Det finns mycket i utevistelsen som påverkar vår hälsa: dagsljus, frisk luft, fysisk aktivitet, möjligheter till sociala kontakter, etc. I forskningen vid SLU om utemiljöns roll i rehabiliteringsarbetet är Patrik Grahns åtta parkkaraktärer centrala:
1. Det rofyllda 2. Det vilda 3. Det artrika
4. En rymd för tanke och vederkvickelse 5. Allmänningen
6. Lustgården 7. Centrum/ fest 8. Kulturhistoria
Mest avstressande av dessa åtta karaktärer är ”vild” (fascinerande natur), ”lustgård”, ”rofylldhet” och ”artrikedom”.
Det rofyllda
Uttrycker människans behov av att kunna finna en plats som ger lugn. Ljuden från vind, vatten, fåglar och insekter dominerar över trafik och jäktande människor. I sådana miljöer där man söker lugn och ro önskar man inte störas av oljud, inte heller av skräp, ogräs och störande människor.
För att kunna hitta avskilda platser med tystnad och ensamhet krävs ofta en lite större park eller natur- område. Dessa miljöer levererar en myriad av stödjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster. Det vilda
Detta handlar om en fascination inför den vilda naturen. Här finns växter som ger intryck av att vara självsådda. I området kan man träffa på moss- och lavbevuxna stenblock. Stigarna ser ut att ha funnits sedan urminnes tid. Platsen är i sin helhet utformad av naturen själv som skänker platsen en uråldrig prägel och en mystik.
46
Dessa vilda miljöer finner vi framför allt i naturen, vilket betonar vikten av att skydda och stärka den här typen av områden i urbana sammanhang. På sikt kan man tänka sig att delar av större parker eller naturlika områden kan få denna karaktär. Liksom ovanstående levererar den här typen mängder av stödjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster.
Det artrika
På våren längtar människor särskilt efter att finna tecken på den återvändande sommaren; att hitta den första vitsippan eller att höra den första lärkan. Men året runt är människor intresserade av djur och växter: talgoxar, bin, myror, liljekonvaljer med mera. Mångfalden av djur och växter lockar människor att gå en bit längre för att hitta något nytt.
Artrika områden med en mångfald växter och djur tenderar också att vara lite större, komplexa ekosy- stem. Exempel på artrika miljöer är bryn och kantzoner, våtmarker och ängar. Dessa miljöer kan leve- rera såväl stödjande som reglerande och kulturella ekosystemtjänster. Det går också att skapa kom- plexa artrika planteringar i en urban kontext. Ofta handlar det då om perennplanteringar tillsammans med vedartade växter, gärna med vatteninslag. Dessa miljöer levererar framför allt kulturella eko- systemtjänster, men kan också, beroende på utformningen, ge stödjande och reglerande ekosystem- tjänster.
Lustgården
Behov finns även av skyddade platser där barn och vuxna kan umgås i trygghet, där föräldrar vågar släppa barnens händer så att ungarna kan rasa ut. Denna plats ska helst vara omgärdad, med staket, häck eller dylikt. Den här karaktären handlar om behovet av platser för skilda aktiviteter såsom lek - att platsen innehåller gungor, rutschkanor o.s.v. Andra aktiviteter handlar om att kunna plantera något, odla eller bygga (växthus, skjul, kojor, lekstugor). Det finns också ett stort behov av att bara koppla av, vilket underlättas på insynsskyddade platser.
Till skillnad från de övriga typerna av miljöer i det här avsnittet, så kan det här handla om relativt av- gränsade platser med mindre variation i uttryck och vegetation. Därmed blir platsen också mindre mångfunktionell ur ett ekosystemtjänstperspektiv, med fokus på de kulturella tjänsterna. Det kan till exempel handla om sociala interaktioner, platsidentitet och naturpedagogik. Beroende på utformning- en kan en sådan här plats också leverera reglerande ekosystemtjänster gällande exempelvis dagvatten- hantering, men även biologisk mångfald.
Läs mer:
Grahn, Stigsdotter, Berggren-Bärring, A planning tool for designing sustainable and healthy cities. The importance of experienced characteristics in urban green open spaces for people’s health and wellbeing., 2005.
Grahn, Stigsdotter, The relation between perceived sensory dimensions of urban green space and stress restoration, 2010.
Stoltz, Björk, Grahn, Mattisson, Skärbäck, Klassificering av utemiljöer i Kristianstad för hälsa och välbefinnande, 2013.
Exempel: Stadsskogen i Uppsala – en artrik, rekreativ miljö Beskrivning
Stadsskogen är ett naturreservat beläget mitt inne i Uppsala. Reservatet är på 108 hektar och genom en grön korridor har det anslutning till ett näraliggande större naturreservat, Hågadalen-Nåsten. Stads- skogen låg i historisk tid utanför Uppsalas stadsgräns men någon gång före 1835 kom det i stadens ägo. Detta år publicerades en karta över ”Upsala stads skogsmark”, där Stadsskogen finns med. Områ-
47
det beskrivs då som nästan skoglöst, här betade djur och delar av ett plant område i norra delen utnytt- jades som odlingsmark.
Carl von Linné besökte ofta Stadsskogen med sina studenter under exkursioner på 1700-talet. Vand- ringen genom Stadsskogen var en del i exkursionen till Gottsunda – Herbatio Gottsundensis. Vid mit- ten av 1800-talet arrenderades Stadsskogen av privatpersoner och vid samma tid diskuterades en för- säljning av området. Men detta blev aldrig av, i motiven till att staden skulle behålla ägandet nämns för första gången områdets betydelse som rekreationsmark. 1916 kom det första egentliga kommunala ställningstagandet från Drätselkammaren att bevara Stadsskogen som parkmark. 1931 fattades ett be- slut om att Stadsskogen skulle skötas som en park och inte som stadens övriga produktionsskogar. Trots flera exploateringshot under efterkrigstiden växte opinion och planeringstankar samman till ett beslut om att skydda området som naturreservat 2005.
Stadsskogen domineras av berg i dagen och sandområden. I berggrunden finns bland annat den grå Uppsalagraniten som använts mycket i byggnader i staden. Man kan fortfarande se spåren av ett antal små stenbrott i Stadsskogen som påminner om en historisk epok med stenbrytning, det sista stenbrottet lades ner i början av 1940-talet. I skogen finns också synliga rester av militär verksamhet, till exempel rester av en gammal skjutbana.
Reservatets sandområden är utom på några mindre, gräsbevuxna partier i ytterkanterna täckt av skog. Barrskog dominerar, med tall som det förhärskande trädslaget. Tallbeståndet är till stor del 150-200 år, enstaka träd är ännu äldre. Över hela skogen finns ett varierande inslag av lövträd, främst vårtbjörk, rönn, sälg, asp och någon enstaka ek. För tillfället sprider sig också bok över området från ett planterat bestånd. Fältskiktet domineras av ris, främst blåbär och lingon.
I Stadsskogen finns fasta stammar av räv, rådjur och grävling. Fladdermöss jagar längs skogskanterna. Fågellivet är rikt och typiskt för de naturtyper som ingår i skogen.
Stadsskogen utgör ett populärt och välutnyttjat rekreationsområde för promenader, naturupplevelser, motion och ridning. Huvuddelen av det idag befintliga stigsystemet, med totalt 15 kilometer prepare- rade stigar, anlades på 1930-talet. Ett elljusspår, vintertid med preparerade skidspår, fick sin nuva- rande sträckning på 2,5 kilometer 1973. Människor i alla åldrar utnyttjar skogen – från pensionären som promenerar på de slingrande stigarna, motionären som tränar på elljusspåret, till småbarn som leker på lekplatsen i området eller sitter i en glänta och hör ”Skogsmulle” berätta om skogen. Det finns fasta orienteringskontroller och organiserade hundpromenader. Skolor, dagis och fritidsgårdar har ofta naturstigsvandringar och orienteringar i skogen. Kommunen arrangerar årligen evenemang, till exem- pel ”Stadsskogens dag”.
Inblandade ekosystemtjänster Högst prioriterade:
Biologisk mångfald
• Områdets storlek och skydd i form av naturreservat ger möjlighet till ett rikt växt- och djurliv.
Rekreation samt mental och fysisk hälsa
• Stadsskogen är med sin närhet till bebyggelse en viktig plats för rekreation. Områdets storlek skapar stora möjligheter till ett varierat utbud av motion och upplevelser. Det är också viktigt att besökaren kan hitta lugna platser som inte påverkas av stadens brus.,
Naturpedagogik
• Området har ett rikt utbud av naturmiljöer lämpliga för pedagogiska aktiviteter. Det utnyttjas i stor utsträckning både som utflyktsmål för dagis och förskolor och som arena i samband med organiserade aktiviteter via föreningar eller motsvarande.
48
Dessutom följande: Habitat, Lokalklimat och luftkvalitet, Bullerreglering, Upptag och inlagring av kol, Mildra extrema väderhändelser, Vattenrening, Pollinering Sociala interaktioner, Estetik och sinn- liga upplevelser, Spirituella upplevelser och platsanknytning.
Erfarenheter
I föreskrifterna kring Stadsskogens skydd som naturreservat finns angivet att skogens biologiska mångfald ska bevaras, liksom områdets värdefulla natur- och kulturmiljöer och dess karaktär som sammanhängande skog. Här ska erbjudas möjlighet till rekreation, naturupplevelser och naturstudier. Funktionen som ekologisk och social grön korridor för den biologiska mångfalden och för friluftslivet ska tillgodoses. Genom sitt samband med Hågadalen-Nåsten i väster kan djur
och växter via Stadsskogen sprida sig från skogar och hagmarker in mot parkerna i stadens centrum och friluftslivet erbjuds ett sammanhängande grönt vandringstråk i den stadsnära naturen.
Stadsskogens natur- och kulturvärden samt rekreationsmöjligheter uppskattas mycket av Uppsalas invånare. Kommunen bidrar aktivt med insatser för att också ge skogen ett pedagogiskt värde – längs stigarna finns 13 stycken informationspollare uppsatta, som berättar om sevärdheter i naturen eller om intressant kulturhistoria. I en undersökning av Uppsala stads tystaste områden kom Stadsskogen på första plats. Skogen är tillräckligt stor för att man i dess inre delar bara svagt kan urskilja ett avlägset trafikbrus.
Läs mer
Uppsala kommun. 2005. Skötselplan för naturreservatet Stadsskogen. Kommunfullmäktiges beslut 2005-10-31 § 243, bilaga 1B.
Uppsala kommun. 2014. Stadsskogen. Broschyr – Naturreservat i Uppsala län.
www.uppsala.se: Stadsskogens naturreservat.