Reflektioner

I dokument Att stanna (sidor 47-53)

Kapitel 7. Diskussion

7.2 Reflektioner

Då vårt urval varit begränsat och endast bestått av fem tidigare våldsutsatta kvinnor kan resultaten vara begränsade och kan även innebära att de inte går att generalisera på en större grupp. Vidare har samtliga av våra informanter varit relativt unga (23-27 år) när de inlett relationer med männen. Hade vårt urval tillhört en äldre generation är det möjligt att resultaten skulle kunnat skilja sig, då det inte är osannolikt att äldre personer har uppfostrats med andra

42

värderingar och normer som existerat genom tiderna om vad det innebär att vara kvinna respektive man i en relation.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem (Socialstyrelsen 2004:133). Frågan är hur det kan komma sig i ett så modernt samhälle som Sverige då Eliasson (1997) menar att Sverige troligtvis ligger i topp internationellt sett i fråga om lagstiftning som strävar efter kvinnors och mäns lika möjligheter till utbildning, arbete och familjeliv (ibid:81- 82). Ser vi till hur mäns våld mot kvinnor har sett ut genom historien så har det visserligen gått framåt då det inte längre är lagligt att aga sin hustru och att vi sedan 1998 har en kvinnofridslag i

Brottsbalken. Ändå existerar ett stort mörkertal vad avser mäns våld mot kvinnor i nära

relationer då alla brott inte kommer till polisens kännedom (Nationellt Centrum för Kvinnofrid, 8 april 2013). Vi tänker att detta kan bero på att samhällstrukturen och de olika normer och

värderingar som fortfarande existerar från förr. Att dem är svåra att förändra och bryta helt kan bero på att samhället är uppbyggt av dessa historiska normer och värderingar. Samtidigt bör det strävas efter att samhället ska bli mer jämställt då det finns risker med att nöja sig med att samhället i Sverige har blivit mera jämställt för kvinnor om vi jämför med hur det såg ut förr. Riskerna med detta kan innebära att utvecklingen mot ett mera jämställt samhälle stannar av, att män förblir överordnade och kvinnorna underordnade och att mörkertalet av kvinnor som är utsatta för våld av sina män förblir stort. Som tidigare nämnts har vi inte sökt efter

individualpsykologiska förklaringar till studiens frågeställning, det vill säga att vi inte sökt förklaringar i kvinnornas och männens personlighetsmässiga drag.

Vi är trots allt medvetna om att våld mot kvinnor i nära relationer även kan innefatta individualpsykologiska förklaringar då det är männen som slår kvinnorna och inte

samhällsstrukturen. Det är därtill inte heller alla män som undertrycker och utövar våld mot kvinnor. Hade vi utgått från ett individualpsykologiskt perspektiv hade resultaten kunnat se annorlunda ut. I vissa av intervjuerna med kvinnorna har det framkommit att männen haft en låg självkänsla på grund av ”en svår barndom” samt att de varit osäkra på sin mansroll.

Våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem som fått stort utrymme i media. Trots det verkar ingen enad förståelse för problematiken föreligga. Många människor, inte minst de som inte är insatta i ämnet, kan ha funderingar över hur det kommer sig att kvinnor stannar kvar i destruktiva förhållanden. Under studien har vi fått fördjupad kunskap kring problematiken och

43

dragit slutsatsen att detta inte är något ”fritt val” utan är mer komplext än så. För att

samhällsproblemet ”mäns våld mot kvinnor i nära relationer” ska kunna reduceras är en kunskap betydelsefull för alla de människor som inte känner till den process som kvinnorna genomgår. Inte minst för de professionella som kommer i kontakt med de våldsutsatta kvinnorna.

Då studien visar att kvinnorna undertrycks till att stanna kvar i de destruktiva förhållandena reflekterar vi över att fokus borde riktas mot våldsförövarna, det vill säga på den som utövar våldet och inte på kvinnorna. Idag är våld mot kvinnor i nära relationer inte lagligt i Sverige, men det sker fortfarande i hög omfattning. Vad är det som gör att männen utövar våld mot dem de säger sig älska? Hur resonerar männen? Varför lämnar mannen inte kvinnan? Dessa

frågeställning anser vi ligga till grund för framtida forskning för att inte skuldbelägga kvinnorna och istället rikta fokus mot våldsförövarna.

44

Litteraturförteckning

Otryckta källor

Din ungdomsmottagning på nätet, UMO (2013).

http://www.umo.se/Karlek--vanskap/Vald-ar-inget-tecken-pa-karlek/ (2013-04-24) kl. 17.10.

Nationellt Centrum för Kvinnofrid (2013).

http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Vald_i_nara_relationer/Vald_i _nara_relationer_amnesguide/ (2013-04-08) kl. 11.30.

Nationellt Råd för Kvinnofrid (2001). Kommunerna som blundar för mäns våld mot kvinnor

http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/182/pcms_158_Kommunerna_som_bl undar_for_mans_vald_mot_kvinnor.pdf (2013-04-05) kl.17:38.

NationelltCentrum för Kvinnofrid (2013). Äldre kvinnorsutsatthet

http://www.nck.uu.se/kunskapscentrum/kunskapsbanken/amnen/sarskilt_utsatta_grupper2/aldre_ kvinnors_utsatthet/ (2013-05-12) kl. 14:55.

Nationalencyklopedin (2013).

http://www.ne.se/sve/manipulera?i_h_word=manipulera (2013-05-10) kl. 10:45.

Riksorganisationer för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS (2013)

http://www.roks.se/mans-vald-mot-kvinnor/normaliseringsprocessen/(2013-05-11) kl. 14:10.

Socialstyrelsen (2004). Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10284/2004-103-2_20041032.pdf (2013-04-05) kl.20.30.

45

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8442/2009-126-237_rev1.pdf

(2013-04-05) kl.16:02.

Statens Offentliga Utredningar, SOU (2006). Att ta ansvar för sina insatser – Socialtjänstens stöd

till våldsutsatta kvinnor

http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/63/81/8c4214b4.pdf (2013-04-05) Kl. 16:01.

Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR (2011)

http://www.kvinnojouren.se/fakta/mans-vald-mot-kvinnor/varfor-gar-hon-inte/ (2013-05-11) kl.

14:05.

Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed.

http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+forsknings sed+2011.1.pdf (2013-03-25) kl. 15:15.

Tryckta källor

Angelöw, B & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Brinkmann, S&Kvale, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur AB.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö. Liber AB. Eliasson, M. (1997) Mäns våld mot kvinnor. Stockholm: Natur och kultur.

Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H &Wängnerud L (2007) Metodpraktikan. Konsten att

studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Grände J, Lundberg L & Eriksson M (2009) I arbete med våldsutsatta kvinnor. Handbok för

yrkesverksamma. Stockholm: Gothia förlag.

46

Holmberg, H & Enander V (2004) Varför går hon? Om misshandlade kvinnors

uppbrottsprocesser. Ystad: Kabusa Böcker.

Hydén, M. (1995) Kvinnomisshandel inom äktenskapet- mellan det omöjliga och det möjliga. Stockholm: Liber AB.

Kaijser L. & Öhlander, M. (2011) Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur AB.

Larsson S, 2009. Kvalitativ metod- en introduktion , i Larsson S, Lilja, J, Mannheimer K. (2009)

Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB.

Larsson S., Lilja J.& Mannheimer K. (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Lundgren E. (2004) Våldets normaliseringsprocess. ROKS: Linköping.

Lundgren E, Heimer G, Westerstrand J,&Kalliokoski A (2001) Slagen Dam: Mäns våld mot

kvinnor i jämställda Sverige- en omfångsundersökning. Umeå: Åströms tryckeri AB.

May, T. (2001), Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Sveriges Kommuner och Landsting (2006) En kunskapsöversikt: Mäns våld mot kvinnor i nära

relationer. Stockholm: Katarina tryck AB.

47

I dokument Att stanna (sidor 47-53)