Relaterte kulturminner (omtalt, ikke nummerert)

I dokument Gradmålingsstasjonen i Sorgfjorden: en kulturhistorisk dokumentasjon (sidor 99-104)

Objekt

Eolusneset/Krosshaugen; varde Bistasjon, Eolusneset

Varde, Sorgfjordneset Varde/røys, Polhem

Vedlegg B. Liste over illustrasjoner

Figur 0-1 Undersøkelsesfelt A: Stasjonsområdet, B: Sorgfjordneset/Fosterneset, C:

Basislinjen, D: Bergstasjonen, E: Eolusneset. ... 4

Figur 4-1 Markering av kontrollpunkt med spik... 28

Figur 4-2 Totalstation Trimble S8. ... 28

Figur 4-3 Mätning med GNSS. Tv: referensmottagere, th: RTK-rover. ... 29

Figur 4-5 Punktmoln från terrester laserskanning – hela området. ... 30

Figur 4-6. Bastu: punktmoln från laserskanning färgat med intensitetsskala (övre bild), m.h.a. kamerabilder... 31

Figur 4-7. Bastu: foto från drönare. ... 31

Figur 4-8 Fotostation Trimble V10 ... 32

Figur 4-9. Ortofoto från drönarbilder ... 33

Figur 5-1. Oversiktskart over stasjonsområdet med delområder. ... 35

Figur 5-2. Kart over objekter i felt A-1 Bolighusområdet ... 37

Figur 5-3. Stasjonen mot V, 1899. Lager med hundegård, bolig og observasjonshytter. . 37

Figur 5-4 lämningar av observatoriet bestående av: 11a) träsyll, 11b) grundmur av natursten, 11c) fundament av tegel och 11d) byggnadsdelar av trä. ... 38

Figur 5-5 Observatoriet (t.v) och trapphuset (t.h.). ... 39

Figur 5-6 Lämningar av meridianhuset. ... 40

Figur 5-7 Lämningar av stationens huvudbyggnad – bostadshuset. ... 41

Figur 5-8 Lämningar av det sammanrasade bolighuset. ... 42

Figur 5-9 Generatorhus og badstue, 1899. ... 43

Figur 5-10 Samme, juli 2017. ... 43

Figur 5-11 Tilbygg til generatorhus, ca. 1930. ... 43

Figur 5-12 Samme, juli 2017. ... 43

Figur 5-13 Tuft av lagerbygning, mot NV. ... 45

Figur 5-14 Kull-lagret, beläget i en sluttningn mor stranden 25 m S om lagerbyggnaden (17). ... 46

Figur 5-15 Tomflaskelager S for lagerbygning (17). ... 46

Figur 5-16 Fragment av flaskebunn. ... 46

Figur 5-17 Detaljkart over ryggen øst for stasjonen. ... 48

Figur 5-18 Fördjupning med stolpe, belägen på höjdryggen öster om stationen. ... 49

Figur 5-19 Röse på höjdpunkt öster om stationsområdet. ... 50

Figur 5-20 Trästolpe invid en rektangulär grushög orienterad ØV. Troligen grav. ... 51

Figur 5-21 Fördjupning med trästolpar. ... 51

Figur 5-22 Detaljkart over magnethusområdet. ... 52

Figur 5-23 Lämning av magnethuset (10). ... 53

Figur 5-24 Urgrävd fördjupning och grushög (34). ... 53

Figur 5-25 Gropar som sannolikt är lämningar av fästen för vetenskapliga instrument. Dessa är objekt nr 25, till höger i bildens underkant. Ca 3 m till vänster om denna syns objekt nr 26 och ca 5 m ovan till vänster syns den större gropen objekt 27, som sannolikt varit fundament för en maregraf. Invid stranbrinken nedan för objekt 27 anas tegelhögen, objekt 28, som kan vara associerad med maregrafen. ... 53

Figur 5-26 Fördjupning/ grop, som kan ha varit fäste för maregraf. Vid strandbrinken nedanför till höger i bild syns objekt 28 – hög med tegel. ... 54

Figur 5-27 Maregrafen, 1900. I bakgrunnen magnethuset. ... 54 Figur 5-28 Fördjupning med en samling tegel, som kan vara lämningar av maregrafen. 54

Figur 5-29 Detaljkart over Heliografområdet. ... 56

Figur 5-30 Mastfundament med vajerfästen. Objektet består av 8 delobjekt: 5a) mastfundament, 5b-d samt 5f-h) rösen som utgjort stöd för vajerfästen, och 5e) vajer. ... 57

Figur 5-32 Lämningar av meteorologibu, fundament (8a). ... 58

Figur 5-33 Del av met.bu-vägg (8b). ... 58

Figur 5-34 Husgrund av natursten från Helikon (9a). ... 58

Figur 5-35 Område med byggnadsdelar, några i falurött (9b). ... 58

Figur 5-36 Galgeformet mast (37). ... 59

Figur 5-37 Detaljkart over Flaggstonhaugen. ... 60

Figur 5-38 Parrys flaggstang/varde (1) og instrumentfundament (2). ... 61

Figur 5-39 Stig mellan Parrys varde och stationsområdet. ... 62

Figur 6-1 Kart over undersøkelsesfelt B. ... 63

Figur 6-2 Instrumentfundament (38). ... 64

Figur 6-3 Stubbe av stolpe i telefonlinjen. ... 65

Figur 6-4 Stolpe med rest av isolator. ... 65

Figur 6-5 Instrumentkasse/-fundament, Fosterneset. ... 65

Figur 6-6 Kart over Bergstasjonen, undersøkelsesfelt D. ... 67

Figur 6-7 Fundament for met.bu, Bergstasjonen på Parryvarden. ... 68

Figur 6-8 Rester av met.bu, i bakgrunnen varde 403. ... 69

Figur 6-9 Varden på Sorgfjordneset. ... 70

Figur 6-10 D. Avango ved varden på Krosshaugen. ... 71

Figur 6-11 Fangsthytta ved lagunen V for Krosshaugen, S-side. ... 71

Figur 6-13 Fangsthytta, fra NV. ... 72

Figur 6-14 Fangsthytta, interiør. Perlestaffpanel i falurødt, utvilsomt fra stasjonen i Heclahamna. ... 72

Figur 7-1 Kart over basislinjen, undersøkelsesfelt C. ... 73

Figur 7-2 Dunérvarden, juli 2017. ... 74

Figur 7-3 Samme, 1899. ... 74

Figur 7-4 Midtpunktet på basislinjen, mot SØ. ... 75

Figur 7-5 Stenar utlagda fram til till vatten- och snöfylld sänka i terrängen, från N. ... 76

Figur 7-6 Samma, från S. ... 76

Figur 7-7 Vajerbult. ... 76

Figur 7-8 Telefonstolpe och rös (46). ... 77

Figur 7-9 Fixpunkt S om stolpen (46). ... 77

Figur 7-10 Vajerfästen för stativet vid Dunérvarden. ... 77

Figur 7-11 Röse, beläget på tundran längs basislinjen. ... 78

Figur 8-1. Bolighuset i 1938 (NP). ... 79

Figur 8-2. Stasjonen i 1923 (NP, A. Hoel). ... 80

Vedlegg C. Kilder

Publikasjonene fra de svenske og russiske gradmålingsekspedisjonene er gitt ut på fransk i «Missions scientifiques pour la mesure d’un arc de méridien au Spitzberg

enterprises 1899-1902 sous les auspices des gouvernements Suédois et Russe: Mission Suédoise et Mission Russe». Utgivelsen er fordelt på Tome I, Sect I-V og Tome II Sect VII-X

og i to parallelle utgivelser: Mission Suédoise og Mission Russe. Her finnes det spredte opplysninger om den svenske overvintringen og oppmålingen av basislinjen.

Den svenske overvintringen 1899-1900 er omtalt i flere bøker og artikler. Her er en bibliografi for den svenske delen av Den Svensk-Russiske Gradmålingsekspedisjonen 1898-1902:

Bergstrand, Ö.: Edvard Jäderin. Biography. KVA Yearbook No 24, 1926. Carlheim-Gyllenskiöld, V.: På åttionde breddgraden, 1900.

Carlheim-Gyllenskiöld, V.: Uppmätning av en meridianbåge på Spetsbergen genom en svensk-rysk expedition, Ymer 20, 1900, s 209-227.

Carlheim-Gyllenskiöld, V.: Ymer 22, 1902, Iakttagelserna under svesk-ryska gradmätningen på Spetsbergen, s 538-541.

Carlheim-Gyllenskiöld, V.: Svenske gradmätningsexpeditionens fysikaliske, meteorologiska och naturhistoriska arbeten. Ymer 27, 1907.

Chydenius, K.: Om den under svenska expeditionen til Spetsbergen år 1861 företagna undersökning af en gradmätnings utförbarhet derstädes. KVA Övers Förhandl 1862, No 2.

De Geer, G.: Om gradmätningsnätets framförande över södra och mellersta Spetsbergen, Ymer 20, 1900, s 281-302.

De Geer, G.: Ymer 21, 1901, Notiser, s 108-111. De Geer, G.: Ymer 21, 1901, Notiser, s 346-348.

De Geer, G.: Gradmätningsexpeditionen 1901, Ymer 21, 1901. De Geer, G.: Ymer 22, 1902, Notiser, s 432-433.

Dunér, N., Nordenskiöld A.E., Anteckningar till Spetsbergens geografi, KVA Handl. Bandet 6 No 5, 1965

Dunér, N. og Nordenskiöld, A.E.: Föberedande undersökningar rörande utförbarheten af en gradmätning på Spetsbergen, KVA Handl. Ny Följd., Vol 6, Part 2, 1866.

Dunér, N.H.: Fast i isen. Minnen från 1902 års svenska gradmätningsexpedition till Spetsbergen.

Franzèn, Olle, Edvard Jäderin, Svenskt biografisk lexicon, Riksarkivet, Sverige. Gavelin, A. O.: Instruktioner för den svenska afdelingen af de svensk-ryska

gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen 1899-1900. Stockholm 1899. Gavelin, A. O.: Rapporter till Kungl. Kommiteen för gradmätning på Spetsbergen över

den svenska gradmätninmgsexpeditionens arbeten på Spetsbergen1899-1900, Stockholm 1900.

Gavelin, A. O.: Rapporter till Kungl. Kommiteen för gradmätning på Spetsbergen över den ryska gradmätningsexpeditionens arbeten sommaren 1899. Stockholm 1900. Gavelin, A. O.: Tillegg til de år 1899 och 1900 utfärdade Instruktioner och program för

den svenska afdelingen af gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen, Stockholm 1901.

Gavelin, A.O.: Tillegg til de år 1899 utfärdade Instruktioner och program för den svenska afdelingen af gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen. Stockholm 1900.

Gavelin, A. O.: Tillägg till rapporter till Kungl. Kommiteen för gradmätning på

Spetsbergen överdev svenska gradmätningsexpeditionens arbeten 1899-1900. Stockholm 1900.

Gavelin, A.O.: Rapporter till Kungl. Kommiteen för gradmätning på Spetsbergen över den svenska gradmätninmgsexpeditionens arbeten 1901. Stockholm 1902. Gavelin, A. O.: Vilhelm Carlheim-Gyllenskiöld. Ymer 55, 1935.

Jädrin, E.: Geodätische längemessung mit sthalbänder und metalldrähten. KVA Handl Band 9 No 5, 1885.

Jäderin, E., En metod för geodetisk basmätning med stålband, KVA Förhandlingar 1879, No 9, s103.126.

Jäderin, E.; En märklig art av förändring hos geodetiska basmätningssträngar, Bihang till K.V.A. Handl., Bd 18, afd. I, nr 11, 1893.

Jäderin, E.: Méthode pour la mensturation des bases géodésiques au moyen des fils métalliques, Memoires à l’Académie des Sciences de I’Institute National de France, Tome XXXII, No 7, 1897.

Jäderin, E.: Gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen, Varia Vol I. 1898. Jäderin-Hagfors, M. Min far upplever polarnatten., Stockholm 1939.

Liljequist, G.H.: High latitudes, Chapter 33, Arc measurements in high latitudes, 1993. Rosen, P.G.: Om gradmätning på Spetsbergen, Ymer 11 1891, s 93-115.

Ymer 19, 1899, Notiser, 210-211. Jäderins Ö og sjøkart Beverlysundet.,

Ymer 24, 1904, Notiser 337, Magnus K. Giæver med Laura, så stasjonen i Sorgfjorden i god stand.

Wulff, Th.: Arktiska sommardagar., Ord och Bild 9 1900.

Fotografier

www.alvin-portal.org, svensk database med fotografier. Norsk Polarinstitutts bildearkiv

Bilder fra ekspedisjonen publikasjoner

Vedlegg D. Økonomi

Prosjektet søkte og mottok en bevilgning i 2015 på inntil kr 250.000 fra Svalbards Miljøvernfond. På grunn av økte kostnader i forbindelse med transport og innkvartering søkte prosjektet i 2017 om en tilleggsbevilgning på kr 95.000 og fikk bevilget dette. Kun tilleggsbevilgningen er ført som inntekt i regnskapsrapporten nedenfor. Total sum påløpte driftskostnader som søkes refundert er kr 285 167,61.

UNIVERSITETSSENTERET PÅ SVALBARD

Prosjektrapport pr 31.12.2017 [19.02.2018]

201712

Prosjekt: 990021

Arlov, Sorgfjorden, SMF Regnskap

INNTEKTER Utbetalt av SMF (19.09.2017) -95 000,00 Disponibelt -95 000,00 LØNNS- OG PERSONALKOSTNADER AFP- SPK 0,00 Bedriftshelsetjeneste 0,00

Leiekostnad eksterne boliger samt boligtilskudd 0,00

Gruppelivsforsikring 0,00

Overhead (eksterne prosjekter) 0,00

SUM LØNNS- OG PERSONALKOSTNADER (inkl. sosiale kostnader) 0,00

ANDRE DRIFTSKOSTNADER

Intern kostnad båtutleie 200 000,00

Intern kostnad UGH 28 600,00

Frakt / Transport av utstyr 17 325,54

Proviant felt/tokt 17 848,70

Reisekostnader etter regning (ekskl felt/tokt) 21 393,37

SUM ANDRE DRIFTSKOSTNADER 285 167,61

INVESTERINGER OVER DRIFT

SUM INVESTERINGER OVER DRIFT 0,00

SUM DRIFTSKOSTNADER 285 167,61

REST PROSJEKT FØR FINANS 190 167,61

Netto finannsinntekter 0,00

I dokument Gradmålingsstasjonen i Sorgfjorden: en kulturhistorisk dokumentasjon (sidor 99-104)

Relaterade dokument