Något som vi i efterhand ser att vi kunde ha gjort annorlunda, är att ställa en fråga till intervjupersonerna om vad de tycker är det bästa förslaget enligt dem. Denna fråga hade visat deras drömscenario för historieämnet. Vi hade då fått fram konkreta exempel på alternativa historiekurser, som vi kunnat ställa mot frågan vad som bäst kan utveckla ett historiemedvetande. Vi anser däremot att resultatet inte hade blivit annorlunda om vi intervjuat fler personer, förutom att generaliseringsmöjligheterna hade blivit flera, som vi tidigare har nämnt. Vi tror att fler intervjupersoner endast hade gett fler personer som tycker likadant. Inför framtida studier vore det därför intressant att göra denna undersökning ytterligare en gång. Vi kan då ha denna studie i bakhuvudet, och ställa frågor som vi inte kunnat göra utan denna uppsats som bakgrund. Exempelvis hade vi kunnat undersöka om de slutsatser vi dragit är korrekta, och om några lärare ändrade åsikt om förslaget när vi presenterade möjligheten att få dra långa linjer tillbaka i tiden. Ytterligare en studie som skulle vara intressant att göra upptäckte vi när vi kom till frågan om det går att mäta kvaliteten i ett historiemedvetande. Som vi skrev i avsnittet om Tidigare forskning visar undersökningar som gjorts att elever har ett historiemedvetande, men inte vilken kvalitet det har. För oss känns det svårt att kunna mäta kvaliteten i ett historiemedvetande, men om skolan har uppgiften att utveckla ett sådant vore det användbart att på något sätt kunna se om en förändring har skett under tiden eleverna går i skolan. Idag finns det endast teorier om hur ett sådant medvetande utvecklas, och därför är det de som vi får förlita oss på i vårt framtida läraryrke. Att undersöka detta vore därför intressant, och även frågan om ett historiemedvetande utvecklas mest när vi blir lite äldre, exempelvis på gymnasiet, vilket vi varit inne på tidigare. En sista intressant studie för framtiden vore att undersöka det genetiska och genealogiska perspektivet, och skillnaden mellan universitetets och skolans användning av dem. Detta har vi också diskuterat tidigare, och gemensamt för alla dessa framtida frågor är att vi tror att resultaten av dessa funderingar inte bara skulle vara användbara för framtida och redan yrkesverksamma lärare, utan också för forskarsamhället.
7. Sammanfattning
Vi har gjort en undersökning med syfte att ta reda på för- och nackdelar med att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia, som regeringens utredning Framtidsvägen föreslår. För att besvara vårt syfte valde vi att använda oss av tre frågeställningar:
• Vilka för- och nackdelar ser gymnasielärare och historiker med att historia A fokuserar på modern historia?
• Vad anser de förloras, respektive vinns med detta perspektiv?
• Vilken typ av undervisning, ur ett genetisk och genealogiskt perspektiv, utvecklar ett historiemedvetande?
Vi bestämde oss därefter för att arbeta utifrån en induktiv arbetsmetod, som går ut på att empiri och teori först samlas in för att sedan kunna användas för att dra slutsatser. Vår empiri samlade vi in genom att genomföra kvalitativa intervjuer med tio gymnasielärare och fyra historiker i Växjö, Lund och Gislaved. Svaren på intervjuerna ställdes sedan mot teori om begreppet historiemedvetande, som är ett centralt begrepp inom historiedidaktiken, samt inordnades i fyra undervisningskategorier för att underlätta en analys. Vi har valt att definiera begreppet utifrån ett antropologiskt-sociologiskt synsätt som innebär dels att vi ser människorna som både skapade av historia och som skapare av den, och dels att ett historiemedvetande produceras och används i en mängd olika sammanhang. Detta innebär att vi ser historiemedvetande som ett viktigt inslag i människors identitet och handlingar och att skolan måste ta hänsyn till detta. Vi har därför också valt att belysa begreppet i en skolkontext. Teorierna bygger till stor del på Bernard Eric Jensens syn på historiemedvetande, samt svenska didaktikers och historikers åsikter.
Vid första anblick på vår undersökning kan vi se att fyra gymnasielärare, samt två historiker var emot regeringens förslag på en fokusering på modern historia i kurs A på gymnasiet. Fyra gymnasielärare var för förslaget, och ytterligare fyra intervjupersoner var tveksamma och stod mitt emellan. När vi tittade lite närmare och analyserade resultaten kom vi fram till att det finns många olika åsikter om historieämnets framtid. Majoriteten av intervjupersonerna menar även att ett genetiskt undervisningsperspektiv vore att föredra, tillskillnad från historiedidaktikernas avvikande åsikt i teoriavsnittet. Vi tror däremot att om lärarna och historikerna skulle diskutera och få en chans att tänka över ett samarbete mellan skolstadier, skulle fler se de positiva aspekterna. Vi hittade dock tydliga nackdelar med förslaget som inte
kan avskrivas utan ändringar, vilket givit oss nya perspektiv på fokuseringen. Vi fann även en del frågor som tyvärr gick utanför vårt arbete, vilket möjliggör framtida studier inom området. Exempelvis fann vi ett samband mellan det genealogiska perspektivet och universitetet, som vore intressant att titta närmare på.
8. Källförteckning
8.1 Otryckta källor
Intervju med lärare A, 2008-04-18, Erik Johansson & Lena Sjögrens arkiv. Intervju med lärare B, 2008-04-18, Erik Johansson & Lena Sjögrens arkiv. Intervju med lärare C, 2008-04-18, Erik Johansson & Lena Sjögrens arkiv. Intervju med lärare D, 2008-04-24, Erik Johansson & Lena Sjögrens arkiv. Intervju med lärare E, 2008-04-15, Erik Johansson & Lena Sjögrens arkiv. Intervju med lärare F, 2008-04-15, Erik Johansson & Lena Sjögrens arkiv. Intervju med lärare G, 2008-04-14, Erik Johansson & Lena Sjögrens arkiv. Intervju med lärare H, 2008-04-16, Erik Johansson & Lena Sjögrens arkiv. Intervju med lärare I, 2008-04-24, Erik Johansson & Lena Sjögrens arkiv. Intervju med lärare J, 2008-04-22, Erik Johansson & Lena Sjögrens arkiv. Intervju med historiker K, 2008-04-23, Erik Johansson & Lena Sjögrens arkiv. Intervju med historiker L, 2008-04-22, Erik Johansson & Lena Sjögrens arkiv. Intervju med historiker M, 2008-04-14, Erik Johansson & Lena Sjögrens arkiv. Intervju med historiker N, 2008-04-15, Erik Johansson & Lena Sjögrens arkiv.
8.2 Tryckta källor
Rapporter om utbildning 1997:5. Eriksson, Staffan, Ungdomar och historia. 829 svenska
niondeklassare om tolkningen av det förflutna, förståelsen av nutiden och perspektiven på framtiden 1995. Malmö: Lärarhögskolan, utvecklingsavdelningen, 1997.
SOU 2008:27. Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola: betänkande av Gymnasieutredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 2008.
Proposition 2003/04:140. Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 2004.
8.3 Litteratur
Andersson, Bo, Casperson, Sigward & Hermansson, Adler, Magnus, Undervisning i historia i
skolan: något om historiedidaktikens teori och praktik. Göteborg: Göteborgs universitet,
IPD-rapporter Nr 2001:09.
Dahlgren, Stellan & Florén, Anders, Fråga det förflutna: en introduktion till den moderna
historieforskningen. Lund: Studentlitteratur, 1996.
Edgren, Lars & Österberg Eva, Ut med historien: historieundervisningens uppgifter idag. Lund: Studentlitteratur, 1995.
Florén, Anders & Ågren, Henrik, Historiska undersökningar. Lund: Studentlitteratur, 2006. Hartsmar, Nanny, Historiemedvetande: elevers historiemedvetande i en skolkontext. Malmö: 2001.
Hörmarker, Björn, Historiemedvetande – begreppets genomslagskraft på tre stadier. Göteborg: Göteborgs universitet, Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, opublicerad c-uppsats vt07 1040-03I, 2007. https://guoa.ub.gu.se/dspace/handle/2077/4758 Jensen, Sven, Sødring, Historieundervisningsteori. Köpenhamn: Christian Ejlers Forlag, 1978.
Karlegärd, Christer & Karlsson, Klas-Göran (red.), Historiedidaktik. Lund: Studentlitteratur, 1997.
Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.), Historien är nu. En introduktion till
historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur, 2004.
Karlsson, Klas-Göran, Ulvros, Eva, Helen & Zander, Ulf (red.), Historieforsning på nya
vägar. Lund: Nordic Academic Press, 2006.
Larsson, Hans Albin (red.), Historiedidaktiska utmaningar. Jönköping: Jönköping University Press, 1998.
Lindström, Åke, ”Historieämnet och 1900-talshistorien. Funderingar efter ett regeringsuppdrag” i Historielärarnas förenings årsskrift 2001. Stockholm: Historielärarnas förening, 2001.
Långström, Sture, Ungdomar tycker om politik och historia: en studie i pedagogiskt arbete. Umeå: Umeå universitet, Rapporter från institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, 2001.
Nordgren, Kenneth, Vems är historien? Historia som medvetande, kultur och handling i det
mångkulturella Sverige. Karlstad; NaPA, 2006.
Potapenko, Igor, Elevens egen historia och skolans historieundervisning –
historiemedvetande och identitet his några ungdomar från forna Jugoslavien, Stockholm:
GEM redaktionen, 2006.
Trost, Jan, Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur, 2005.
Zander, Ulf, Fornstora dagar, moderna tider. Lund: Nordic Academic Press, 2001.
8.4 Internet
Nationalencyklopedin, www.ne.se
sökord: identitet, hämtat 2008-04-07 Regeringen, www.regeringen.se
Pressmeddelande ”Nya gymnasiedirektiven: Dags att lyfta yrkesutbildningarna”, http://www.regeringen.se/sb/d/8542/a/76370 hämtat 2008-04-09.
Skolverket, www.skolverket.se
Kursplanen för ämnet historia, hämtat 2008-04-03.
Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, hämtat 2008-04-09.
PM 2000-08-23, ”Undervisningen i 1900-talets historia. Redovisning av ett regeringsuppdrag”, hämtat 2008-04-14.
Bilagor
Bilaga 1 – Mail till gymnasielärare Hej!
Vi är två lärarstudenter på Växjö universitet som för tillfället skriver vår C-uppsats/examensarbete med en historiedidaktisk inriktning. Vårt arbete handlar i stora drag om inställningen bland lärare och elever till att kursen historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia enligt regeringens utredning Framtidsvägen som kom den 31 mars i år. Med modern historia menar regeringen att ”kursen ska ha en tydlig tyngdpunkt i 1900-talets historia fram till nutid med utgångspunkt i den industriella revolutionen, franska revolutionen och framväxandet av de stora ideologierna under 1700- och 1800-talen”.
Vi kommer därför att behöva genomföra ett antal intervjuer med olika lärare och undrar om ni möjligtvis har två historielärare som skulle vilja delta. Intervjun kommer att ta högst en halvtimme och helst skulle vi vilja att den ena läraren har en lång erfarenhet som historielärare och den andra en relativt kort, men det är inte nödvändigt. Vi har möjlighet att genomföra intervjuerna i stort sett när som helst, men gärna så snabbt som möjligt, kanske redan nästa vecka?
Tack för att du vidarebefordrar detta e-mail till dina historielärare. Vi hoppas att ni vill ställa upp och hjälpa oss med detta. Ni kan skicka svar och bestämma tid med Lena, lsjlb04@student.vxu.se.
Mvh Erik Johansson & Lena Sjögren
Bilaga 2 – Intervjufrågor att utgå ifrån
Hur länge har du varit lärare? / Berätta lite om din bakgrund som historiker.
Tycker du det är roligt att vara lärare?
Vad handlar historieämnet om för dig?
Enligt regeringens nya rapport Framtidsvägen ska historia bli ett nytt kärnämne (eller gymnasiegemensamt ämne). Tycker du det är en bra idé och varför tycker du att det är viktigt?
Om historia blir kärnämne har regeringen tänkt fokusera på modern historia. Med modern historia menar de att ”kursen ska ha en tydlig tyngdpunkt i 1900-talets historia fram till nutid
med utgångspunkt i den industriella revolutionen, franska revolutionen och framväxandet av de stora ideologierna under 1700- och 1800-talen”, och minst ska alla läsa 50p
(yrkesförberedande + teknik), vissa program 100p (högskoleförberedande, ej teknik, alltså natur, samhäll osv.).
Är detta något nytt för dig? Vad är din första reaktion? Varför?
Finns det några för- och nackdelar som du ser det?
Tycker att det är bra:
Ser du någon risk med att bara fokusera på modern historia? Varför är det viktigt för eleverna?
Tycker att det är dåligt:
Regeringens motivering är i första hand att historia ska ”förbereda eleverna för ett aktivt
deltagande i samhällslivet”. Kan man uppnå detta mål utan att fokusera på modern historia?
Om förslaget går igenom, behöver du omarbeta mycket av ditt undervisningsmaterial?