Räkenskapsåret är kalenderåret.
Kostnader och intäkter redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. oberoende av när betalning sker.
Den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen är uppställda enligt reglerna i 10 kap. 9 och 10 §§ budgetlagen och de mer detaljerade reglerna i 13–15 §§ förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten.
Budgetlagen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag reglerar grundläggande redovisningsprinciper. Dessa utgör, tillsammans med den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och de praktiska ställningstaganden som varit nödvändiga vid upprättandet, de tillämpade redovisningsprinciperna. Denna praxis består av lösningar som anges nedan under rubrikerna Omklassificeringar av poster och Kommentarer till särskilda poster, om lösningarna inte bedömts vara oväsentliga.
Ibland redovisas nya företeelser i årsredovisningen för staten, för vilka inomstatlig reglering eller praxis ännu inte utvecklats. Då hämtas vägledning från principer som framgår av internationella redovisningsstandarder för offentlig sektor respektive principer som tillämpas i den privata eller kommunala sektorn. Flera företeelser är dock specifika för statlig verksamhet i Sverige eller så saknas vägledning i internationella standarder och ställning måste därför tas i enskilda fall.
Årsredovisningen för staten upprättas med de statliga myndigheternas
årsredovisningar som grund och med information som rapporterats särskilt till statsredovisningen. Principerna för att värdera och klassificera intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder utgår därför från bestämmelserna i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag kan emellertid finnas om en
myndighet har medgetts undantag från dessa regler och för sådana fall där särskilda principer tillämpas på den konsoliderade nivån.
Transfereringar
Transfereringar redovisas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. det år som kostnaden hänför sig till. I de flesta fall anses kostnaden sammanfalla med
utbetalningen. Kostnaden periodiseras endast när den tydligt går att hänföra till ett visst år.
Skatter
Skatteinkomsterna redovisas fullt periodiserade, dvs. det år intäkterna hänför sig till.
Eftersom många skatter för ett kalenderår beslutas först i efterhand, är det slutliga utfallet från beskattningen inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång.
Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat beskattningsutfall och förväntade inbetalningar.
Metoden för att beräkna periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och på totalsammanställningar som Finansdepartementet och
Ekonomistyrningsverket byggt upp och utvecklat under lång tid. Denna beräkningsmetod ger bättre information om skatterna för året än löpande
skatteinbetalningar, eftersom den beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan under det aktuella året och inte först när betalning görs.
Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första
huvudkategorin är skatter som hänförs till rätt månad eller kvartal i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra huvudkategorin är skatter som beslutas vid den årliga inkomstbeskattningen och där den löpande inbetalningen endast är preliminär.
Det gäller t.ex. hushållens och företagens inkomstskatter, fastighetsskatt samt skattereduktioner.
När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många av de skatter som redovisas månads- eller kvartalsvis. För framför allt hushållens och företagens inkomstskatter som beslutas årsvis bygger det redovisade utfallet däremot på en bedömning som grundas på kontrolluppgifter, redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen, utvecklingen på aktie- och fastighetsmarknaden och annan information.
Utifrån informationen prognostiseras de intäkter som slutligt kommer att betalas in för året. Prognosen ligger till grund för att beräkna den redovisade intäkten. Även för övriga skatter tas hänsyn till förväntade tilläggsdebiteringar, omprövningar m.m. som gäller skatter för den aktuella redovisningsperioden.
Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. Skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det utfall som nu finns tillgängligt hänförs i resultaträkningen till det senaste året, medan det periodiserade utfallet per år revideras i budgetens utfall. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen i not till
resultaträkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- och
inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar av skatt från
myndigheter som görs i årsredovisningen för staten.
Avgränsning av redovisningsenheten
Resultat- och balansräkningen samt finansieringsanalysen omfattar statens samtliga intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som påverkar statens nettoupplåning. Riksbankens grundfond ses i detta sammanhang som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken samt Första–Fjärde, Sjätte och Sjunde AP-fonden omfattas inte av resultat- och balansräkningen eller finansieringsanalysen. Inte heller ingår
premiepensionssystemets tillgångar och skulder eller dess avkastning. Budgetlagens bestämmelser på denna punkt har preciserats i förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten, i enlighet med den bedömning som redovisades för riksdagen i propositionen En reformerad budgetlag (prop. 2010/11:40). För premiepensionsmedlen gäller det särskilda egendomsskyddet enligt 2 kap. 15 § regeringsformen och de är därmed inte statens medel. Att ta in dem i statens balansräkning skulle medföra att redovisningen inte gav en rättvisande bild.
Riksbanken anses vara ett eget rättssubjekt med egna tillgångar och skulder och ska därför inte omfattas av statens resultat- och balansräkning. AP-fonderna, utöver den del som tillhör premiepensionssystemet, undantas dels eftersom
ålderspensionssystemet bör hanteras på ett enhetligt sätt, dels eftersom de följer ett annat regelverk för redovisningen än övriga myndigheter, vilket skulle göra det alltför omständligt att konsolidera dem.
Konsolidering
Redovisningen är en konsolidering av årsredovisningarna hos myndigheterna under riksdagen och regeringen, med angivna undantag. Det innebär att balans- och resultaträkningarna slås samman efter det att interna mellanhavanden i form av fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats.
Finansieringsanalysen upprättas därefter med den konsoliderade resultat- och balansräkningen som underlag.
En förteckning över vilka organisationer som ingår i den konsoliderade resultat- och balansräkningen och finansieringsanalysen finns i bilagan Statliga myndigheter m.m.
Gemensam brytdag
Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Den gemensamma brytdagen är i första hand till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter, men den påverkar även externa kundfordringar, leverantörsskulder och periodavgränsningsposter.
Värderingsprinciper
Myndigheterna tillämpar normalt generella värderingsprinciper i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från de generella
värderingsprinciperna. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten
omfattning och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan på årsredovisningen för staten.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre än
anskaffningsvärdet.
Anläggningstillgångar och avskrivningstider
Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar. För materiella och immateriella anläggningstillgångar gäller i de flesta fall att endast tillgångar med en förväntad ekonomisk livslängd på lägst tre år, tas upp som anläggningstillgångar.
Avskrivningstiderna varierar mellan olika myndigheter eftersom de anpassas till den förväntade nyttjandeperioden för respektive tillgång. Myndigheterna tillämpar vanligen 3– 5 års avskrivningstid. För byggnader och större anläggningar tillämpas längre avskrivningstid med hänsyn till myndighetens verksamhet. Även för de specifika särskilt väsentliga tillgångsslagen väganläggningar, järnvägsanläggningar och beredskapstillgångar, tillämpas längre avskrivningstider.
För statliga väganläggningar tillämpas schablonmässigt linjär avskrivning på 40 år.
För statliga järnvägsanläggningar tillämpas differentierade avskrivningstider på mellan 25 och 110 år.
För beredskapstillgångar hos Försvarsmakten, tillämpas 15–25 år för stridsfordon, fartyg, flygplan och helikoptrar, 10 år för modifiering av materiel samt 3–10 år för övriga beredskapsinventarier. För övriga beredskapsvaror – beredskapslager – som är omkring 20 procent av de redovisade beredskapstillgångarna, sker ingen planenlig avskrivning. Beredskapsvaror omsätts normalt i den löpande verksamheten eller skrivs ned när de inte längre har någon användning i verksamheten.
Aktier och andelar
Aktier och andelar i hel- och delägda företag värderas enligt kapitalandelsmetoden.
Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas sedan i
resultaträkningen. Även affärsverkens hel- och delägda företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Omklassificeringar av poster
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten jämfört med myndigheternas redovisning. Anledningen till omklassificeringen är att transaktionerna ur statens perspektiv har en annan innebörd än för den enskilda myndigheten. De fall som bedömts påverka årsredovisningen för staten i väsentlig mening beskrivs nedan.
Kostnaderna för tjänstepensioner till statligt anställda redovisas i statens resultaträkning bland personalkostnader, medan Statens tjänstepensionsverk redovisar kostnaderna för tjänstepensionsrörelsen i ett eget avsnitt i
resultaträkningen. Se vidare under rubriken Statens tjänstepensionsåtagande, nedan.
Pågående arbeten i försvarssektorn (framför allt i Försvarets materielverk) och motsvarande förutbetalda intäkter läggs samman med militära beredskapstillgångar, eftersom de till övervägande del gäller arbeten för Försvarsmaktens räkning.
För myndigheter med en uppställningsform för balans- och resultaträkning som avviker från den generellt föreskrivna, hänförs respektive post i resultat- och
balansräkningen i årsredovisningen för staten så som de hade gjort om myndigheten i fråga hade följt de generella uppställningsformerna. Det gäller främst
Exportkreditnämnden, affärsverken, Statens tjänstepensionsverk och Statens
fastighetsverk. Vanligen görs det direkt genom de inrapporteringskoder som används
Ett antal intäktsposter klassificeras om med utgångspunkten att posten Skatteintäkter avgränsas i enlighet med den definition av skatter som gäller i statens budget och i nationalräkenskaperna. Intäkterna redovisas som Skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen men i flera fall redovisar berörda myndigheter intäkterna på annat sätt, exempelvis:
som avgifter eller andra ersättningar (exempelvis vissa socker- och jordbruksavgifter vid Statens jordbruksverk eller lokalradioavgift vid Myndigheten för radio och TV),
som medel för finansiering av bidrag (exempelvis avgifter för
insättningsgarantin vid Riksgäldskontoret och Kärnavfallsfondens avgifter),
som resultatandelar från hel- och delägda företag (Systembolagets inlevererade överskott som Kammarkollegiet redovisar), eller
enbart i balansräkningen (inleverans av överskott från Svenska Spel AB som Kammarkollegiet redovisar).
Finansiella korrigeringar som rör EU-medel redovisas vanligen som kostnader i myndighetens resultaträkning (främst Statens jordbruksverk), eftersom de redovisas som utgifter på anslag i statens budget. I den konsoliderade resultaträkningen
omklassificeras de finansiella korrigeringarna istället till intäktsreduktioner, eftersom de är återbetalningar av eller avdrag på erhållna bidrag från EU.
Ändrade redovisningsprinciper m.m.
För att få enhetlighet vid beräkning av statens tjänstepensionsåtagande i årsredovisning för staten har principerna ändrats för affärsverken och
Riksdagsförvaltningen. Med anledning av det har jämförelsetalen för föregående år justerats och minskat posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser med totalt 1 872 miljoner kronor varav 850 miljoner kronor hos Luftfartsverket, 569 miljoner kronor hos Riksdagsförvaltningen, 339 miljoner kronor hos Sjöfartsverket och 114 miljoner kronor hos Svenska kraftnät. Se vidare under rubriken Kommentarer till särskilda poster nedan.
I balansräkningen har posten Övriga skulder omklassificerats och delas numera upp på Andra långfristiga skulder och Övriga kortfristiga skulder. Införandet av nya poster är ett led i anpassningen till internationella redovisningsstandarder.
Förändringen har medfört justeringar av jämförelsetalen föregående år hos ett fåtal myndigheter, eftersom långfristiga skulder är sällsynta i staten. Justeringen ökade posten Andra långfristiga skulder med 2 464 miljoner kronor hos Trafikverket och hos Riksgäldskontoret ökade posten med 234 miljoner kronor. Posten Övriga kortfristiga skulder minskade med motsvarande belopp.
Posten Övriga fodringar benämns från och med 2014 Övriga kortfristiga fordringar.
Det har dock inte föranlett några omklassificeringar.
Förändringarna för långfristiga och kortfristiga skulder och fordringar är gjorda i enlighet med ändringar i uppställningsformen i förordningen (2011:231) om underlag för årsredovisning för staten (2014:1321).
Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter
Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan,
förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall en myndighet har ändrat jämförelsetal eller gett motsvarande upplysningar, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten om inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett det möjligt att ändra i sin årsredovisning har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.
För specifikationer i noter förekommer förändringar mellan delbelopp inom noterna i årsredovisningen för staten. De kan bero på omorganisationer av verksamhet, att ny information tillkommit eller andra korrigeringar.
Andra justeringar av jämförelsetal
Jämförelsetalen för posterna Övriga kortfristiga fordringar och Andra långfristiga värdepappersinnhav har justerats upp med 158 miljoner kronor respektive 76 miljoner kronor jämfört med Årsredovisningen för staten 2013. Det rör finansiella instrument som överfördes till Riksgäldskontoret då Affärsverket statens järnvägar lades ner. Riksgäldskontoret redovisade dessa som negativa skulder föregående år och detta korrigeras i år. Posterna Övriga kortfristiga skulder och Andra långfristiga skulder ökar med motsvarande belopp.
Jämförelsetalet för posten Transfereringar till företag har justerats ned med 800 miljoner kronor. Det beror på att kapitaltillskott som staten lämnat till två aktiebolag felaktigt redovisades både som transferering och som investering i hel- och delägda företag. Inom avsnittet Transfereringar har även viss omklassificering av bidragsmottagare gjorts till följd av en översyn av den realekonomiska
klassificeringen. Från mottagarna kommuner och hushåll har 159 miljoner kronor flyttats till företag. Saldot i resultaträkningen påverkas inte av den
omklassificeringen.
Miljoner kronor
Årets underskott i resultaträkningen i Årsredovisningen för staten 2013 -24 685
Justering, transfereringar 800
Årets underskott i resultaträkningen enligt jämförelsekolumnen i
Årsredovisningen för staten 2014 -23 885
Undantag från generella principer
Några myndigheter har väsentliga undantag från generella redovisningsprinciper som beskrivs nedan.
Pensionsmyndigheten redovisar marknadsvärden för sina tillgångar i
premiepensionssystemet (placeringstillgångar) enligt de regler som gäller för försäkringsföretag. Det gäller även för de tillgångar som finns med i
årsredovisningen för staten. Dessutom räknas upplupna ränteintäkter in i
värdepapperets bokförda värde. I årsredovisningen för staten har dessa tillgångar värderats till upplupet anskaffningsvärde, samtidigt som upplupna räntor
särredovisas, i enlighet med den princip som gäller i staten i övrigt. Årsredovisningen för staten skiljer sig alltså från Pensionsmyndighetens årsredovisning på denna punkt.
Skatteverket har enligt regeringsbeslut från den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder för uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen utnyttjas för närvarande för ej restförda
uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen.
Statens fastighetsverk förvaltar, utvecklar och tillgängliggör statliga byggnadsminnen såsom slott, fästningar och andra kulturmiljöer som inte är ekonomiskt bärkraftiga.
Myndigheten har för dessa s.k. bidragsfastigheter undantag som innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som en anläggningstillgång.
Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter, för att ta emot bidrag och donationer eller för att lånefinansiera tillgångar. Eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt redovisas de dock inte här.
Vissa verksamheter eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemliga, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt,
och på samma sätt mellan åren, och därför bedöms de inte påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad.
Kommentarer till särskilda poster
Nedan kommenteras vissa poster i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna.
Det rör poster som i de flesta fall är unika för statens verksamhet och där kännedom om metoden för att ta fram uppgifterna kan ge ökad förståelse för postens innebörd.
Samtidigt har beskrivningen bedömts vara alltför omfattande för att passa direkt i kommentarer till utfallet.
Statsskulden
Riksgäldskontoret redovisar enligt regeringens beslut statsskulden som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s förordning nr 479/2009
(Maastrichtskulden). Undantag görs för skulden till premiepensionssystemet. Den skulden, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till
statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, tas upp under andra poster i balansräkningen. Statsskulden värderas till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen (nominellt slutvärde) och inte till det belopp som erhållits. Dessutom värderas den inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. I balansräkningen i årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 6 Utvecklingen av statsskulden).
Momskompensation till statliga myndigheter nettoredovisas
Statliga myndigheter får kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till
kompensation för ingående mervärdesskatt. I statens budget och i
nationalräkenskaperna bruttoredovisas skatten som en del av statens skatteintäkter. I den konsoliderade resultaträkningen nettoredovisas emellertid skatteintäkten liksom motsvarande kostnad, eftersom det inte är en extern kostnad att staten ger
kompensation till sig själv.
Utbetalningarna av allmän pension bruttoredovisas
I nationalräkenskaperna redovisas premiepensionssystemet i hushållssektorn, i enlighet med principerna för denna typ av system som EU har fastställt.
Inkomstpensionssystemet (de pensioner som finansieras via AP-fonderna, med undantag för sjätte AP-fonden) redovisas i sociala trygghetsfonder.
I statens budget dras de arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premie-pensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive dessa avgifter. De avgiftsintäkter som ska föras till inkomstpensionssystemet redovisas brutto på inkomsttitlar och ingår i den offentliga sektorns skatteintäkter, men dras av vid framräkningen av statens skatteintäkter. Bland utgifterna för
ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.
I den konsoliderade resultaträkningen redovisas däremot ålderspensionerna, liksom i Pensionsmyndighetens redovisning, i sin helhet, som en del av statens transfereringar (se not 4). Avgifterna till både inkomstpensionssystemet och
premiepensionssystemet redovisas som skatteintäkter (se not 1). Det har bedömts ha ett värde att ge en bild av de totala pensionsutbetalningarna från staten och
motsvarande avgifter på både kostnads- och intäktssidan. I not 1 Skatteintäkter, har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts.
Överföringar till och från pensionssystemet
AP-fonderna och premiepensionssystemets medel i övrigt konsolideras inte i
årsredovisningen för staten. De överföringar som görs mellan dessa fonder och staten är därför externa transaktioner.
Socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som inbetalas till staten redovisas brutto under posten Skatteintäkter i resultaträkningen. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten betalar löpande ut dessa till AP-fonderna och
premiepensionssystemet tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för främst transfereringar. Detta görs enligt särskilda regler för fördelning av de olika avgifterna. Pensionsmyndigheten rekvirerar därefter löpande medel för utbetalningar av pension. Pensionsutbetalningarna redovisas i sin helhet som transfereringar i resultaträkningen. I den konsoliderade resultaträkningen för staten elimineras de löpande överföringarna till och från pensionsfonderna. För
inkomstpensionssystemet är avgifterna lägre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden mellan avgifter till AP-fonderna och rekvirerade medel från fondsystemet redovisas som en transferering från ålderspensionssystemet – AP-fondernas nettobidrag (se not 3). För premiepensionssystemet är avgifterna däremot betydligt högre än de utbetalda pensionerna och mellanskillnaden redovisas därför som en transferering till hushåll, eftersom premiepensionssystemet ses som en del av hushållssektorn (se not 4).
Statens tjänstepensionsåtaganden redovisas på ett enhetligt sätt Den statliga tjänstepensionsskulden som Statens tjänstepensionsverk (SPV)
redovisar, tas upp under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
(se not 43). Skulden redovisas exklusive särskild löneskatt som är statens skuld till sig själv.
Den redovisade skulden omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers Tekniska högskola, Riksbanken, Kungliga Operan och ett antal andra statligt ägda bolag. De premier som betalas från statliga myndigheter till SPV elimineras i årsredovisningen för staten, medan de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som intäkter av bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensionsrörelsen för anställda i de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den
Den redovisade skulden omfattar hela försäkringsrörelsen, vilket även innefattar anställda vid vissa organisationer som inte är statliga myndigheter eller av andra skäl inte konsolideras i årsredovisningen för staten, bl.a. Chalmers Tekniska högskola, Riksbanken, Kungliga Operan och ett antal andra statligt ägda bolag. De premier som betalas från statliga myndigheter till SPV elimineras i årsredovisningen för staten, medan de premier som kommer från organisationer utanför den konsoliderade enheten redovisas som intäkter av bidrag (se not 3). Kostnaderna i pensionsrörelsen för anställda i de konsoliderade myndigheterna redovisas som personalkostnader medan kostnaderna för anställda i andra organisationer redovisas som transfereringar (se not 4). Fördelningen av kostnader görs kalkylmässigt och grundas på den andel av premieintäkterna som kan hänföras till organisationer inom och utom den