7. ANALYS OCH DISKUSSION
7.6 Reflektion och förslag på vidare forskning
Studiens resultat pekar på ett stort behov av att utveckla kunskaperna och stödet till hemmasittare. Organisering och ansvarsfördelning kan synas enkel i teorin men i praktiken utifrån hemmasittarens behov helt förkastligt. En studie med unga hemmasittare om hur de ser på saken och vad de själva tror sig behöva för insatser, sammanhang och kompetens hos de professionella skulle tillföra en viktig aspekt värd att ta med i det fortsatta stöd och utvecklingsarbetet med hemmasittare. Corona pandemin förde med sig att träffar via video- eller telefon och mejl kan fungera väldigt bra för målgruppen som har social ångest och lätt fastnar på hemmaplan. Det skulle vara mycket intressant att forska vidare om. Forska vidare på strategier och insatser och yrkeskompetensen betydelse för alla yrkesgrupper som ska arbeta med målgruppen vore mycket intressant och skulle kunna tillföra framtida
41
Referenser
Aspelin, J. (2015). Inga prestationer utan relationer: studier för pedagogisk socialpsykologi. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Collén, K. (2018). Relationsskapande komponenter i mötet med personer med intellektuella
funktionshinder. I A. Bruhn & Å, Källström (red.). Relationer i socialt arbete: i gränslandet mellan profession och person. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Eide, T. & Eide, H. (2006). Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vård och omsorg. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Engdahl, O. & Larsson, B. (2011). Sociologiska perspektiv: grundläggande begrepp och teorier. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Friberg, P., Karlberg, M., Sundberg Lax, I. & Palmér, R. (red.) (2015). Hemmasittare och vägen tillbaka: [insatser vid långvarig skolfrånvaro]. Ingarö: Columbus.
Furlong, A. (2008). The Japanese hikikomori phenomenon: acute social withdrawal among young people. Sociological Review, 56(2), 309–325. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1467- 954X.2008.00790.x
Jensen, P. & Ulleberg, I. (2013). Mellan orden: kommunikation i praktiken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Juul, J. & Jensen, H. (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Karlberg, M. & Persson, S. (2017). Problematisk skolfrånvaro – en forskningsöversikt. I Tidskriften Elevhälsa (4). Från https://www.tidskriftenelevhalsa.se/4-2017/problematisk-skolfranvaro-en- forskningsoversikt.
Kato, T. A., Tateno M, Shinfuku N, Fujisawa D, Teo AR, Sartorius N, Akiyama T, Ishida T, Choi TY, Balhara YP, Matsumoto R, Umene-Nakano W, Fujimura Y, Wand A, Chang JP, Chang RY, Shadloo B, Ahmed HU, Lerthattasilp T, & Kanba S. (2012). Does the “hikikomori” syndrome of social withdrawal exist outside Japan? A preliminary international investigation. Social Psychiatry & Psychiatric Epidemiology, 47(7), 1061–1075. https://doi-
42
Kearney, C. A. (2007). Forms and functions of school refusal behavior in youth: an empirical analysis of absenteeism severity. Journal of Child Psychology & Psychiatry, 48(1), 53–61. https://doi- org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1469-7610.2006.01634.x
Kearney, C. A. (2008). School absenteeism and school refusal behavior in youth: A contemporary review. Clinical Psychology Review, Volume 28 (3), March 2008, 451–471.
http://doi.org/10.1016/j.cpr.2007.07.012
Killén, K. (2008). Professionell utveckling och handledning: ett yrkesövergripande perspektiv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Linder, A. (2018). Professionell relationskompetens. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Mattila, L. (2015). Att bygga bärande relationer: om vuxenvärldens möjligheter i arbetet med utsatta barn och ungdomar. (1. uppl.) Uddevalla: Lasse Mattila.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015). Modell för stöd till unga med psykisk ohälsa som varken arbetar eller studerar. https://www.mucf.se/publikationer/modell-stod-till- unga-med-psykisk-ohalsa-som-varken-arbetar-eller-studerar
Oscarsson, L. (2009). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten: en introduktion för praktiker, chefer, politiker och studenter. Stockholm: SKL Kommentus.
Parrish, M. (2012). Mänskligt beteende: perspektiv inom socialt arbete. (1. uppl.) Malmö: Liber
Røkenes, O.H. & Hanssen, P. (2016). Bära eller brista: kommunikation och relationer i arbetet med människor. (Andra upplagan). Malmö: Gleerups.
Sadler, K., Akister, J., & Burch, S. (2015). Who are the young people who are not in education, employment or training? An application of the risk factors to a rural area in the UK. International Social Work, 58(4), 508–520. https://doi-
org.esh.idm.oclc.org/10.1177/0020872813515010
SFS 1949:381. Föräldrabalk. Stockholm: Justitiedepartementet L2: Hämtad 1 februari, 2021 från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381
SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 11 augusti, 2020 från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs- 1993-387
43
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den 30 april 2019 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svenskforfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 10 augusti, 2020 från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 10 augusti, 2020 från Riksdagen, https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30
Sjödin, K. & Gladh, M. (2018). Saknad i skolan: en vägledning för lärare att arbeta tvärprofessionellt med hemmasittare. (Första upplagan). Stockholm: Gothia Fortbildning.
Skolinspektionen, (2016) Omfattande frånvaro – en granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro. Kvalitetsgranskning 2016 Diarienummer: 40–2015:2855
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-
stat/granskningsrapporter/tkg/2016/langvarig-franvaro/omfattande-ogiltig-franvaro- kvantitativ-rapport.pdf
Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan ur elevens, skolans och förvaltningens perspektiv. Hämtad 2 augusti, 2020 från
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2010/skolfranvaro-och-vagen-tillbaka.- langvarig-ogiltig-franvaro-i-grundskolan.?id=2356
Skolverket (2018). Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsbeslut U2017/01236/GV Stockholm
SOU 2017:9. Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar: delbetänkande. Stockholm: Wolter Kluwer Sverige AB. Hämtad 13 januari, 2020 från Regeringen, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/02/sou- 20179/
SOU 2018:11, Vårt gemensamma ansvar – för unga som varken arbetar eller studerar:
slutbetänkande. Stockholm: Norstedts Juridik AB., hämtad 13 juli, 2020 från Regeringen, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/02/sou- 201811/
44
Stockholms stad (2018) Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad Dnr. AMN 2018-0388-1.3 Dnr. UTBN 1.3.2–10047/2018
https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1869781
Tateno, M., Park, T. W., Kato, T. A., Umene-Nakano, W., & Saito, T. (2012). Hikikomori as a possible clinical term in psychiatry: a questionnaire survey. BMC Psychiatry, 12(1), 169–175. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1186/1471-244X-12-169
Thunberg, S. (2018). Konsekvenser av kategoriseringar i relationsbaserat stöd: exemplet brottsutsatta ungdomar. I A. Bruhn & Å, Källström (red.). Relationer i socialt arbete: i gränslandet mellan profession och person. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Årsrapport KAA Stockholm (2019). Årsrapport 2019 Kommunens aktivitetsansvar i Stockholm. Stockholms stad, januari 2020
45