Region Jönköpings län

I dokument Graviditetsdiabetes påverkan på viktuppgång under graviditet (sidor 25-35)

4.7 Region Jönköpings län

Totalt i hela Region Jönköpings län ingick 3263 gravida och av dessa hade 21 % diagnosen graviditetsdiabetes. De gravida som inte hade graviditetsdiabetes ökade i genomsnitt 14,22 kilo i vikt (medianvärde 14), med standardavvikelse 5,84 och variationsbredd 54. De gravida som diagnostiserats med graviditetsdiabetes ökade i genomsnitt 10,31 kilo i vikt (medianvärde 10) med standardavvikelse 6,64 och variations-bredd 42. Figur 9 visar skillnaden i viktökning mellan gravida med och utan graviditetsdiabetes, totalt skiljer det 3,91 kilo mellan grupperna.

Figur 8

Genomsnittlig viktökning hos gravida i BMI-gruppen fetma klass 3

Figur 9

Genomsnittlig viktökning hos gravida i Region Jönköpings län 2021

Figur 10 visar den genomsnittliga viktökningen hos gravida under 2021 med och utan graviditetsdiabetes per BMI- för att ge en sammanfattande överblick av resultatet mellan BMI-grupperna.

Figur 10

Genomsnittlig viktökning hos gravida i Region Jönköpings län 2021 per BMI-grupp

5 Analys

_____________________________________________________________________________________

I detta kapitel redovisar vi vår analys av resultatet och vad det betyder i förhållande till undersökningens bakgrund.

Totalt i Region Jönköpings län 2021 hade 21 % av alla gravida diagnosen graviditets-diabetes. Andelen gravida som hade diagnosen graviditetsdiabetes ökar med stigande BMI förutom i BMI-gruppen fetma klass 2 där andelen var 23 %, i BMI-gruppen före (fetma klass 1) var siffran 46 %. I BMI-gruppen fetma klass 3 hade hela 75 % av de gravida graviditetsdiabetes. Att andelen gravida med graviditetsdiabetes ökar med stigande BMI är förväntat då övervikt och fetma ökar risken att drabbas av diabetes men också för att alla gravida med högre BMI (> 30) screenas för graviditets-diabetes vilket inte alla i de lägre BMI-grupperna gör.

I genomsnitt gick gravida utan graviditetsdiabetes upp 3,91 kilo mer i vikt än de med graviditetsdiabetes i hela Region Jönköpings län 2021. En stor viktuppgång ökar risken för komplikationer oavsett inskrivnings-BMI. Det finns stora individuella variationer då viktförändringen sträcker sig mellan - 15 kilo upp till + 39 kilo i denna undersökning. Det är väntat när gravida i samtliga BMI-grupper sätts samman eftersom den rekom-menderade viktuppgången enligt IOM sträcker sig från maximalt 9 kilo upp till 18 kilo för de olika BMI-grupperna. Det visar att det är svårt att ge gravida generella råd om kost och motion, varje gravid är en egen individ med olika förutsättningar, förmåga och in-ställning att ta till sig information.

Medelvärdet för viktuppgången ligger nära medianvärdet för hela regionen både i gruppen med och utan graviditetsdiabetes, vilket trots den stora variationen tyder på en låg snedfördelning. I gruppen utan graviditetsdiabetes fann vi dock ett extremvärde (-15) men det verkar inte ha påverkat resultatet med tanke på att medelvärdet och medianvärdet ändå ligger nära varandra.

I alla BMI-grupper, förutom i fetma klass 3, har gravida med graviditetsdiabetes gått upp mindre i vikt än de utan graviditetsdiabetes. Medianvärdet för viktuppgången hos gravida

utan graviditetsdiabetes i gruppen fetma klass 3 är högre än medelvärdet vilket tyder på en positiv snedfördelning. I datasamlingen finns två extremvärden som höjer medelvärdet vilket innebär att skillnaden skulle vara ännu större utan de extremvärdena. Fetma klass 2 utmärker sig då diagnosen graviditetsdiabetes har haft störst effekt på den genom-snittliga viktuppgången. Gravida utan graviditetsdiabetes har i genomsnitt gått upp 2,93 kilo mer i vikt än de med graviditetsdiabetes. Den lägsta skillnaden finns i gruppen under-vikt, där skillnaden endast var 0,51 kilo.

Nationella siffror från Graviditetsregistret visar att gravida i BMI-grupperna övervikt och fetma klass 1 ökar mer i vikt än vad IOM rekommenderar. Resultatet i de båda grupperna i vår undersökning visar samma sak. Det gäller oavsett om den gravida diagnostiserats med graviditetsdiabetes eller inte. Ungefär hälften av alla gravida i grupperna övervikt och fetma klass 1 som hade graviditetsdiabetes gick ändå upp för mycket i vikt. Bland de som inte fått diagnosen var andelarna så höga som 69 % i gruppen övervikt och 58 % i fetma klass 1. Med tanke på de ökade riskerna för komplikationer för mamman och barnet med en hög ingångsvikt hos den gravida och stor viktuppgång under graviditeten får detta konsekvenser för sjukvården. Eftersom en liten eller ingen viktuppgång alls för gravida med fetma inte medför några risker och till och med kan minska risken för komplikationer behöver det uppmärksammas mer framför allt när det gäller gravida med fetma klass 1 där kvinnorna har en hög viktuppgång. Trots att Region Jönköpings län har särskilda vårdriktlinjer för gravida med övervikt eller fetma lyckas de inte hålla viktuppgången enligt rekommendationerna. Gravida som diagnostiseras med graviditetsdiabetes får ytterligare information om kost och motion men inte heller i den gruppen lyckas de hålla viktuppgången inom rekommendationerna.

BMI-gruppen fetma klass 3 är den enda grupp där andelen gravida som går upp mer i vikt i förhållande till IOM:s rekommendationer är högre hos de med graviditetsdiabetes än de utan. BMI-gruppen normalvikt är den största gruppen (1643 gravida) och här visar resultatet att drygt en tredjedel (35 %) går upp mer i vikt än vad som rekommenderas.

Eftersom en stor viktuppgång under graviditeten är en av de största riskfaktorerna för övervikt och fetma senare i livet indikerar det på att satsa på preventiva åtgärder för att begränsa viktuppgången i denna grupp för att bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos befolkningen. Genom att även rekommendera normalviktiga gravida att till exempel

titta på filmer om bra mat vid graviditet kan barnmorskorna med små medel påverka den gravidas levnadsvanor inför framtiden och förebygga övervikt vid inledningen av nästa graviditet.

Resultatet betyder att diagnosen graviditetsdiabetes har haft en effekt på viktuppgången under graviditeten i Region Jönköpings län under 2021. Genom att använda Socialstyrelsens gränsvärden och en utbredd screening diagnostiseras fler gravida med graviditetsdiabetes. De får i och med diagnosen verktyg för att ändra sina vanor och möjlighet att begränsa viktuppgången under graviditeten.

6 Diskussion

_____________________________________________________________________________________

I detta avsnitt reflekterar vi över undersökningens styrkor och svagheter samt över val av metod.

______________________________________________________________________

Undersökningens styrka är att resultatet är baserat på väl definierade variabler och därför inte kan tolkas på något annat sätt. Resultatet i vår undersökning stämmer också överens med siffrorna om viktuppgång från Graviditetsregistrets årsrapport 2020 vilket också kan betraktas som en styrka.

Valet att göra en totalundersökning gör att resultatet blir representativt för hela populationen. Ett urval eller stickprov skulle kunna öka risken för slumpmässiga fel vilket skulle kunna påverka resultatets tillförlitlighet. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod med deskriptiv analys av sekundärdata. Eftersom examensarbetet pågick under en begränsad tid anser vi att det var rätt val att använda oss av sekundärdata då det är mindre tidskrävande och gjorde att vi kunde göra en totalundersökning.

Det stora bortfallet skulle kunna betraktas som en svaghet i undersökningen. Det går dock inte säga hur det har påverkat resultatet men eftersom det var helt slumpmässigt och före-kom i samtliga BMI-grupper tror vi inte att det har påverkat resultatet i någon större ut-sträckning. Under tiden vi sammanställde och analyserade den sekundärdata vi samlat in upptäckte vi fem gravida som haft en orimlig viktuppgång eller viktnedgång. Vi diskuterade detta tillsammans med vår handledare och bestämde att siffrorna skulle kontrolleras. Det visade sig att siffrorna inte stämde och antagligen berodde på felinmatning. Det bidrar till tankar om ifall journalgranskning skulle varit en bättre metod för att vi skulle kunna kontrollera datainsamlingen. Journalgranskning är dock mer tidskrävande och skulle inneburit att vi hade varit tvungna att göra en urvalsundersökning i stället för en totalundersökning. Det skulle också ha krävts etiska övervägande i större omfattning.

Undersökningens resultat skulle kunna användas i regioner som har antagit Socialstyrelsens gränsvärden för diagnostisering av graviditetsdiabetes och som använder en liknande metod för screening som Region Jönköpings län gör. Det kan dock vara svårt att generalisera resultatet nationellt just på grund av skillnaderna i regionernas gränsvärden och metod för screening.

7 Slutsatser

_____________________________________________________________________________________

Här redovisar vi vad vi har kommit fram till och besvarar undersökningens fråge-ställningar samt ger förslag på fortsatt arbete utifrån undersökningens resultat.

______________________________________________________________________

Syftet med undersökningen var att undersöka på vilket sätt diagnosen graviditetsdiabetes hade påverkat viktuppgången hos gravida under 2021 i Region Jönköpings län.

Undersökningen visar att gravida med graviditetsdiabetes i Region Jönköpings län i genomsnitt gick upp mindre i vikt än de som inte fått diagnosen, skillnaden var 3,91 kilo.

Gravida med graviditetsdiabetes har haft en lägre viktuppgång i alla BMI-grupper förutom i BMI-gruppen fetma klass 3 där resultatet avvek och gravida med graviditets-diabetes gick upp mer i vikt än de utan graviditetsgraviditets-diabetes.

Sammantaget visar resultatet i vår undersökning att diagnosen graviditetsdiabetes har haft effekt på viktuppgången under graviditeten vilket ger skäl till att fortsätta studera detta.

Det motiverar till exempel att titta på hur handläggningen kring kost, motion och vikt skiljer sig mellan de med och utan graviditetsdiabetes och fundera på vilka delar alla gravida skulle kunna ta del av för att uppnå en hälsosam viktuppgång. Det är till exempel inte rimligt att alla gravida oavsett diagnos eller inte kontrollerar sitt blodsocker men innehållet i kursen ”sund start” och föreläsningen ”mat vid graviditetsdiabetes” skulle kunna jämföras. Eftersom denna undersökning endast har fokuserat på att göra en deskriptiv analys av data och det är svårt att veta varför viktförändringen skiljer sig mellan gravida med och utan graviditetsdiabetes. För att undersöka detta närmre skulle under-sökningen kunna följas upp med en kvalitativ undersökning för att studera på vilket sätt olika information om kost och motion har påverkat viktuppgången under graviditeten.

Med tanke på att vi uppmärksammade felinmatningar av siffror i journalsystemet finns det anledning att kartlägga hur rutiner och strukturer ser ut vid inmatningen av data.

Genom att säkerställa att inmatningen sker på ett strukturerat sätt kan tillförlitligheten i det statistiska underlaget öka.

8 Källförteckning

Ajne, G., Blomberg, M., Carlsson, Y., Algovik, M., Alkmark, M., Andersson, L., Axelsson, D., Axelsson, E., Bejlum, C., Bergh, C., Bergman, L., Blennow, M., Bohlin, K., Brismar Wendel, S., Brodszki, J., Brusell Gidlöf, S., Böttinger, Y., Cato, K., Ek, S.,

… Munthe, C. (2021). Obstetrik. Studentlitteratur.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (2022, 1 mars). Övervikt och fetma.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/overvikt-och-fetma/

Folkhälsomyndigheten. (2022, 1 mars). Övervikt och fetma hos gravida.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/overvikt-och-fetma/overvikt-och-fetma-hos-gravida/

Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket. (2017). Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5514b381077f4175b13fca5fe1089a be/forslag-till-atgarder-matvanor-fysiskaktivitet.pdf

Frisk, E. (2018). Beskrivande statistik. Statistisk ordbok.

https://www.statistiskordbok.se/ord/beskrivande-statistik/

Graviditetsregistret. (2020). Graviditetsregistrets årsrapport 2020.

https://www.medscinet.com/GR/uploads/hemsida/dokumentarkiv/GR%20%C3%85rsra pport%202020%203.0.pdf

Ingebrigtsen, M., Karlsson, S. (2022, 7 mars). Kontroller under graviditeten i Jönköpings län. 1177. https://www.1177.se/Jonkopings-lan/barn--gravid/graviditet/undersokningar-under-graviditeten/kontroller-under-graviditeten-i-jonkopings-lan/

Institute of Medicine and National Research Council. (2009). Weight Gain During

Pregnancy: Reexamining the Guidelines.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK32799/#summary.s1

Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen. Studentlitteratur.

Leima, S., Sjögar, E. (2020). Kvinnors upplevelse av svårigheter att upprätthålla en

hälsosam viktuppgång under graviditet.

https://ki.instructure.com/courses/5280/files/741631?module_item_id=144021

Lindstedt, I. (2019). Forskningens hantverk. Studentlitteratur.

Livsmedelsverket. (2013). Nordiska näringsrekommendationer 2012.

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer-foldrar/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf

Livsmedelsverket. (2022, 14 mars). Övervikt och fetma.

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/overvikt-och-fetma

Nationalencyklopedin. (u.å). Graviditet.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/graviditet

Paulsson, U. (2020). Examensarbete. Att skriva uppdragsbaserade uppsatser och rapporter. Studentlitteratur.

Rohman, K. (2021, 29 oktober). Graviditet efter vecka 41 – att gå över tiden. 1177.

https://www.1177.se/Jonkopings-lan/barn--gravid/graviditet/om-graviditeten/graviditet-efter-vecka-41---att-ga-over-tiden/

Sjöstrand, J. (2021, 18 februari). Barnmorskemottagning, BMM.

https://vardgivarguiden.se/kunskapsstod/halsoframjande-arbete/overvikt-och-fetma/aktorer-i-hpo/bmm/

Socialstyrelsen. (2015). Gränsvärden för graviditetsdiabetes – stöd för beslut om behandling. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-6-52.pdf

Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för diabetesvård. Nationella riktlinjer fördiabetesvård - Stöd för styrning och ledning (socialstyrelsen.se)

Socialstyrelsen. (2019). Risker med övervikt och fetma vid graviditet.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-12-6460.pdf

Socialstyrelsen. (u.å.). Statistikdatabas för graviditeter, förlossningar och nyfödda.

[dataset] https://sdb.socialstyrelsen.se/if_mfr_004/val.aspx

Svenska diabetesförbundet. (2022, 25 april). Diabetes. https://www.diabetes.se/diabetes/

Svenska diabetesförbundet. (2022, 28 april). Graviditetsdiabetes.

https://www.diabetes.se/diabetes/andra-typer-av-diabetes/graviditetsdiabetes/

I dokument Graviditetsdiabetes påverkan på viktuppgång under graviditet (sidor 25-35)

Relaterade dokument