• No results found

Idag råder ett stort fokus på klimatpåverkan och energianvändning men ur ett längre perspektiv är det nödvändigt att se över fler parametrar och låta dessa ta del i övergången mot ett klimatneutralt infrastruktursystem. Ett förslag är att utföra fler studier inom infrastruktursektorn där exempelvis markanvändning och biologisk mångfald undersöks. Ett annat förslag är att utforma mål som begränsar energianvändningen till en hållbar nivå, på samma sätt som att det finns mål om klimatneutralitet. Energianvändningen är inget problem idag men det kan vara fördelaktigt att skapa en större medvetenhet kring den. Utöver det skulle rekommendationer vara att fokusera på resurserna som inte visar stor reduktionspotential, det vill säga dräneringsmatta och sprängning men även sprutbetong. Det kommer troligtvis behövas konventionell drivning ett bra tag framöver eftersom metoden är smidig att använda på områden där en TBM inte kommer åt och då gäller det att metoden kan göras klimatneutral. Det kan även vara intressant att undersöka delarna av systemet som utelämnades, som exempelvis berör arbetsmaskiner och TBM.

70

Referenser

Andersson, T., (2020). Projektspecifika krav – Tunnelbana till Älvsjö. Förvaltning för utbyggd tunnelbana. 1030-P11-48-00001

Arbetsmiljöverket, (AFS 2007:1). Sprängarbete - Arbetsmiljöverkets föreskrifter om sprängarbete samt

allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Rev. 2019-01-14

Ates, U., Bilgin, N. och Copur, H., (2014). Estimating torque, thrust and other design parameters of

different type TBMs with some criticism to TBMs used in Turkish tunneling projects. Tunneling and

Underground Space Technology, vol. 40, s. 46-63, ISSN 0886-7798, https://doi.org/10.1016/j.tust.2013.09.004

Axelsson, J. och Olsson, J., (2017). Åtgärder för minskad klimatbelastning i anläggningsprojekt -

Trafikverkets ökade krav på klimatgasreducering genom Klimatkalkyl. [pdf] tillgänglig via:

<https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1136651/FULLTEXT01.pdf> [Hämtad 2021-05-13] Baumann, H. och Tillman, A.M., (2004). The hitch hikers’s guide to LCA: an orientation in life cycle

assessment methodology and application. Studentlitteratur, Lund. ISBN 91-44-02364-2, s. 543

Bjerkesjö, P., Boberg, N., Hwargård, L., Nielsen, T., Romson, Å. och Åsa Stenmarck, (2020). Styrmedel

för minskad klimatpåverkan från plast. Naturvårdsverket, IVL Svenska Miljöinstitutet. SBN

978-91-620-6928-5, ISSN 0282–7298

Cementa AB, (u.d.). Färdplan cement för ett klimatneutralt betongbyggande. [pdf]. Tillgänglig via:

<https://www.cementa.se/sites/default/files/assets/document/9a/c0/fardplan_cement-for_klimatneutralt_betongbyggande-20180424.pdf> [Hämtad 2021-05-13]

Citybanan konst, (u.d.). Stockholm tunnelbanas historia. [online] Tillgänglig via: <www.citybanan-konst.se/tunnelbanan-historia.html> [Hämtad 2021-02-11]

Colliander, R., (2016). Masshanteringsplan – Utbyggnad av tunnelbanan. Stockholms läns landsting, förvaltning för utbyggd tunnelbana. MKB för tunnelbana från Akalla till Barkarby station, bilaga B1. FUT 1511-0220, 1400-P11-24-00001.

Curran, M.A., (2015). Life Cycle Assessment Student Handbook. John Wiley & Sons, Incorporated, Somerset. ISBN 9781119083542

Engström, J., (2013). Konstruktion av serviceutrustning till tunnelborrningsmaskin. KTH Industriell teknik och management, MMK 2013:21 MKN 085. [pdf] Tillgänglig via: <https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:698609/FULLTEXT01.pdf> [Hämtad 2021-02-15]

Eriksson, S., (2021). FUT, personlig kommunikation.

Eriksson, M., Bertilsson, R., Sjöberg, J., Mas Ivars, D. och Lope Álvarez, D., (2016). Tunneldrivning i

heterogena förhållanden – översiktlig studie av styrande egenskaper avseende deformationer. Stiftelsen

71

European Commission, (u.d.). Plastics strategy. [online] Tillgänglig via: <https://ec.europa.eu/environment/strategy/plastics-strategy_en> [Hämtad 2021-06-01]

Fossilfritt Sverige, (2018). Färdplan för fossilfri konkurrenskraft – Bygg och anläggningssektorn. [pdf]

Tillgänglig via:

<https://fossilfrittsverige.se/wp-content/uploads/2020/10/ffs_bygg_anlaggningssektorn.pdf> [Hämtad 2021-05-25]

Fråne, A., Johansson, H., Berglund, R., Kellner, M. och Moyes, J. (2021). Plast i byggsektorn – En

kartläggning av biobaserade och återvunna alternativ. ISBN: 978-91-620-8875-0. Naturvårdsverket,

IVL Svenska Miljöinstitutet, Statistikmyndigheten SCB.

TBM Driving Study: Part 1 – General Summary – Lokaliseringsutredning. Region Stockholm, TBM

Driving Study – Report 1. Arbetsmaterial.

Förvaltning för utbyggd tunnelbana, (2021b). TBM Driving Study: Part 2 – Time and costs estimation

– Lokaliseringsutredning. Region Stockholm, TBM Driving Study – Report 2. Arbetsmaterial.

Förvaltning för utbyggd tunnelbana, (2021c). TBM Driving Study: Part 3 - Comparison of variants –

Lokaliseringsutredning. Region Stockholm, TBM Driving Study – Report 3. Arbetsmaterial.

Grishenko, V., (2014). Energy efficiency of tunnel boring machines. TRITA-LWR Degree Project, LWR-EX-2014:03.

Holmberg, R., Olsson, M., Sjöberg, C och Smedberg, U., (1983). Undermarksbyggande i svagt berg –

2A Borrning och sprängning. Stiftelsen bergteknisk forskning. BeFo Rapport 106.

Infra Sweden 2030, (u.d.). Vi stödjer innovativa produkter, tjänster och produktionsmetoder - För en

smart, hållbar och konkurrenskraftig transportinfrastruktur. [online] Tillgänglig via: <https://www.infrasweden2030.se/Z> [Hämtad 2021-06-12]

Jung, S. och Uppenberg, S., (2021a). Pm reduktionspotential och kostnadsbedömning av

klimatåtgärder - Nya stambanor. WSP. Trafikverket.

Jung, S. och Uppenberg, S., (2021b). Bilaga bilaga 2 – åtgärdsanalys:använda emissionsfaktorer och

resultat. Pm reduktionspotential och kostnadsbedömning av klimatåtgärder. WSP.

Miliutenko, S., Åkerman, J. och Björklund, A., (2012). Energy Use and Greenhouse Gas Emissions

during the Life Cycle Stages of a Road Tunnel: the Swedish Case Norra Länken. European Journal of

Transport and Infrastructure Research, 12(1), 39–62. DOI: 10.18757/ejtir.2012.12.1.2948.

Mistra Carbon Exit, (u.d.). Mistra Carbon Exit. [online] Tillgänglig via: <https://www.mistra.org/forskningsprogram/mistra-carbon-exit/> [Hämtad 2021-05-30]

MTR, (2014). ”Du kan resa 30 000 gånger med tunnelbanan jämfört med att ta bilen en enda gång”. [online] Tillgänglig via: <https://www.mynewsdesk.com/se/mtr/news/du-kan-resa-30-000-gaanger-med-tunnelbanan-jaemfoert-med-att-ta-bilen-en-enda-gaang-87196> [Hämtad 2021-02-09]

72

Naturvårdsverket, (2020). Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk. [online]. Tillgänglig via: <

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Sveriges-klimatlag-och-klimatpolitiska-ramverk/> [Hämtad 2021-02-05].

Naturvårdsverket, (2021a). Koldioxidavskiljning och lagring (CCS). [online] Tillgänglig via:

<https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/EUs-miljooarbete/Koldioxidavskiljning-och-lagring-CCS/> [Hämtad 2021-03-20]

Naturvårdsverket, (2021b). Plast i byggsektorn - En kartläggning av biobaserade och återvunna

alternativ. [pdf]. Tillgänglig via:

<https://www.naturvardsverket.se/Documents/publ-filer/8800/978-91-620-8875-0.pdf?pid=28274> [Hämtad 2021-05-06]

Oggeri, C. och Ronco, C., (2010) Tunnel Vision Towards 2020 [pdf] Tillgänglig via: <https://www.researchgate.net/publication/317937016_Investigation_and_Test_for_Reuse_of_Muck_ in_Tunnelling> [Hämtad 2021-04-15]

Olsson, M. och Niklasson, B., (2012). Tunnedrivning med pumpemulsion – Erfarenheter av

sprängämne, utrustning och laddningsarbete. Stiftelsen bergteknisk forskning. BeFo Rapport 115.

ISSN 1104-1773, ISRN BEFO-R-115-SE

Olsson, M., Åkeson, U. och Loorents, K.H., (2014). Spränghandboken - Trafikverkets handbok för

ovanjordssprängning. Trafikverket, 2014:044. ISBN: 978-91-7467-566-5, Version: 1.1

Orica Norway AS, (2018). Bulk emulsion explosives. Civec Control/Centra Gold 100S/Fortis

Advantage 100S and Subtek Velcro. Environmental Product Declaration [pdf] Tillgänglig via:

<https://www.epd-norge.no/getfile.php/139246-1534156839/EPDer/Byggevarer/NEPD-1591- 615_Bulk-emulsion-explosives--Civec-Control-Centra-Gold-100S-Fortis-Advantage-100S-and-Subtek-Velcro.pdf> [Hämtad 2021-06-10]

Pritchard, J.A. och Preston, J., (2018). Understanding the contribution of tunnels to the overall energy consumption of and carbon emissions from a railway. Transportation Research Part D: Transport and Environment, vol 65, s. 551-563, ISSN 1361-9209

Putzmeister,(u.d.). Excavation methods: let’s compare TBM and Drill & Blast. [online] Tillgänglig via: <http://bestsupportunderground.com/tbm-drill-and-blast/?lang=en> [Hämtad 2021-02-10]

Region Stockholm, (2021). Resorna med SL märks med Bra Miljöval. [online] Tillgänglig via: <https://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/nyheter/2021/02/sl-resorna-marks-med-bra-miljoval/> [Hämtad 2021-02-05]

Reskollen, (u.d.). Tunnelbanan Stockholm. [online] Tillgänglig via: <http:// tunnelbanakarta.se> Rostami, J. och Chang, S.H., (2017). A Closer Look at the Design of Cutterheads for Hard Rock

Tunnel-Boring Machines. Engineering, 3(6), s. 892-904, ISSN 2095-8099. https://doi.org/10.1016/j.eng.2017.12.009

Salomonson, J., (2015). Stockholms framtida avloppsrening - Avloppstunneln. Stockholm Vatten VA AB. Teknisk beskrivning, kap 9. 13SV150

73

Sandborg, F., (2016). Byggskedets påverkan, effekter och konsekvenser. Stockholms läns landsting, förvaltning för utbyggd tunnelbana. MKB för järnvägsplan gällande utbyggnad av tunnelbana till Arenastaden, bilaga 1. FUT 2016-0227, 3320-M31-22-03001_Bilaga1.

SCB, (2020). Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2020 och befolkningsförändringar 1

januari - 31 mars 2020. [online] Tillgänglig via:

<https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-

amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2020/> [Hämtad 2021-02-09] Schütz, F., Berglund, H. och von Heland, H., (1964). Stockholms tunnelbanor 1964 – en teknisk

beskrivning. SVR:s Förlags AB. [pdf] Tillgänglig via:

<http://media.sparvagsmuseet.se/Skannade_texter/sto_tunnel_teknisk_beskrivning_1964.pdf> [Hämtad 2021-2-11]

Schwartzentruber, D.L., Humbert, E. och Bonnet, R.,. (2015). Life Cycle Assessment applied to the

construction of tunnel. [pdf]. Tillgänglig via:

<https://www.researchgate.net/profile/Romain-Bonnet-2/publication/304524650_Life_Cycle_Assessment_applied_to_the_construction_of_tunnel/links/5772 2db608ae10de639dfbb4/Life-Cycle-Assessment-applied-to-the-construction-of-tunnel.pdf> [Hämtad 2021-03-20]

Sederholm, B. och Reuterswärd, P., (2013). Korrosionsprovning av olika typer av bergbultar. KIMAB-2013-120, BeFo rapportnummer 126.

Selin, M., (2017). Transportsektorns energianvändning 2016. Statens energimyndighet, ES 2017:1. ISSN 1654-7543

Singh, B. och Goel, R.K., (2011). Chapter 14 - Rock Mass Quality for Open Tunnel Boring Machines. Engineering Rock Mass Classification, Butterworth-Heinemann, s. 185-191, ISBN 9780123858788, https://doi.org/10.1016/B978-0-12-385878-8.00014-8

Stockholm vatten och avfall, (2021). byggs tunneln. [online] Tillgänglig via: <https://www.stockholmvattenochavfall.se/framtidensavloppsrening/ny-avloppstunnel/tunnelfakta/sa-byggs-tunneln/> [Hämtad 2021-02-12]

Stockholmskällan, (u.d). Nu bygger vi ut tunnelbanan – 1965. Stockholms stad. [online] Tillgänglig via: <http://stockholmskallan.stockholm.se/post/25658> [Hämtad 2021-02-11]

Stripple, H. och Uppenberg, S., (2010). Life cycle assessment of railways and rail transports -

Application in environmental product declarations (EPDs) for the Bothnia Line. IVL Swedish

Environmental Research Institute, Göteborg. IVL Report B1943.

Svenska Institutet för Standarder, u.d.. Järnväg, tunnelbana och spårväg. [online] Tillgänglig via: <https://www.sis.se/standardutveckling/tksidor/tk200299/sistk254/> [Hämtad 2021-04-20]

Sveriges miljömål, (2020). Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter. Naturvårdsverket. [online] Tillgänglig via: <https://www.sverigesmiljomal.se/etappmalen/utslapp-av-vaxthusgaser-fran-inrikes-transporter/> [Hämtad 2021-02-09]

74

Swemin, (u.d.). Färdplan för en konkurrenskraftig och fossilfri gruv- och mineralnäring. [online] Tillgänglig via: <https://www.svemin.se/fardplan-for-en-konkurrenskraftig-och-fossilfri-gruv-och-mineralnaring/> [Hämtad 2021-06-05]

Toller, S., (2020). Klimatkalkyl – Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning

i ett livscykelperspektiv. Trafikverket, RV 2020/58841

Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting, (2019). Tunnelbana Älvsjö-Fridhemsplan – Ett

kunskapsunderlag. Strategisk utveckling, Trafik och infrastrukturutveckling.

Trafikverket, (2019). Jämför färdmedel – bil, flyg, tåg och buss. [online] Tillgänglig via:

<https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/jamfor-trafikslag/> [Hämtad 2021-02-05]

Trafikverket, (2020). Tunneldrivning. [online] Tillgänglig via: <https://www.trafikverket.se/nara-

dig/Orebro/vi-bygger-och-forbattrar/hallsberg-degeron/hallsbergstenkumla/tunnelbygget/tunneldrivning/> [Hämtad 2021-02-12]

Trafikverket, (2021). Klimatkalkyl – infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv. [online] Tillgänglig via: <https://www.trafikverket.se/tjanster/system-och-verktyg/Prognos--och-analysverktyg/Klimatkalkyl/> [Hämtad 202121-03-10]

Trafikverket, (u.d.). Klimatkalkyl version 3.0. [online] Tillgänglig via: <https://www.trafikverket.se/tjanster/system-och-verktyg/Prognos--och-analysverktyg/Klimatkalkyl/> [Hämtad 2021-03-10]

Uppenberg, S., Ekström, D., Liljenroth, U. och Al-Ayish, N., (2017). Klimatoptimerat byggande av

betongbroar - Råd och vägledning. SBUF-projekt 13207

Värnernvatten AB, (2019). Projekt Vätternvatten - Bortledning av vatten från Vättern m.m för regional

vattenförsörjning i Örebro län. [pdf] Tillgänglig via: <https://xn--vtternvatten-gcb.net/download/18.1497fb5416e4500fcf336006/1574157974979/Samr%C3%A5dspresentation%20 V%C3%A4tternvatten.pdf> [Hämtad 2021-02-15]

Wallin, K. och Eriksson, S., (2021). FUT, personlig kommunikation.

World Population Review, (u.d.). Stockholm population 2021. [online] Tillgänglig via: <https://worldpopulationreview.com/world-cities/stockholm-population> [Hämtad 2021-02-09] WSP, (2020). WSP utreder ny tunnelbanelinje mellan Fridhemsplan och Älvsjö. [online]. Tillgänglig via: https://www.wsp.com/sv-SE/nyheter/2020/wsp-utreder-ny-tunnelbanelinje-mellan-fridhemsplan-och-alvsjo [Hämtad 2020-10-08].

Zhang, Z.X., (2016). Chapter 7 - Rock Drilling and Boring. Rock Fracture and Blasting, Butterworth-Heinemann, s. 155-175, ISBN 9780128026885, https://doi.org/10.1016/B978-0-12-802688-5.00007-5

75

Bilaga A

81

Bilaga B

87

Bilaga C

92

Bilaga D

93

96

TRITA TRITA-ABE-MBT-21333

Related documents