrad som bedöms utifrån gäldenärens betalningsförmåga används.

Krav som är yngre än 60 dagar bedöms som säkra, medan fordringar äldre än 60 dagar värde-ras utifrån omständigheterna, överenskomna av-betalnings- eller kvittningsplaner, avbruten in-drivning och ärenden hos Kronofogdemyndig-heten. Försäkringskassan har inte gjort omräk-ning av jämförelsetalen 2008, eftersom underlag för en omräkning saknas och kostnaden för att ta fram detta bedömts inte stå i proportion till värdet av den. Därför har inte heller någon omräkning kunnat göras i årsredovisningen för staten. Det kan dock konstateras att de totala fordringarna avseende underhållsstöd och återkrav hos Försäkringskassan endast ändrats med 66 miljoner kronor (3 procent) mellan 2008 och 2009.

Metoderna för värdering av lånefordringar hos Centrala studiestödsnämnden (CSN) har änd-rats, vilket har minskat värdet med 2,0 miljarder kronor genom en ändring i beräkningsmodellen.

Det osäkra beloppet för lånetypen annuitetslån beräknas numera mindre schablonartat genom en detaljerad simulerad betalningsplan för hela återbetalningstiden på motsvarande sätt som för lånetypen studielån. CSN har inte ändrat jämfö-relsetalen för 2008 och det har inte heller gjorts i årsredovisningen för staten.

Ändringar av jämförelsetal

Inga saldopåverkande ändringar av jämförelsetal för 2008 har gjorts i resultat- och balansräkning-arna. En viktigare ändring avser att statens inne-hav av aktier i Nordea Bank AB klassificerats om från kortfristiga Värdepapper och andelar till Andra långfristiga värdepapper med 4,4 miljarder kronor. I övrigt har endast några få ändringar av rättelsekaraktär med relativt begränsade belopp gjorts.

Undantag från generella principer

För att på ett mer fullständigt sätt belysa tilläm-pade principer i årsredovisningen för staten, be-skrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning som helhet.

Engångseffekter

Engångseffekterna på statsbudgeten (se avsnitt 5.1) påverkar oftast inte resultaträkningen eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodisering av intäkter och kostnader. Balansräkningen påver-kas av belopp som redovisas som periodav-gränsningsposter och när likviditeten påverkas. I fall där engångseffekterna avser stora engångs-händelser, exempelvis intäkter från försäljning av statliga bolag, kommer även resultaträkningen att påverkas av t.ex. realisationsvinster.

Undantag hos vissa myndigheter

Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redo-visa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot.

Dispensen har utnyttjats för ej restförda upp-bördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m.

Statens fastighetsverk har för bidragsfastig-heter undantag från regler vilka innebär att ka-pitalutgifter för bidragsfastigheterna inte be-traktas som anläggningstillgång.

Undantag från regler på finansieringsområdet, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut av-gifter eller för att ta emot bidrag och donationer, förekommer, men eftersom dessa inte påverkar resultat- och balansräkningarna annat än indirekt redovisas de inte här.

Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering

Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redo-visas därför på ett förenklat sätt i årsredovis-ningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka resultat- och balansräkningarna i någon väsentlig grad.

Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värde-ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndighe-ter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning (jämför Undantag från generella principer ovan).

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär-dets princip. Detta innebär att de tas upp till an-skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses ningsvärde med avdrag för beräknad försälj-ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf-fenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings-värdet om det föreligger särskilda omständighe-ter och det samtidigt är förenligt med god redo-visningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta.

Ford-ringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings-värde med avdrag för ackumulerade avskriv-ningar. Avskrivningstiderna är anpassade till re-spektive tillgångs förväntade ekonomiska livs-längd.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Me-toden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräk-ningen. Årets andel av företagens resultat redo-visas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt ka-pitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag re-dovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan.

Kommentarer till särskilda poster

Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riks-gäldskontoret

De TV-licensmedel som tas ut enligt lag sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB.

Övergångsvis tillförs extrapengar till Radiotjänst genom ett särskilt lån i Riksgäldskontoret, det s.k. distributionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig distribution av TV-utsändningar i analog och digital form som krävs för att det ska vara möjligt att gradvis övergå till digitala TV-utsändningar. Avsikten är att distributions-kostnaderna efter omläggningen ska vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsändningar.

Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovis-ning en fordran för TV-licensmedel uppgående till 839 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. distributionsmedel på 1 488 miljoner kronor, netto en skuld på 649 miljoner kronor, till den s.k. Rundradiorörelsen. Radiotjänst har inte tagit upp tillgången och skulden i sina räkenskaper, eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte

tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar särskilt.

Riksgäldskontorets fordran och skuld har inte tagits med i balansräkningen eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradiorörel-sens redovisning inte ingår i någon statlig redo-visningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret.

Statsskulden

Statsskulden värderas inklusive derivatinstru-ment, som skuldbytesavtal och valutaterminer.

Dessutom värderas skuldinstrumenten i den statliga redovisningen till nominellt slutvärde. I balansräkningen redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myn-digheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonso-liderade statsskulden (se även avsnitt 3.1.4). Den konsoliderade statsskulden uppgick den 31 december 2009 till 1 149 miljarder kronor, medan den okonsoliderade statsskulden uppgick till 1 189 miljarder kronor.

Transfereringar via skattekonto

I ett antal fall görs transfereringar genom kredi-tering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket. Den skattskyldige får således en skattereduktion. Denna subven-tion redovisas bland transfereringarna i resultat-räkningen, för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället.

Dessa transfereringar redovisas således brutto i resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av sub-ventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisningsprin-cipen ”Innehåll före form” (Substance over form) leder därmed till slutsatsen att transfere-ringen och skatten ska redovisas brutto.

De transfereringar som omfattas är de som redovisas under statsbudgetens inkomsttitel-grupp 8100, Utgifter som redovisas som kredite-ringar på skattekonto. I statsbudgeten har av-gränsningen gjorts utifrån kopplingen till skat-telagstiftningen, så att nedsätt-ningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen redovisas som transfere-ringar. Nedsättningar med koppling till skatte-lagstiftningen men där det av administrativa skäl

är enklare med en nedsättning än en ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. De redovisas också i anslutning till respektive skatt i den nya budgetstrukturen i stället för som tidigare i en särskild inkomsttitelgrupp eller inkomsthuvud-grupp. Den avgränsning av transfereringar som tillämpas överensstämmer med nationalräken-skaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, ska endast skatterabatter som är ett led i den ekonomiska politiken nettoredovisas.

Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation

Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statsbudgeten. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel 7222, Kompensation för mervärdesskatt, kommuner, vilket minskar inkomsterna i statsbudgeten. I re-sultaträkningen har det dock bedömts vara mest rättvisande att bruttoredovisa momskompensa-tionen som lämnade bidrag och skatteintäkter.

Det innebär att både skatteintäkter och lämnade bidrag är 44 miljarder kronor högre än nettobe-loppen på inkomsttitlar respektive anslag i stats-budgeten.

Transfereringar i det kommunala utjämningssy-stemet

Den kommunalekonomiska utjämningen netto-redovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssy-stemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnads-utjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor tas in under anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultat-räkningen har det bedömts vara mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen. Det innebär att både transfere-ringar och skatteintäkter är 13 miljarder kronor högre än i statsbudgeten.

Momskompensation till statliga myndigheter Statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för in-gående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvire-rar medlen från Skatteverket och i statsbudgeten redovisas kompensationen som debitering (ne-gativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter. I skattebe-greppet som ansluter till nationalräkenskaperna

ingår denna skatt brutto som en del av den of-fentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i myndigheternas konsumtionsutgifter i national-räkenskaperna – där får man således en bruttore-dovisning. I resultaträkningen, liksom i myndig-heternas redovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför redovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna kompensation.

Resultatandelar i dotter- och intresseföretag

Resultatandelarna i dotter- och intresseföretag redovisas avseende de fyra kvartalen 2009, med undantag för Nordiska investeringsbanken där delårsbokslut för andra tertialet har använts. Det innebär att årsredovisningen för staten på denna punkt avviker från Kammarkollegiets årsredo-visning, som av tidsskäl inte har beaktat fjärde kvartalets resultat hos vissa bolag.

Överföringar till och från pensionssystemet Eftersom AP-fonderna och Premiepensions-myndigheten (PPM) inte konsolideras i årsredo-visningen för staten behandlas de överföringar som görs mellan dessa organisationer och staten i övrigt som externa transaktioner.

Under året inbetalas socialavgifter och all-männa pensionsavgifter från arbetsgivare, egen-företagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatteintäkter. Där-efter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP-fonderna och PPM. Löpande rekvirerar Försäk-ringskassan, som betalar ut pensionerna, dess-utom medel från AP-fonderna för de månatliga utbetalningarna av pension. Efter utgången av ett taxeringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och PPM, i samband med att pensionsrätter fastställs.

För 2009 har de socialavgifter m.m. som in-betalats och överförts till AP-fonderna för första gången på många år understigit de pensionsme-del som rekvirerats från AP-fonderna för utbe-talning av pension. De löpande överföringarna till och från AP-fonderna elimineras i årsredo-visningen för staten och endast nettoöverfö-ringen från AP-fonderna kvarstår därför och blir för 2009 därmed en transferering från ålderspen-sionssystemet (Intäkt av bidrag). Föregående år redovisades en transferering till ålderspensions-systemet med motsvarande nettobelopp.

För premiepensionssystemet har inbetalda av-gifter överstigit utbetalda pensioner med bety-dande belopp även 2009 och detta redovisas som

en transferering till hushållssektorn, eftersom PPM hänförs till hushållssektorn.

Särskilt om premiepensionssystemet

Sedan 2007 redovisar nationalräkenskaperna premiepensionssystemet i hushållssektorn i stäl-let för som tidigare socialförsäkringssektorn, i enlighet med principer för denna typ av system som fastställts inom Europeiska unionen. I års-redovisningen för staten har viss anpassning gjorts till detta.

I redovisningen av statsbudgetens utfall dras den del av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från in-täkterna, så att skatterna redovisas exklusive de avgifter som avser premiepensionssystemet.

Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som redovisas utanför men i anslutning till budgeten och under utgiftstaket, redovisas utbetalda pen-sioner exklusive premiepenpen-sioner.

I resultaträkning, balansräkning och finansie-ringsanalys redovisas däremot ålderspensionerna i sin helhet, liksom i berörd myndighets redovis-ning, som en del av statens transfereringar och avgifterna redovisas som en del av intäkterna av skatter. Det har bedömts ha ett värde att ha kvar denna redovisning av totala pensionsutbetal-ningar från staten och motsvarande avgifter både på kostnads- och intäktssidan. Det har även ett värde att se överföringen till premiepensionssy-stemet brutto, samtidigt som det kan finnas defi-nitionsmässiga problem med att bestämma vil-ken del av avgifterna och medel tillförda från an-slag som egentligen ska ses som transferering till premiepensionssystemet. Flödena av avgifter och rekvisition av pensionsmedel delas upp på transfereringar till/från ålderspensionssystemet som nu omfattar endast AP-fonderna å ena si-dan, och hushållssektorn å den andra. I not 1 Skatteintäkter har sambandet med motsvarande belopp i statsbudgeten tydliggjorts.

Systembolagets inlevererade överskott

Systembolagets inlevererade överskott ingår bland skatteintäkterna i den konsoliderade redo-visningen enligt den definition av skatter som tillämpas. Hos den myndighet som redovisar aktierna (Kammarkollegiet) ingår beloppet i Resultatandelar i dotter- och intresseföretag.

Omklassificering i årsredovisningen för staten görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (201 miljoner kronor 2009).

Stabilitetsfonden

Under hösten 2008 beslutade riksdagen om in-rättande av Stabilitetsfonden (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Från fonden ska finansieras det stödsystem som in-förts i lagen (2008:814) om statligt stöd till kre-ditinstitut (stödlagen). Inledningsvis tillfördes fonden 15 miljarder kronor från anslag på stats-budgeten 2008. I stödlagen finns föreskrifter om att de kreditinstitut och andra företag som om-fattas av stödlagen ska betala en stabilitetsavgift (7 kap. 2 §). Denna avgift ska tillföras fonden.

Bestämmelserna om stabilitetsavgiften trädde i kraft den 30 december 2009 (prop. 2009/10:30, bet. 2009/10:FiU7, rskr. 2009/10:86).

Då fondens medel i betydande grad kan be-dömas komma att användas inte för kostnader utan för olika slag av finansiella tillgångar redovi-sades överföringen från anslag inte som en kost-nad i statens resultaträkning 2008. I stället fördes medlen direkt från nettoförmögenheten i balans-räkningen till balansposten Fonder. För 2010 är avsikten att de avgifter som tas in ska redovisas

Då fondens medel i betydande grad kan be-dömas komma att användas inte för kostnader utan för olika slag av finansiella tillgångar redovi-sades överföringen från anslag inte som en kost-nad i statens resultaträkning 2008. I stället fördes medlen direkt från nettoförmögenheten i balans-räkningen till balansposten Fonder. För 2010 är avsikten att de avgifter som tas in ska redovisas