• No results found

Rektors ledarskap för elevhälsan

In document ”Det är ett teamarbete” (Page 40-50)

Rektorer kan ses som ledare inom skolan som är ett eget system som i sin tur består av mindre delar. Men skolan samverkar även med andra skolor inom kommunen och kan således beskri-vas vara ett öppet system som har förmåga till utbyte av information med sin omgivning och andra system inom realiseringsarenan (figur 1). Rektorer som svarade på enkäten fick en fråga som belyste i vilken omfattning de samverkar med andra rektorer inom samma kommun. Samtliga som deltog i undersökningen svarade att de har samverkan i organiserade former tillsammans med andra rektorer i kommunen och 12 respondenter svarade att det under dessa

36

samverkansformer diskuteras frågor som rör utveckling av elevhälsa. Dock varierar det stort inom de kommuner som deltagit i undersökningen hur ofta dessa samverkansformer sker. Hälften angav att de träffades i dessa forum 1-2 gånger i veckan. Fyra angav att de träffades 1-2 gånger i månaden, medan tre beskrev att de har träffar 1-3 gånger per termin. Hur dessa träffar organiserats och innehållet i dem framkommer inte av svaren annat än att det finns olika typer av träffar. En rektor har beskrivit att det finns vissa uppdelningar i dessa möten och att inte alltid de biträdande rektorerna är med på samverkansträffarna. En tolkning till varför en sådan uppdelning görs, kan vara att skolorna prioriterar att det ska finnas en rektor kvar på skolan medan den andra är iväg på möten på annan plats.

6.3.1 Organisation av elevhälsa

I svaren på enkäten framkom att det finns en variation i avseende på hur kommunerna organi-serar sin elevhälsa, det finns exempel på en centralt organiserad elevhälsa där rektor inte är chef för någon av professionerna inom elevhälsan. En respondent skrev:

Vi har en chef för hela elevhälsan i vår kommun. Jag är inte chef för någon av dem. – Rektor 2 Det är ett exempel på att det i vissa fall finns chefer som arbetar kommunövergripande med att samordna och utveckla elevhälsa. I andra kommuner är rektorerna chefer för de profess-ioner som de har på sina enheter som specialpedagoger och skolkuratorer. Andra professprofess-ioner som beskrivs som en del av elevhälsan och som vissa av respondenterna är chef för är studie- och yrkesvägledare samt socialpedagog.

I enkäten fick respondenterna svara på vilka av professionerna som de är chef för1: - Skolkurator – 4/14

- Specialpedagog – 5/14

1Vid tolkning av resultatet över chefskapet behöver man beakta att både rektorer och biträdande rektorer har svarat på enkäten, och det kan se olika ut utifrån deras professioner huruvida de har personalansvar eller ej.

37 - Skolsköterska – 2/14

- Andra professioner som de har i elevhälsan – 6/14. (Studie- och yrkesvägledare samt socialpedagog)

Ingen av respondenterna var chef för skolpsykolog eller skolläkare, utan dessa professioner ligger vanligtvis under en central chef. Att kommuner väljer att organisera dessa professioner under en annan chef än rektor beror på att de även följer annan lagstiftning än övriga profess-ioner inom elevhälsan. Dessa professprofess-ioner behöver förhålla sig till hälsa- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30), patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) samt patientdatalagen (SFS 2008:355). Rektorer har vanligtvis inte kunskaper om dessa lagar.

Att kommunerna väljer att organisera sin elevhälsa och elevhälsoarbete på olika sätt beror på olika faktorer, till exempel tillgång till olika professioner och storlek på skolorna. De mindre skolorna verkar inte alltid ha tillgång till alla elevhälsans professioner varje dag.

Specialpedagogen som är verksam på högstadiet är här endast på tisdagar. – Bitr. rektor 4 Citatet ovan visar att vissa professioner i en del kommuner arbetar på flera skolor. Av kom-mentarer från respondenterna i enkäten verkar det som att tillgång på skolpsykolog är tämli-gen låg vilket även har beskrivits i avsnittet Hinder.

6.3.2 Sammanfattning rektors ledarskap för elevhälsan

Rektorerna träffar andra rektorer i kommunen för samverkan, och utifrån ett systemteoretiskt perspektiv kan vi tolka det som ett öppet system som hämtar information och inspiration från andra system. Det varierar dock stort hur ofta dessa samverkansträffar sker.

Olika kommuner väljer att organisera sin elevhälsa på olika sätt och rektor är inte alltid chef för vissa eller alla professioner inom elevhälsan men ska ändå leda och fördela arbetet på sin enhet. Merparten av de rektorer som svarat på enkäten beskriver sin roll att leda elevhälsoar-betet på skolan i positiva ordalag och att de har stöd av sina elevhälsoteam i sitt ledarskap, att allas olika kompetenser leder till utveckling. Det kan dock kännas splittrat för en del att leda arbetet och samtidigt inte vara chef för vissa/alla professioner inom elevhälsan.

38

6.4 Samverkan

I detta avsnitt kommer realiseringsarenan (Figur 2) att vara en viktig del i att tolka och förstå resultat och analys kopplat till samverkan. I modellen symboliserar cirklarna olika personal-grupper/system som behöver samverka med varandra för att kunna arbeta mot utbildningens mål. Rektors roll är att hitta och skapa noder för samverkan mellan olika nivåer och delar inom skolan som system (Öquist, 2018b).

Öquist (2018a) beskriver att ledarens roll, i detta fall rektorerna, utifrån ett systemteoretiskt perspektiv är att vara en katalysator i en föränderlig värld. Det innebär att ha överblick över de processer som sker inom skolan, att stoppa de processer som inte leder någonstans och utveckla de som leder till förbättrade resultat. Rektorerna behöver ha hela systemets bästa för ögonen och verka för alla elevers lärande och utveckling. Rektorerna som svarat på enkäten beskriver sig som aktiva i elevhälsoarbetet då samtliga har svarat att det är rektor eller biträ-dande rektor som leder elevhälsoteamsmöten på sin skola. Även specialpedagog beskrivs kunna leda mötena. En rektor beskriver att hen deltar i de möten som har ett främjande och förebyggande fokus, men ej i de möten som är åtgärdande på individnivå. En annan rektor beskriver:

Det är av vikt att rektorn leder arbetet i elevhälsan så att alla elever garanteras den tid och resur-ser de behöver och i prioritering. – Rektor 1

Att delta på elevhälsoteamsmöten tycks vara ett sätt att ha överblick över processerna som elevhälsan arbetar med, men också för att kunna fatta beslut och göra prioriteringar. Det hand-lar om att se allas olika kompetenser och veta hur de ska användas för att uppnå resultat. En rektor skriver:

Det är ett teamarbete där alla jobbar för att utveckla arbetet. Viktigt att alla gör detta eftersom vi har olika kompetenser som tillsammans blir en förbättring om alla jobbar åt samma håll. – Bitr. rektor 7

Samverkan handlar alltså inte bara om att sammanfoga elevhälsoteam med övrig personal på skolan, utan även inom olika arbetsgrupper så att kompetenser utnyttjas med bästa kapacitet. I enkäten får respondenterna beskriva hur de upplever sin roll att leda och utveckla elevhälso-arbetet på sin skola. Åtta av dem beskriver elevhälso-arbetet med ord som roligt, trevligt, inspirerande och givande, exempelvis:

Ett trevligt arbete, tack vare bra medarbetare, ett öppet arbetsklimat och den goda personkänne-domen bland personalen. – Bitr. rektor 5

39

Det roligaste som finns […] vet jag vilket stöd en fungerande elevhälsa kan vara, både till mig som rektor, till personal och till elever och vårdnadshavare. – Rektor 3

Men det framkommer också att det är ett stort ansvar och att det kan kännas splittrat att leda arbetet men inte vara chef.

Det som har blivit synligt i svaren på enkäten är att det finns olika typer av samverkansformer som ser olika ut beroende på syftet med samverkan. Det handlar om formella möten men också informella möten där personal möts och arbetar tillsammans. Gällande de formella mö-tena framkom ett mönster där möten med fokus på organisation- och gruppnivå ofta har ett hälsofrämjande och förebyggande fokus medan möten om elever på individnivå oftare har ett åtgärdande perspektiv. Det finns dock exempel på variation inom detta också. En rektor be-skriver hur de inom elevhälsan arbetar med möten med olika fokus:

Vi träffas 2 ggr i månaden för att diskutera främjande och förebyggande insatser och 2 ggr i må-naden för att diskutera klass och elevärenden. – Bitr. rektor 9

Citatet visar en uppdelning där det hälsofrämjande och förebyggande arbetet drivs på en orga-nisatorisk nivå, medan det mer åtgärdande arbetet sker på individnivå men även klassnivå. Kategorier formella och informella möten kommer att presenteras var för sig och längre ner kommer även hinder för samverkan att gås igenom. Ett par rektorer beskriver dock att de inte upplever några svårigheter alls med samverkan mellan elevhälsoteam och övrig personal:

Vi har inga negativa utmaningar. Positivt arbete med omtanke om varandra och eleverna. – Bitr. rektor 5

6.4.1 Formella möten

Det framkommer i svaren att det finns många olika typer av möten som heter många olika saker och där alla skolor/kommuner har sin egen vokabulär. Möten som beskrivs med olika namn är till exempel öppet EHT, Stor-EHT och elevkonferenser.

Rektorerna beskriver på flera ställen i enkäten mötesformer som kan kopplas ihop med sko-lornas hälsofrämjande och förebyggande arbete. Fem av rektorerna beskriver att personal från elevhälsoteam regelbundet träffar arbetslag. Exempel på hur det beskrivs:

EHT går även ut i arbetslagen och pratar på gruppnivå rörande måluppfyllelse, värdegrund och frånvaro. – Bitr. rektor 2

40

Elevhälsan arbetar främjande genom att i ett rullande schema besöka alla arbetslag för att lyfta spörsmål på gruppnivå (ca var 4-5 vecka). – Rektor 3

EHT träffar arbetslagen 2ggr/termin. Dessa har olika fokus beroende på behov. […] – Bitr. rek-tor 1

I svaren från rektorerna framkom även mötesformer som är inriktade på individnivå: Där lärare kommer och lyfter ett dilemma eller för att flagga för en elev. – Bitr. rektor 1 Konsultationsmöten varje vecka där frågeställningar på individnivå lyfts. – Rektor 3 Det har alltså framkommit många typer av mötesformer där elevhälsa och övrig personal samverkar med varandra. Alla möten har olika syfte och innehåll, och för att kunna ha det krävs att skolan har rutiner för möten, vilket beskrivs i nästa avsnitt.

6.4.1.1 Rutiner

Rutiner kan ses som en förutsättning för att bedriva skola som arbetar mot utbildningen mål. Dock har arbetet med rutiner inte skrivits fram tydligt på många ställen i rektorernas utsagor, men finns att hitta på två ställen:

Vi försöker arbeta fram bra rutiner för elevhälsans arbete. Informerat personal vilka funktioner de olika personerna har som ingår i elevhälsoteamet. Hur kontakter tas på en arbetsplats. – Bitr. rektor 4

Att alla följer våra rutiner så att allt sköts i rätt ordning och frigöra tiden som krävs. – Bitr. rektor 7

Det är dock tydligt att det finns många rutiner som är kopplade till olika typer av möten och hur dessa organiseras även om de flesta rektorerna inte använt sig av ordet rutin i sina svar. En rektor beskriver det så här:

Vi har två arbetslagsledare med ansvar för elevhälsa med på del av EHT. Vi i EHT är med på rul-lande schema på arbetslagsmöten. Bitr. rektor 6

Några andra rektorer beskriver arbete med rutiner så här:

Lärare lämnar beskrivet ärendet till elevhälsoteamet som sedan tas upp i gruppen. Lärare får återkoppling från elevhälsan. – Bitr. rektor 4

41

Elevhälsan har en öppen ”mottagning” för övrig personal att lyfta ärenden. – Rektor 5

Det finns alltså flera olika sätt som skolor och rektorer arbetar med rutiner för att skapa sam-verkan mellan elevhälsoteam och övrig personal.

6.4.2 Informella möten

I svaren på enkäten framkommer vid ett par tillfällen att det finns samverkansformer som är av mer informell karaktär genom att elevhälsoteamet samverkar med övrig personal genom att vara delaktiga i skolans verksamhet. Det beskrivs som en framgångsfaktor för att skapa relat-ioner och förtroende för varandra arbete:

Inom vårat team har vi hittat goda former för samverkan pga att EHT är ute mycket i verksam-heten […] Detta har skapat en tillit till EHT och ett förtroende för de olika professionerna. – Bitr. rektor 1

Denna skola har alltså skapat en nod mellan elevhälsans personal och övrig personal i skolan genom att vara synliga i verksamheten. En annan rektor beskriver något liknande:

Elevhälsan är ute på raster och rastvärdar tillsammans med övrig personal. – Rektor 3

Den utsagan kan tolkas att det finns arbetsuppgifter på skolan som alla som arbetar där är del-aktiga i, oavsett vilken profession man har. Detta leder till att professionerna möts i vardagen vilket är viktigt för att skapa relationer mellan varandra.

6.4.3 Hinder för samverkan

Respondenterna fick i enkäten beskriva vad de upplever är den största utmaningen för att skapa samverkansformer mellan elevhälsoteam och övrig personal på skolan. I svaren fram-kom två faktorer som återfram-kom i flera utsagor; tid samt bristande förståelse för varandras upp-drag. Nedan kommer var kategori för sig att presenteras.

42 6.4.3.1 Tid

På frågan om vad rektorerna upplever som den största utmaningen för att skapa samverkans-former mellan elevhälsoteam och övrig personal på skolan framkom tid som en faktor. Sex av respondenterna angav tid som en faktor. Det handlade om att hitta gemensamma tider för per-sonalen:

Tid för samverkan eftersom det finns en begränsad tid för konferenser i och med lärarnas arbets-tidsavtal. – Rektor 4

Att hitta tider som passar för all personal. – Bitr. rektor 2

Lärare har ett helt annat arbetstidsavtal då det vanligaste är att lärare arbetar med ferietjänst vilket innebär att de har en reglerad tid på skolan och en förtroendetid som de själva ansvarar för. Elevhälsans personal och övrig personal har vanligtvis andra avtal, vilket gör att det kan bli svårt att hitta gemensamma tider när alla är på plats på skolan och lärarna inte har under-visning.

Svaren i enkäten lyfter även upp en problematik med att det tar tid att sammanställa underlag i till exempel utredningsarbete där elevhälsa och övrig personal samarbetar tillsammans. Tiden ska även prioriteras så att rätt personer gör rätt saker. En rektor beskriver det enligt följande:

För att ett ärende ska kunna hanteras på bästa sätt så behövs ett bra underlag även om det är tidskrävande. För att kunna utnyttja elevhälsoteamets tider så bör man se över vilka som ska ingå i fortsatt diskussion/ eller på en elevhälsokonferens. T ex kuratorns tid för elever är viktig och då bör man se till att elever får den tiden så att inte möten tar all tid och elever får tiden som blir kvar. – Bitr. rektor 4

En prioritering behöver alltså göras av rektor, vilka som ska arbeta vidare med ett ärende och vilka som ska lägga tid på annat eller andra ärenden. Rektor behöver även definiera vilken typ av underlag som behövs samlas in vid till exempel utredningar för att kunna avgöra hur mycket tid som ska läggas på det.

6.4.3.2 Bristande förståelse för varandras uppdrag

På frågan vad som är den största utmaningen för att skapa samverkansformer mellan elevhäl-soteam och övrig personal berörde sex svar saker som kan kopplas till bristande förståelse för varandras uppdrag.

43

Förväntningar på varandra. Personalen förväntar sig att elevhälsan ska göra underverk och elev-hälsan känner sig ibland utnyttjad av personalen att agera ordningspolis. – Bitr. rektor 3 Olika syn och förväntningar på varandras roller. – Rektor 4

Att ändra inställningen från ”Elevhälsan ska lösa alla problem” till ”Elevhälsa börjar i klass-rummet och är allas ansvar hos oss som jobbar på den här skolan”. – Rektor 3

Bristande förståelse för varandras roller och uppdrag kan även leda till att förväntningar inte levs upp till och som således blir ett hinder för samverkan. En rektor beskriver hur lärare ibland kräver att elever ska ha särskilt stöd i någon annan form än i ordinarie undervisning och på så vis ”få bort dem” från klassrumsundervisningen. Lärare och elevhälsa har olika syn på lösningar där elevhälsan istället förordar ledning och stimulans i klassrummet som ska skapa färre speciallösningar och som ska gynna alla elevers utveckling och lärande. En annan rektor beskriver utmaningen så här:

Det är klassföreståndare som vill att teamet ska ta över ärenden när de anmäler till teamet. Vi försöker lösa det genom att träffa klassföreståndare regelbundet för att tillsammans diskutera hur vi gemensamt arbetar på bästa sätt. – Bitr. rektor 9

Citaten ovan kan tolkas som att det finns olika förståelse för varandras uppdrag, men att det finns vägar för att skapa det genom att prata med varandra. Att skapa samverkansnoder för kommunikation verkar vara en framgångsfaktor.

6.4.4 Sammanfattning samverkan

Sammanfattningsvis kan rektors roll inom elevhälsan beskrivas som något de själva priorite-rar, då det vanligtvis är rektor eller biträdande rektor som leder elevhälsoteamsmötena. Mö-tena blir ett sätt att ha överblick över sin verksamhet och de stödbehov som finns hos elever-na.

Det som framkommer i rektorernas svar är att det finns olika sätt att organisera samverkan mellan elevhälsoteamets personal och övrig personal. Detta beskrivs som olika typer av mö-tesformer som kallas för olika saker och som har olika syften. Det verkar vara tämligen van-ligt att ha en typ av samverkan för ärenden på individnivå och en annan typ av samverkan för ärenden på klass-/gruppnivå. En annan typ av samverkan beskrivs också som att elevhälsans personal tillsammans med övrig personal är delaktig i aktiviteter som genomförs på skolorna. De mer informella möten som sker mellan personal beskrivs som en faktor som förstärker

44

relationer och ökar förståelsen för varandras uppdrag. Ett par respondenter beskriver att de i dagsläget har goda samverkansformer och inte upplever några negativa utmaningar. En fram-gångsfaktor som lyfts är att elevhälsan är ute i verksamheten och att detta har skapat förtro-ende mellan professionerna.

Det som många av respondenterna upplever som en utmaning handlar bland annat om tid. Att det kan vara svårt att i vardagen hitta tid tillsammans då lärare och elevhälsopersonal har olika arbetstidsavtal. Att samla in och skriva underlag i olika ärenden tar tid för alla parter som är inblandade och en respondent lyfter att de bör se över vilka som är med på fortsatta möten i ärendet så att inte för mycket tid tas ifrån eleverna. En annan utmaning handlar om olika för-väntningar på de olika rollerna och vilket uppdrag som elevhälsan har. Det finns förför-väntningar på att elevhälsan ska göra underverk eller att man lämnar över ärendet till elevhälsan. Det beskrivs att en förändring behövs där perspektivet förflyttas till att elevhälsa börjar i klass-rummet.

45

7 Diskussion

Kapitlet börjar med en resultatdiskussion som sedan följs av en metoddiskussion. I resultat-diskussionen kopplas resultat till syfte och frågeställningar, litteratur, tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt som i denna studie är systemteori. Där efter följer en metoddiskussion och kapitlet avslutas med förslag på framtida forskningsområden som uppmärksammats i samband med denna studie.

In document ”Det är ett teamarbete” (Page 40-50)

Related documents