Regional nivå

I dokument Bredband för Sverige in i framtiden (sidor 174-178)

9 Att stimulera kommunernas engagemang

9.2 Stimulera kommunernas engagemang för digitalisering

9.2.4 Regional nivå

Förslag: Bredbandskoordinatorer tillsätts på regional nivå.

Behov av bredbandskoordinatorer

Vi föreslår precis som i vårt delbetänkande att bredbandskoordina-torer tillsätts på regional nivå.

När det gäller bredbandsfrågor allokerar vissa länsstyrelser och regioner personella resurser till löpande arbete, strategifrågor, sam-arbeten över organisatoriska gränser och ibland särskilda insatser.

Andra koncentrerar i huvudsak resurserna till stödhandläggning.

I vissa län arbetar en enstaka tjänsteman med bredbandsfrågor under en liten del av sin arbetstid. I andra län finns flera personer som har bredbandsfrågor på sitt bord, utan att någon har en uttalad roll att arbeta med samordning på området. I några län har personer vid länsstyrelser eller regioner, sedan flera år, av eget engagemang arbetat strategiskt med bredbandsfrågor. Det är däremot bara ett fåtal län som har en formellt utsedd bredbandskoordinator med ett övergripande ansvar för strategier och samordning inom bred-bandsområdet och som har möjlighet att ägna sig åt detta arbete på heltid.8

Hos länsstyrelser och regioner anger man i dag bristande resurser som ett hinder för att arbeta med bredband i den omfattning som man uppfattar skulle behövas, detta bl.a. för att kunna arbeta strategiskt på regional nivå samt kunna vara ett kompetensstöd till byalag och kommuner. Funktionen bredbandssamordnare eller bredbandskoordinatorer har efterlysts av flera län.9

Kommunerna efterfrågar stöd från den regionala nivån när det gäller t.ex. hjälp vid ansökan om bredbandsstöd, information till byalag, praktisk vägledning och rådgivning, hjälp vid samordning mellan kommuner samt stöd vid framtagande av kommunala bred-bandsstrategier10.

I delbetänkandet föreslog vi ett särskilt stöd för tillsättande av bredbandskoordinatorer på regional nivå. Vi föreslog att stödet i

8 Sammanställning av länens rapportering inom it-infrastrukturområdet för 2013. PTS, 2014.

9 Ibid.

10 Slutgiltig sammanställning av länens rapportering avseende utveckling inom it-infra-strukturområdet 2012. PTS, 2013.

vart fall skulle finnas under den period som regeringen satt upp för att bredbandsmålen ska uppnås, alltså till 2020.

Behovet av dessa koordinatorer handlade delvis om de utma-ningar vi identifierade vad gäller länens arbete med handläggning av bredbandsstöd. Den grundläggande orsaken var att införandet av dessa koordinatorer kan bidra till att effektivisera det regionala arbetet och därigenom underlätta för Sverige att uppnå regeringens bredbandsmål.

De regionala bredbandskoordinatorerna var tänkta att kunna hantera samverkan inom sin del av landet, i form av att på olika sätt ha dialog med och understödja kommuner och byalag och även arbeta med samverkan mellan andra bredbandskoordinatorer. Tan-ken var att det skulle finnas en koordinator per län.

I slutbetänkandet ser vi nu, när vi studerat kommunernas roll för bredband, behov av att bygga på denna roll ytterligare för att på ett mer handgripligt sätt kunna bistå kommuner i deras arbete med att ta fram bredbandsstrategier och att stödja dem med relevant kunskap inom bredbandsområdet.

Bredbandskoordinatorn ska bistå framförallt kommuner att ta fram bredbandsstrategier och kunna svara på dagliga frågor kring bredband från kommuner. Koordinatorerna ska precis som vi föreslog i vårt delbetänkande även kunna vara behjälpliga när det gäller bredbandsstöd. Bredbandskoordinatorerna ska även kunna arbeta strategiskt med bredbandsfrågor inom sitt geografiska område.

Arbetsuppgifter

Vi föreslog i delbetänkandet att bredbandskoordinatorerna skulle ha fyra huvudsakliga uppgifter nämligen att:

• Bidra till ökade regionala insatser vad gäller information till, samverkan mellan och koordinering av berörda regionala aktörer i bredbandsfrågor.

• Arbeta med strategiska frågor på bredbandsområdet och ökade insatser vad gäller regionala uppföljningar inom bredbands-området.

• I samverkan med berörda regionala aktörer vara en drivande kraft i regionala marknadsanalyser.

• Underlätta ansökningsförfarandet och utifrån nationella rikt-linjer bistå kommuner och byalag med frågor om prissättning, robusthet och driftsäkerhet, öppenhet och affärsmodeller.

Utöver de arbetsuppgifter som vi föreslog i delbetänkande föreslår vi nu att bredbandskoordinatorerna även ska:

• Arbeta kontinuerligt med respektive regional bredbandsstrategi.

• Vara kommuner och regioner behjälpliga i framtagandet av kommunala bredbandsstrategier.

• Vara proaktiva och vistas ute hos kommuner.

• Samordna och koordinera både regioner och länsstyrelser.

• Ha kontinuerlig kontakt med de stödjande funktionerna på Bredbandsforum och PTS.

Bredbandskoordinatorerna ska avrapportera sin verksamhet årligen enligt i förväg, av regeringen, uppsatta kriterier och framtagna rikt-linjer och rapportera detta till den nationella nivån som i sin tur redovisar till regeringen (Näringsdepartementet).

Var ska bredbandskoordinatorerna vara placerade?

Förslag: Bredbandskoordinatorerna placeras hos den som har ansvar för det regionala tillväxtarbetet.

Bedömning: Även på regional nivå behövs samverkan.

Vi ville i vårt delbetänkande inte fastställa att bredbandskoordina-torerna med nödvändighet ska vara placerade vid exempelvis läns-styrelser. Detta med anledning av att det pågår förhandlingar om kommande bredbandsstöd på EU-nivå och att utfallet av dessa förhandlingar kan få konsekvenser för bedömningen av hur förslaget om bredbandskoordinatorer blir mest ändamålsenligt.

Vårt delbetänkande behandlade frågor om stöd till utbyggnad av bredband och det var därför naturligt att frågan om bredbands-koordinatorer fokuserades på stödhantering. I vårt slutbetänkande gör vi en bredare ansats när det gäller bredbandskoordinatorernas ansvarsområde och vi har då landat i ett förslag om deras placering.

Vi har övervägt olika förslag till placering av bredbandskoordi-natorerna, t.ex. att samla dessa tre och tre för att få en större dynamik

och bättre kunskapsutbyte mellan dem. Vi har bl.a. tagit inspiration från Bredbandsforum där man varit en grupp av personer som arbetat kring målet att främja samverkan för bredbandsutbyggnad och lyckats bra. För att använda sig av denna form skulle emellertid krävas en helt ny organisation och vi vill så långt som möjligt använda oss av befintliga organisationer om de fungerar väl.

Vi ser dessutom att en sådan lösning med en ny separat organi-sation riskerar bredbandsfrågorna att isoleras från övriga utveck-lingsfrågor. Vi tror att det är viktigt att bredbandsfrågan integreras i det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering.

Därför ligger det närmast till hands att koordinatorerna knyts till den organisation som har det regionala utvecklingsansvaret. Där ligger till exempel arbetet med regionala utvecklingsplaner, regionala utvecklingsstrategier och infrastrukturplanering i övrigt. När det gäller översiktsplaneringen och den regionala utvecklingsstrategin är det tydligt från regeringen att man vill se en tätare koppling.

Översiktsplanen ska i större utsträckning integreras i det regionala sammanhanget och beakta regionala mål och den regionala utveck-lingen samtidigt som den regionala utvecklingsstrategin ska sam-ordnas med översiktsplanerna.

Vi föreslår därför att bredbandskoordinatorerna placeras hos den som har det regionala utvecklingsansvaret. Detta innebär att dessa placeras på länsstyrelser, samverkansorgan eller i vissa län på landstingen. Det är därför viktigt att bredbandskoordinatorerna samverkar med övriga organisationer på regional nivå inom sin region.

Även mellan bredbandskoordinatorerna är samverkan nödvändig.

Vi tror att det vore bra om bredbandskoordinatorer samverkade i någon slags kluster för att utbyta erfarenheter och bygga upp kompetens. Ett sätt att samordna sig skulle kunna vara att sam-verka inom de s.k. NUTS11-områdena där det finns åtta stycken på nivå 2. Alla bredbandskoordinatorer kommer att ha en naturlig kontakt med Bredbandsforum som vi föreslagit ska genomföra åter-kommande utbildnings- och informationsinsatser till de regionala bredbandskoordinatorerna och där kan finnas utrymme för sam-verkan. I samband med att Bredbandsforum anordnar dylika insatser bör det finnas utrymme för samverkan mellan de regionala bred-bandskoordinatorerna.

11 NUTS (Nomenclature des Unités Statistiques) är EU:s regionala indelning. Enligt NUTS2 delas Sverige in i åtta områden. Denna regionindelning används t.ex. för struktur-fondsprogrammen.

I dokument Bredband för Sverige in i framtiden (sidor 174-178)