En viktig förutsättning att höja kvalitet i förskolan, som jag nu blivit mer medveten om genom aktionsforskningen är sambandet mellan de övergripande och lokala målen bör förstås och förankras i arbetet med barnen. Att de är utifrån dem man planerar sin verksamhet. Den är inget man bara hittar på utan verksamheten planeras utifrån dessa mål. Vilken inriktning som sen väljs på förskolorna tror jag inte spelar så stor roll. Huvudsaken det sker ett reflekterande med sina kolleger hur man arbetar för att ge barnen det bästa under deras förskoletid.

Det är viktigt att man vågar diskutera, våga ifrågasätta och vara förändringsbenägen i sitt arbete.

Aktionsforskningen har givit mig insikt i att ett gott kvalitetsarbete egentligen innefattar väldigt mycket. Att inte kvalitetsarbete bara är detsamma som den årliga kvalitetsredovisning som vi skriver. Den har också känts som en extra arbetsuppgift som kommit ovanifrån i kontrollsyfte. Vi måste istället tänka på att

kvalitetsredovisning är något som ska kopplas ihop med det vardagliga arbetet med barnen. Föreläsningen med Karin Lager som handlade om "Kvalitetsarbete i förskolan" och den litteratur som ingått i kursen har lärt mig att kvalitet är något komplex, att kvalitet för mig kan vara något annat för dig.

Aktionsforskningen tycker jag verkar vara en bra metod för att utveckla

verksamheten. Att förbättra ett problem/en fråga, stor eller liten samla fakta omkring det och sedan diskutera och reflektera stärker och involverar hela arbetslaget. Vilket i sin tur är betydelsefullt för att det ska kunna ske en utveckling i verksamheten och för sitt eget lärande.

Min frågeställning: Hur kan vi stödja, stimulera och utveckla bygg och konstruktionsleken? försökte jag relatera till under hela processen och med

observationer och litteratur inom ämnet har jag blivit mer medveten om att det är av stor betydelse hur jag som pedagog värderar barnens lek Det är en lärdom att ta med sig in i det dagliga arbetet.

Mia Mylesands litteratur ” Bygg och konstruktion i förskolan” har varit en mycket intressant läsning som givit mig mycket kunskap och påverkat min syn på byggleken.

Jag vet nu att en av förutsättningarna att utveckla byggleken beror till stor del på pedagogerna. Det märktes också när vi tillförde nytt material att det var intressant en kort stund men om vi visade intresse för barnens lek så fortsatte de med sin lek.

Jag har även läst om tidigare forskning när det gäller barns lekutveckling som jag tycker varit både intressant och relevant för processen samtidigt som jag också kunnat uppdaterat min egen kunskap.

I och med projektet har tid till observationer och annat verktyg som använts

"tvingats" att göra. Det är sådana moment som man oftast inte tar verksamhetstid till.

Det tror jag inte beror på ovilja utan mer att det inte blir av, kanske tycker man att

10  Rönnerman (2000) skriver i sin utvärderingsrapport att observationer gör att man får en större förståelse för verksamheten och skaffar sig lite mer kunskap om varje enskilt barn. Det har också blivit tydligt för mig att det är så många små händelser som synliggörs vid observationer som inte syns i det vardagliga. När jag filmade och efteråt granskade materialet så blev jag förvånad över att barnen med bara ett litet uppmuntrande ord fortsatte sin forskande lek. Så lite som behövdes för att inspirera dem till att fortsätta.

Inskolningen vi har haft under projektets gång har gjort att den tid vi önskat att kunna vara mera tillgängliga vid byggleken har blivit mindre. Vi har istället fått prioritera att få till en stabilitet och trygghet i barngruppen. Det var intressant att se hur de

"nya" barnen uppmärksammade vårt byggmaterial, de är ändå bara 13 till 16 månader.

Bygg och konstruktion är ett av de språk barnen i förskolan kan använda när de utforskar sin omvärld och skapar sin identitet enligt Mylesand (2007). Det är de tänkta orden som har följt mig under projektets gång. Kunna erbjuda barnen fler sätt att strukturera och få en förståelse och ett samband över sin vardag.

Med hjälp av leken bygger barn broar mellan den svårbegripliga verkligheten och de egna föreställningarna barn prövar, undersöker och utforskar sin omvärld för att få en struktur på sin tillvaro och sin egen identitet enligt Granberg (1999).

Jag har lärt mig att använda observationer och att skriva loggbok måste få ta tid och det är något hela arbetslaget bör delta i för verksamhetens bästa.

En intressant fortsättning med aktionsforskningen skulle vara att fördjupa mig i vad barn lär genom leken. Eftersom jag arbetar med kolleger som är öppna för

förändringar och vågar prova nya saker tror jag nog att även de skulle tycka att det vore kvalitetshöjande för verksamheten och för sitt eget lärande. De har också visat ett stort intresse över aktionsforskningen.

         

   

Litteraturlista 

Björndal, Cato R P. (2002). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber

Granberg, Ann (1999). Småbarnsmetodik. Stockholm: Liber Kinda kommun. Lokal skolplan 2005-2008.

Kinda kommun. Lokal Arbetsplan för förskolorna i Kisa 2008-2009.

Mylesand, Mia (2007). Bygg och konstruktion i förskolan. Stockholm:

Lärarförbundets förlag.

Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog. IPD – rapporter nr 23. Göteborg:

Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik.

Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö98. Stockholm: Lärarförbundets Förlag.

 

 

   

         

12 

I dokument BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan (sidor 9-12)

Relaterade dokument