Den reflekterande praktikern 37

Mitt intervjumaterial innefattar även lärarnas tankar kring vad som kan ha påverkat deras litteratursyn – däribland hur de ser på läs- och skrivutvecklingssatsningen. Frågorna fanns

med för att de intresserar mig, men jag insåg att jag behövde avgränsa mitt material och valde därför bort det i resultatredovisningen.

Men när jag funderar över min egen litteratursyn – vad det är som leder fram till undervisningens varför, vad och hur – är det naturligt att komma in på vad det är som gör att sättet att tänka och göra faktiskt påverkas. Genom min utbildning och inte minst detta examensarbete har jag ett gyllene tillfälle att fördjupa mig i frågan om användning av skönlitteratur i undervisningen. En övergripande slutsats är att jag tydligare upplever vikten av ett synsätt på kunskap och läsning som fokuserar läsarens möte med text, där förståelse byggs i gemenskap med lusten som drivkraft. Men Ulfgard, Thorsson och Brink (samtliga 2009, i Kåreland red.) visar på olika sätt att mötet mellan studenter, lärare och den didaktiska litteraturen inte alltid tycks leda till nya insikter. Vad krävs då för att bli en reflekterande praktiker som också kan dra nytta av den didaktiska litteraturen? Boodys (2010) sätt att se på gapet mellan teori och praktik leder mig fram till att det jag vill att eleverna ska göra med skönlitteraturen måste jag själv göra med min undervisning och den didaktiska litteraturen – nämligen att verkligen gå i dialog med texter för att skapa mening och därigenom utvecklas. Jag menar att frågor som rör attityder och inte minst förändringsarbete bland lärare skulle kunna vara intressanta att fortsätta undersöka.

Det är dags att avrunda och jag väljer att göra det med en övergripande reflektion. När jag inledningsvis frågade en av de ansvariga lärarna för läs- och skrivutvecklingssatsningen vad denna hade för målsättning, svarade hon att det handlade om en allmän höjning av måluppfyllelse. Men är det så vi ska se på arbetet med skönlitteratur? Magnus Persson (Alfa 2009-01-29) talar om att skönlitteraturen, även i vår tid med alla nya medier, har ett egenvärde för att den ”/…/ är kulturens minne, där finns ett arkiv av människans fantasier, drömmar, minnen och begär”. Med en syn att skönlitteraturen har potential att möta något större än ”måluppfyllelse” så behövs den både i vår tids skola och samhälle. Leif Mathiasson, chefredaktör för Pedagogiska magasinet, får därför sista ordet:

För skolan är en kulturinstitution – kanske den viktigaste kulturinstitutionen vi har i vårt samhälle. Den omfattar alla barn och ungdomar – från förskola till gymnasium – och ska ge dem kunskaper och en beredskap för en framtid som vi inte vet hur den kommer att gestalta sig. Det vi vet är att det är våra barn och ungdomar som ska leva och verka i den framtiden.” (Leif Mathiasson, Pedagogiska magasinet 3/2012)

Referenser

Arfwedson, Gerd B. (2006). Litteraturdidaktik: från gymnasium till förskola: en analys av litteraturundervisningens hur-fråga med utgångspunkt från svenska didaktiska

undersökningar i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Vetenskapsrådet Bergöö, Kerstin (2005). Vilket svenskämne?: grundskolans svenskämnen i ett

lärarutbildningsperspektiv. Diss. Lund : Lunds universitet, 2005. Tillgänglig på Internet:

http://www.lunduniversity.lu.se/o.o.i.s?id=24732&postid=25347

Boody, Robert M (2010). Bridging the Theory/Practice Divide in Education: Seeing Reading as Research and Research as Reading. Reading Improvement, v47 n1 p64-68 Brink, Lars (2009). Skönlitteraturens väg till klassrummet – om läsarkarriär, skolkanon och

verklighetsanpassning. I Kåreland, Lena (red.). Läsa bör man-?: den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Chambers, Aidan (1998). Böcker inom oss: om boksamtal. [Ny utg.] Stockholm:

Rabén & Sjögren

Ewald, Annette (2007). Läskulturer: lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007. Tillgänglig på Internet:

http://dspace.mah.se:8080/bitstream/handle/2043/4095/Ewald%20Avhandling%20MUE P.pdf?sequence=1

Hepler, Susan I. & Hickman, Janet G. (1982/2001) The Book Was Okay. I Love You – Social Aspects of Response to Literature. Theory into Practice, Vol. 21, Nr. 4.

Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs F-3. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007. Tillgänglig på Internet:

http://dspace.mah.se/bitstream/2043/4089/1/Avhandling.pdf

Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. (2011). Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2567 (hämtad 2012-06-29)

Kulturdepartementet, Slutbetänkande av Litteraturutredningen (2012). Läsandets kultur (SOU 2012:65). Offentliga Förlaget

Langer, Judith A. (1992). Rethinking Literature Instruction. I Langer, Judith A. (red.). Literature Instruction: A Focus on Student Response. Urbana, Ill.: National Council of Teachers of English

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011a). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

(hämtad 2011-08-24)

Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. 2., [aktualiserade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Malmgren, Lars-Göran & Nilsson, Jan (1993). Litteraturläsning som lek och allvar: om tematisk litteraturundervisning på mellanstadiet. Lund: Studentlitteratur

Molloy, Gunilla (2002). Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Stockholm: Lärarhögsk.

Molloy, Gunilla (2008). Reflekterande läsning och skrivning. 2., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur

Nilsson, Jan (2007). Tematisk undervisning. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Persson, Magnus (2007). Varför läsa litteratur?: om litteraturundervisningen efter den

kulturella vändningen. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Probst, Robert E. (1992). Five Kinds of Literary Knowing. I Langer, Judith A (red.). Literature Instruction: A Focus on Student Response. Urbana, Ill.: National Council of Teachers of English

Smith, Frank (2000). Läsning. 3., [dvs 2.] [omarb. och utvidgade] uppl. Stockholm: Liber Svensson, Birgitta (2008), Gör klassikern till din egen. Stockholm: Myndigheten för

skolutveckling.

Thorsson, Staffan (2009). Blivande svensklärare om att ”läsa” och ”förstå” skönlitteratur. I Kåreland, Lena (red.). Läsa bör man-?: den skönlitterära texten i skola och

lärarutbildning. 1. uppl. Stockholm: Liber

Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Ulfgard, Maria (2009). In i texten – ut i livet. Om lärarutbildningens kurslitteratur. I Kåreland, Lena (red.). Läsa bör man-?: den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. 1. uppl. Stockholm: Liber

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

(hämtad 2012-10-24)

Tidningsartiklar och pressmaterial

Alfa (2009-01-29). Läsning kräver hjärta och hjärna – intervju med Magnus Persson. Tillgänglig på Internet: http://www.lararnasnyheter.se/alfa/2009/01/29/lasning-kraver- hjarta-hjarna (hämtad 2012-10-08)

Kulturdepartmentet, pressmeddelande “Litteraturutredningen föreslår läslyft för Sverige” 2012-09-12. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/sb/d/15594/a/200268

(hämtad 2012-10-18)

Pedagogiska magasinet (3/2012). Ledare – av chefredaktör Leif Mathiasson

Skönlitteratur

Bergström, Gunilla (1972-2012). Böckerna om Alfons Åberg. Stockholm Gripe, Maria (1962). Hugo och Josefin. Stockholm

Johansson, Kerstin (1981). Moa och Pelle: en kärlekshistoria. Stockholm 40

Lindgren, Barbro (1979). Sagan om den lilla farbrorn. Stockholm

Lindgren, Barbro & Eriksson, Eva (1980). Mamman och den vilda bebin. Stockholm Lärn, Viveca (1991-1994). Böckerna om Eddie. Stockholm

Samzelius, Maj (1981-1986). Hjältar och monster på himlavalvet. Stockholm Sandberg, Inger & Sandberg, Lasse (1985). Lilla Nollan och dom andra. 1. uppl.

Stockholm

Skote, Inger (1987). Krångliga Kajsa. Stockholm Skåhlberg, Anette (2008). Kalle med klänning. Uppsala