• No results found

REFLEKTIONEN KRING SITT LEDARSKAP

Reflektionerna och orden var många och genomtänkta i förhållande till det egna ledarskapet. Jag kommer här nedan att reflektera kring ledarskapet i förhållande till chefskapet, makten, att vara ett föredöme liksom upplevda krav och roller.

I intervjuerna med skolledarna kom begreppen chefskap och ledarskap upp. Skolledarna var samstämmig att man var både ledare och chef. De såg skillnaden mellan begreppen så som att chefskapet var en formell funktion och som betecknar ett tydligt ansvar och befogenhetsområden. Ledarskapet är en informell process, som bygger på osynlig kontakt som växer fram mellan ledaren och medarbetaren. Legitimiteten kommer från de ledda (Bolman & Deal 2003). Skolledarna gav uttryck för en svårighet att säga att man var det ena eller det andra. Det flesta av respondenterna tog upp synen att det var roligare att vara ledare och att synen på chefskap i förhållande till ledarskap hade en mer negativ klang. Den stora skillnaden mellan begreppen chefskap och ledarskap blir då att ledarskap blir synonymt med ett relationsinriktat ledarskap (Ahltorp, 1998). Här nere följer några citat som påvisar synen huruvida man ser sig som chef eller ledare och om det är någon skillnad.

Ibland ser jag mig själv som chef, jag skulle önska att de flesta såg mig som en ledaren än som en chef. Jag vill nog helt vara ledare, men jag är nog rätt ofta chef. Chefen är den som fattar besluten, ibland obekväma för att jag har exempelvis ett ekonomiskt uppdrag och man kan ibland komma i konflikt. Och man har ibland personal, elever som ej uppfyller sitt uppdrag och då måste man ta jobbiga samtal. Ledaren är mer den som tillsammans med personal och elever utvecklar verksamheten. Det är det roliga, men det andra är roligt att se att man klarar det och att personen inte känner sig nedtryck utan har fått en ny insikt. (A)

Nä, jag ser faktiskt inte någon skillnad mellan chefskap och ledarskap, faktiskt inte. Man kan ju definiera ihjäl sig på det där. Att ledaren växer fram underifrån och chefen ovanifrån. Att vara chef innebär att både vara chef och att leda. Det är nästan lite löjligt att man gör skillnad på dem. För mig är det två sätt hos samma människa, inte två olika. (D)

Den största delen är att vara ledare är att dra upp riktlinjer, överblicka, men ibland måste jag bossa också. Att fördela arbetet, utan att ställa motfrågan hur känns det, det är arbetstagarens uppgift att berätta hur det. (B)

Att både vara ledare och chef belyser citaten ovan som viktiga. Viktiga på olika sätt, då respondenterna förknippar begreppen med olika roller, egenskaper och förhållningssätt. En av skolledarna gav ett avvikande svar som ett av citaten ovan visar. Respondenten påvisade att det inte fanns någon skillnad mellan begreppen ledarskap och chefskap. De andra två respondenterna vars citat redovisas ser en skillnad mellan roller och förhållningssätt i att vara ledare och chef. Huruvida det är viktigt att dra en skiljelinje mellan begreppen för skolledarna i deras vardag är en tolkningsfråga. Jag anser dock att ledarskap och chefskap båda två är eftersträvansvärda i lika stor mån fast på olika sätt, som citaten ovan påpekar.

Maktbegreppet tog tre av fyra skolledare upp. Att vara en auktoritetsperson och att ha makt hade respondenterna olika meningar om. En av skolledarna sa sig hela tiden behöva påminna sig själv om att hon/han var i en maktposition i förhållande till medarbetarna. Tanken att folk inte skulle våga säga vissa saker på grund av skolledarens position upplevde skolledaren som främmande men något som hon/han hela tiden behövde påminna sig om. En annan skolledare ansåg att det var självklart att hon/han hade en maktposition, ansvarade man för 70-80 miljoner kronor så har man makt. Skolledaren ansåg även att makt ofta var förknippat med något negativt, vilket det inte behöver vara. Diskussionen kring makt rör sig mestadels kring att förebygga så makten inte blir ett problem. Maltén (2001) beskriver hur den auktoritära ledaren kan avvända sig av sin position, att styra ensamt och att ta alla initiativ utan att rådgöra med sina medarbetare. Detta tillskrivs som en negativ del i ledarrollen. I stället framhåller Maltén (2001) den personliga makten och expertmakten, som en makt som maktanvändning att föredra. Makt kan man närma sig med olika utgångspunkt, som något negativt och som något positivt. Det fanns skillnader mellan respondenterna hur de närmade sig begreppet makt och maktposition, som de två citaten nedan belyser.

Men det är sällan som jag tänker på det själv. Jag efterfrågar inte det, jag sitter inte och njuter av att fatta beslut. Men jag har jättestor påverkan på många människor. Jag kan bli rädd när jag ser att en människa efterfrågar ett jobba därför att det är förknippat med makt, då kan jag dra öronen åt mig och tänka att den där människan är farlig. Då väljer man jobbet utifrån nån typ av

självtillfredsställelse. Makt kan ge status. (D)

Som rektor och som lärare så har man jättemycket makt och det är bara dumt att säga att man inte har det, man får passa sig noga. Jag måste komma ihåg att när jag sitter med lärare i samtal så har jag makt. Jag har makten att lönesätta dem och bestämma vilka tjänster de ska ha. Jag hoppas att de försöker se att jag ibland försöker stänga av det. Men man måste veta att man har makt. (A)

De ovanstående två citaten står som motpoler i diskussionen kring makt. Makt kan ses som något negativt och som något positivt, frågan är vad man gör med makten som man har som skolledare. Att skjuta bort makten från sig och inte vilja tänka på den, men att ändå utöva makten anser jag vara ansvarslöst. Ansvarslöst mot alla dem som man har makt att påverka genom sina beslut. Självklart är detta en balansgång, att vara medveten att man har makt, men att inte bli paralyserad utan att kunna hantera makten.

Att vara ett föredöme var något som en av de fyra skolledarna tog upp som en reflektion av sitt ledarskap. Ahltorp (1998) tillskriver ledaren som föredömet som en av det tre viktigaste rollerna som ledaren har. Detta för att uppnå trovärdighet och som Müller och Elofsson (2006) framhåller har det ledaren gör ofta större genomslagskraft än vad en ledare säger. Det är viktigt att inte bara ge uttryck för höga moraliska standarder, utan också i handling visa dessa, så det inte bara är läpparnas bekännelse. Skolledaren poängterade trovärdigheten som ledare genom att själv göra det som man ville att andra skulle göra. Om inte så var tilltron inte så stor hos de anställda till förslag och idéer som skolledaren kom med.

Och där tänker jag det spelar ingen roll om jag säger att de ska har ett lösningsfokuserat samtal under utvecklingssamtalen, om inte jag har det med personalen. Om jag ej omfattas av det jag vill att de ska göra då går det inte. (A)

Att framhålla att man som ledare ska vara ett föredöme och genom att själv göra det man efterlyser anser jag bidrar till ett konsekvent ledarskap. Detta kanske är ett arbetssätt som tar tid att bygga upp, då man bygger upp ett förtroende hos sina medarbetare och i en organisation. Men det är av stor vikt att framhålla att ens ledarskap är konsekvent och föredömligt.

Teamarbete var något som alla fyra skolledarna tog upp som viktigt, både i förhållande till att forma verksamheten utifrån teamarbete och även i förhållande till att de själva var arbetstagare i ett team med skolledare. En av skolledarna tog upp vikten av att inte ha åtta idésprutor i ett team och betonade vikten att sätta samman fungerande team som har olika kompetenser, personligheter och intressen. Detta för att gynna verksamheten och föra den framåt. Att ledaren är en teambyggare och medmänniska menar Ahltorp (1998) att vår tid kräver av ledare. Medmänniska för att kunna avgöra hur olika personer samverkar i grupp och att kunna sätta ihop bra arbetsgrupper. Att teambygget är viktigt menar Müller och Elofsson är av stor vikt då det skett en förskjutning från att fokusera på chefens egenskaper och beteende till relationen mellan

chef, medarbetare och omgivningen (2006). Två av skolledarna tog upp aspekten att våga peka på vad man är bra på och vad man inte är lika bra på. En av skolledarna belyste även vikten av det nära teamet med skolledarna som en inspiration för det egna ledarskapet.

Här känner jag att vi är ett team, vi är bra på olika saker och man får ta ut svängarna att blomma med sådant man är bra på. Och att man är ledare fast man är arbetstagare, det är ok att när fredagen kommer varva ner och snacka om vad som händer i helgen. (B)

Att själv vara i ett fungerande team och att organisera bra och fungerade team, för verksamheten och individernas bästa anser skolledarna vara av stor vikt. Arbetslag är något som växt fram mer och mer och något som skolledarna såg som väldigt positivt. Positivt för gymnasieskolan och för dem själva. Detta tolkar jag som ett tidens tecken över hur den ensamma, auktoritära ledaren/chefen idag har monterats ner och ersatts av teamarbete. Teamarbete som ger en större bredd och infallsvinklar på både uppgifter och problem som man stöter på i organisationer.

Krav på tillgänglighet är en sak som kom upp vid alla intervjuerna, hur man såg på kravet att vara tillgänglig. Det var en skala från att se det som ett ständigt krav på att vara tillgänglig till att slå iväg kravet och inte se det som så viktigt. Det fanns ett krav på tillgänglighet enligt alla fyra skolledarna, men skillnaden var hur man hanterade kravet på tillgänglighet. En av skolledarna kopplade samman tillgängligheten med hur viktigt det är att vara närvarande som skolledare. Närvaron kan jämföras med en polis lugnande effekt på ett sammanhang. Som Nationalencyklopedin (2007-11-27) framhöll i sin definition av ledarskap så är det något som berör personlighet, beteende/handlande och symboler. Här blir symbolvärdet av ledarskapet viktigt när ledaren blir den som har en lugnande effekt på verksamheten. Och som Nyberg och Sundin definierar chefskapet som något som handlar om handling och symboler (SOU 1997:135). Symbolvärdet av att vara en ledare som syns och visar sig är av betydelse enligt respondenterna. Samtidigt som en skolledare poängterade att man inte kan vara tillgänglig för alla på samma gång, utan när man är tillgänglig för några är man inte det för andra. Ett annat krav som en av skolledarna lyfte fram är rollen som beslutsfattaren. Kravet att hela tiden vara i stånd att fatta beslut, en av skolledarna pekar på det. Här nedan följer citat som visar på krav i rollen som skolledare.

E-post meddelanden kanske upp mot 100 på en dag, tillgänglig, ja, och nej. Jag vet att eleverna och lärarna tycker det är bra att jag finns där ute synlig och då är jag tillgänglig för dem, men inte för den som ringer eller söker mig. Man får bestämma sig för vilka ska jag vara tillgänglig för nu eller för vilka behöver jag vara tillgänglig för. Jag upplever inte kravet på att vara tillgänglig som särskilt besvärande. (D)

Tillgängligheten är ett krav och att man ska tycka om allt. Sen så, att man får jobba på, det är inga 40 h veckor, direkt. (C)

Jag värjer mig emot det för jag måste inte vara så viktig. Men samtidigt ser jag ett stort värde att kunna stämma i år, kunna gjuta olja, jag vill för min egen del vara tillgänglig. Men ibland drar jag för gardinerna och de problem som kommer dom ser jag våra problem som vi ska lösa för framtiden. (B)

Det största kravet är att man hela tiden ska vara beredd att fattat beslut i alla möjliga och omöjliga frågor. (inte med negativa förtecken) Allt från att byta lås på en dörr, till skolutvecklingsfrågor. (D)

Kraven att vara tillgänglig och att den ständige beslutsfattaren är områden som skolledaren är tvungna att förhålla sig till. Huruvida det är krav som ej är uttalade eller uttalade så behöver skolledarna hantera det och det gör de på individuella sätt. Om man är personinriktad i sitt ledarskap så finns det en uppenbar risk att ledaren tar på sig för mycket av uppgifterna eller förväntningarna själv. Denna brinnande ledaren riskerar att bli utbränd, vilket inte är att föredra. De olika skolledarna hade olika sätt att förhålla sig till kraven. Men som ett av citaten påvisade så är skolledarearbetet inga 40-timmars veckor. Det är ett krävande arbete som kräver en ledare som sätter tydliga och bra gränser för sig själv och för andra.

Den största likheten mellan skolledarna var den positiva synen att jobba i team. Både som arbetstagare och arbetsgivare, då skolledarna poängterade att inte vara en ensam, auktoritär chef utan en ledare i ett team. Största skillnaden ligger i maktbegreppet, hur man har analyserat begreppet och hur man förhåller sig till makt i sin vardag. En av skolledarna var avvikande när hon/han lyfte fram att vikten av att vara ett föredöme som skolledare. Detta uppfattade jag som en bra analys av sitt eget ledarskap och anmärkningsvärt att fler av skolledarna inte tog upp.

4.4 Visionerna och inspirationen i förhållande till

Related documents