• No results found

Reflektioner och rekommendationer

In document norra hälso- och sjukvårdsnämnden (Page 129-133)

Utvärdering av familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämndens område

6 Reflektioner och rekommendationer

6.1 Reflektioner

Vi har under studien besökt fyra kommuner för att träffa föräldrar och samordnare. Det har givit oss möjligheten att på nära håll se hur varsamheten fungerar och upplevs. Till detta har vi genomfört enkäter till samtliga styrgrupper och samordnare. I Orust och Lysekils kommuner är familjecentraler på väg att starta upp under 2018 och därför har de inte svarat på enkäten.

Vi har bedömt verksamheterna utifrån barnhälsovårdens uppdrag ur KOK-boken då vi inte funnit några andra gemensamma mål för familjecentralerna i norra hälso- och sjukvårdsnämndens område.

Vår samlade bedömning är att familjecentralsverksamheten fungerar bra i Fyrbodals kommuner för de familjer som besöker verksamheten.

I uppdraget ingick att fördjupa jämförelsen av fyra familjecentraler där två var fullvärdiga (Uddevalla, Åmål) och två var så kallade familjecentralsliknande verksamheter (Bengtsfors, Munkedal). Vi har jämfört svaren på enkäterna med materialet från intervjuerna mellan de fyra familjecentralerna. Vi kan inte finna några större skillnader mellan dessa verksamheter förutom öppethållande och att BMM inte finns i lokalerna för de familjecentralsliknande verksamheterna. Det vore självklart enklare med överföring av information mellan verksamheterna om BMM mer kontinuerligt fanns på plats.

Personalen på de fyra familjecentralerna har hög kompetens och utför ett professionellt arbete.

Kärnan i familjecentralen är den öppna förskolan och dess pedagogiska och ibland fria verksamheter.

Att koppla andra professioner från socialtjänst, BVC och BMM till den öppna förskolan är en framgångsfaktor. Närheten mellan professionerna gör att det går snabbt att slussa barn och föräldrar vidare till rätt stöd och hjälp.

På frågeställningen om familjecentralens besökare är representativa för snittet av kommunens invånare sett ur ett socialt, ekonomiskt och etniskt perspektiv gör styrgrupperna och professionen bedömningen att deltagarna är representativa för befolkningen. För att kunna ge ett säkert svar på om

verksamheterna når de familjer som är eller skulle vara i behov av familjecentralsverksamhet krävs en mer djupgående studie, bl a för att nå de som inte kommer till familjecentralerna.

I de kommuner som har familjecentralsverksamhet får alla gravida och nyblivna föräldrar information om familjecentralsverksamheten. De flesta föräldrarna uppger att de fått informationen från BVC-verksamheten. Det är en mindre del av de intervjuade som uppger att de fått informationen från BMM-verksamheten.

BVC-verksamheten har en central roll på familjecentralerna. Det beror på att verksamheten öppna förskolan främst riktar sig till föräldrar med yngre barnen och då är BVC:s uppdrag och medverkan naturlig. Att just fokus ligger på små barn och deras föräldrar är troligtvis anledningen till varför BMM inte ser sin roll i detta sammanhang som given eller självklar. Intervjuerna och svaren från enkäterna visar dock tydligt att övriga verksamheter på familjecentralen upplever en stor saknad av BMM där de inte har en organisatorisk placering på familjecentralen. Denna situation är välbekant från hela VGR och uppmärksammad under flera år. Det finns sedan 2015 en överenskommelse med Närhälsan som ger barnmorskeverksamheten en möjlighet att ha ”begränsat” deltagande på

Diarie nr : Version: Sida:

17 (26)

Dokumenttyp: Datum:

Utvärdering av familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-06-20

UTSKRIFTSDATUM: 18-06-21

familjecentraler. Barnmorskeverksamheten menar att det finns delar av barnmorskornas uppdrag som direkt är olämpligt att utföra på familjecentral. Trots att professionerna har olika syn på vikten av barnmorskornas placering och deltagande på familjecentralerna föreslår vi att en ny diskussion och översyn sker med BMM om ökat deltagande i familjecentralsverksamheten.

För att få en uppfattning om hur stor andel av kommunernas småbarnsföräldrar som besöker familjecentralerna i respektive kommun måste nya statistikvariabler och hälsodata tas fram och implementeras. Det gäller speciellt att fånga data som kan ge statistik avseende unika individer. För att göra detta behövs en annan typ av studies eller datainsamling.

En central fråga för familjecentralsverksamheten är om den ska var en generell insats som når alla familjer, en riktad insats som når specifika målgrupper eller som tredje alternativ en verksamhet som arbetar med båda inriktningarna. Som argument för det tredje alternativet kan man konstatera att det är genom det generella arbetet man kan finna det specifika eller de som har speciella behov. Valet av inriktning ställer olika krav på kompetens och resurser. Det tredje alternativet blir det mest resurskrävande alternativet.

På nätverksträffen den 9 maj framkom det önskemål om att ta fram en arbetsbeskrivning för

samordnarrollen. För att göra samverkan än mer tydlig skulle det vara en fördel om en rollbeskrivning togs fram för samtliga ingående parter som styrgrupp, samordnare och de fyra verksamhetsområdena.

Personalen på familjecentralerna har idag fyra chefer, en chef för varje verksamhet. Personalgruppen, men även en av styrgrupperna lyfter detta som ett problem i den praktiska styrningen av

verksamheten. Att samverkande organisationer har fler chefer uttrycks som ett problem även i andra verksamheter som exempelvis ungdomsmottagningar (samverkan mellan kommuner och VGR). Det uttrycks ett önskemål om att det ska finnas en lokal chef på familjecentralen som har ledningsansvaret och arbetsmiljöansvaret. Det har i denna studie inte varit möjligt för oss att fördjupa oss i frågan men en intressant väg till lösning kan vara Arbetsmiljöverkets vägledning i skriften ”Samordningsansvaret för arbetsmiljön”.

När det gäller öppettider för familjecentralerna så visade enkätsvaren att föräldrarna i huvudsak är nöjda med nuvarande öppettider. Föräldrarna i de mindre kommunerna uttryckte dock en önskan att familjecentralen har öppet fler dagar i veckan och då företrädesvis på förmiddagar.

Det vore en fördel om familjecentralsverksamheten hade gemensamma mål och uppföljningsvariabler inom hela Fyrbodal. Vi tror att detta skulle underlätta utvecklingen och arbetet på varje familjecentral men också utvecklingen av verksamhetsområdet som helhet. Det skulle även förenkla möjligheten till benchmarking av familjecentralerna.

Västra Götalandsregionens beställarorganisation kan göra stora insatser genom att stödja

utvecklingsarbetet för att systematisera arbetet på familjecentralerna. Den mest betydelsefulla insatsen skulle vara att ta fram ett vägledningsdokument som reglerar arbetet på familjecentralerna och som gäller för samtliga familjecentraler i Fyrbodal. Dokumentet tas med fördel fram i samverkan mellan Fyrbodals kommunalförbund och VGR. I detta vägledningsdokument skulle olika frågor regleras så de inte behöver förhandlas lokalt mellan kommun och vårdaktör i varje kommunförhandling. Liknande riktlinjer har tagits fram mellan t ex Göteborgs Stad och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, Upplands läns landsting och de kommuner som finns i länet samt mellan Jönköpings läns landsting och de kommuner som finns där.

§ 95 Uppdrag utvärdera resultat och kvalitet för befintliga familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämnden - HSNN 2016-00241-4 Uppdrag utvärdera resultat och kvalitet för befintliga familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämnden : Rapport Utvärdering av FC HSNN 2018

Diarie nr : Version: Sida:

18 (26)

Dokumenttyp: Datum:

Utvärdering av familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-06-20

UTSKRIFTSDATUM: 18-06-21

Frågor som skulle behöva regleras i ett vägledningsdokument:

 Målformulering

 Uppföljningsvariabler

 Kvalitetsindikatorer

 Mall för årlig rapport och återkoppling till kommun och norra hälso- och sjukvårdsnämnden

 Budget/ekonomi

 Ekonomisk fördelning mellan kommun och hälso- och sjukvården

 Öppettider utifrån kommunstorlek

 Roller för styrgrupp, samordnare och arbetsgrupp

 Tid för samordning

 Samordnare arbetsbeskrivning

 Gemensamma utbildningsinsatser

 Statistik och hälsodata att reglera

 Gemensam besöksenkät

 Lokaler, ekonomi och andel av lokalyta

För vissa underlag som hälsodata och kvalitetsvariabler bedömer vi att det behövs stöd från en forsknings eller utbildningsinstitution som FoU-verksamhet eller högskola.

6.2 Rekommendationer

Som resultat av studien rekommenderar vi följande initiativ:

 Genomför en mer djupgående studie för att ge ett säkert svar på om verksamheterna når de familjer som är eller skulle vara i behov av familjecentralsverksamhet.

 Gör en översyn av överenskommelsen med BMM om deltagande i familjecentrals-verksamheten.

 Arbeta fram nya uppföljningsvariabler som ger svar på hur stor andel av kommunernas småbarnsföräldrar som besöker familjecentralerna i respektive kommun

 Ta fram en arbetsbeskrivning för samtliga ingående parter som styrgrupp, samordnare och de fyra verksamhetsområdena.

 Utvärdera önskemålet om en lokal chef på respektive familjecentral.

 Driv frågan vidare om gemensamma mål och uppföljningsvariabler för samtliga familjecentraler inom hela Fyrbodal.

 Ta fram ett vägledningsdokument som reglerar arbetet på familjecentralerna och som gäller för samtliga familjecentraler i Fyrbodal.

Diarie nr : Version: Sida:

19 (26)

Dokumenttyp: Datum:

Utvärdering av familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-06-20

UTSKRIFTSDATUM: 18-06-21

7 Referenser

Abrahamsson, Bing, Löfström (2009) Familjecentraler i Västra Götaland - En utvärdering Arbetsmiljöverket. Samordningsansvaret för arbetsmiljön ADI 2013

Folkhälsokommittén VGR, Acando (2016) Slutrapport Regional översyn av Familjecentraler Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen (2016) Vägledning Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg

Göteborgs Stad (2017) Kartläggning av föräldrastödsprogram.

Göteborgs Stad. Kartläggning av hälsofrämjande arenor/ mötesplatser för familjer inom det familjecentrerade arbetssättet i Göteborgs Stad

Hjortsjö, Lunds Universitet (2006) Med samarbete i sikte Om samordnade insatser och samlokaliserade familjecentraler

Region Jönköpings Län (2015) Uppföljning och kvalitetssäkring av familjecentraler i Region Jönköpings län

Uppsala Län (2017) Riktlinjer för familjecentraler och familjecentrerade verksamheter i Uppsala län Wissö, Bjereld, FoU i Väst (2018) Stöd till familjer i Lerums kommun

§ 95 Uppdrag utvärdera resultat och kvalitet för befintliga familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämnden - HSNN 2016-00241-4 Uppdrag utvärdera resultat och kvalitet för befintliga familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämnden : Rapport Utvärdering av FC HSNN 2018

Diarie nr : Version: Sida:

20 (26)

Dokumenttyp: Datum:

Utvärdering av familjecentraler i norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-06-20

UTSKRIFTSDATUM: 18-06-21

8 Bilagor

In document norra hälso- och sjukvårdsnämnden (Page 129-133)