Respondenternas avslutande reflektioner

I den sista frågeställningen vill vi ta reda på om eventuellt ​hur respondenterna påverkas i sin uppfattning om ICA efter att ha interagerat med ansökningssidan. ​Relevant resultat och analys presenteras i detta avsnitt.

6.4.1.

Resultat

Tidigare i resultat och analysavsnittet har den mindre optimala UX-designen närvarande i ansökningssidan och ansökningssidans problem med att kommunicera ICAs värdeord konstaterats. Utifrån detta ska respondenternas reflektioner efter användartestet över ansökningssidan och företaget ICA redogöras.

Respondent 1 menade att ansökningsprocessen som den såg ut hos ICA var “allt som är fel med att söka jobb” vilket onekligen är en negativ reaktion. Hen menade dock att detta inte var unikt för ICA utan kan ses i de flesta ansökningsformulär. Vidare menade hen att det kändes som att man var tvungen att göra rekryterarens jobb och syftande på att det var mycket information som inte kändes nödvändig att skriva in men ändå var ett krav.

Respondent 1 nämnde även att en del frågor kändes lite som ett klassiskt och något förnedrande “vad är du villig att göra för att få arbeta här?” men fortsätter att säga att respondenten vet att detta inte matchar det riktiga arbetsklimatet på ICA baserat på respondentens kontakt med människor som jobbat på ICA. Ändå är det den känslan respondenten lyfter fram från ansökningsprocessen. Hen kommenterar vidare:

“Vilket är synd för dom kan jag tänka mig eftersom för många lär ju det här bli första kontakten med företaget och då vill man på nått vis att det ska vara indikativt på arbetsklimatet och företaget överlag vilket jag inte alls tycker att detta gör.” - Respondent 1

Respondenter 1 och 2 uttryckte förvåning över att sidan inte fungerade så bra som de förväntat sig. Respondent 1 sade att:

“Det kommer låta som att allting var dåligt, jag skulle väl säga att de följde väl ett ganska standard format man fyllde i [...], men framförallt så var jag förvånad över att dom gjorde saker dåligt.” - Respondent 1

Upplevelsen följde alltså respondentens förväntningar på hur en jobbansökan går till, men överraskades samtidigt över val i ansökningssidans design. Respondent 2 kommenterade att hen inte förstod vissa val av information som krävdes, som telefonanknytning och GPA, ett utländskt betygsystem. Respondent 5 upplevde istället att hens negativa förväntningar möttes men tillade att detta var något hen förväntade sig av alla ansökningsprocesser. Respondent 7 tyckte att ingenting fungerade särskilt dåligt men var trots det inte särskilt positivt inställd till processen.

En majoritet av respondenterna tyckte att det var konstigt att ingen möjlighet till att lämna in ett personligt brev fanns varav tre av dem som tidigare nämnt kommenterade att detta kändes opersonligt av ICA. Respondent 1 reagerade kraftigt på att hen var tvungen att godkänna att företaget eventuellt kunde göra tester på dem under processen. ​Positiva kommentarer förekom dock, dessa angick att hemsidan var enkel att navigera och att webbsidans färger stämmer väl överens med ICA som företag.

Efter tidigare kommentarer från respondenterna som pekar både på en mindre optimal UX-design och respondenternas skepticism att ansökningssidan lyckas kommunicera alla ICAs värdeord avslutades intervjun med frågor mer inriktade på hur respondenternas uppfattning om ICA hade förändrats. Majoriteten av respondenterna ställde sig neutrala till detta, ingen stark förändring av värdering hade skett. Detta inkluderade respondenten som började med en negativ uppfattning om ICA. De respondenter som skilde sig ur mängden var respondent 4 och 1. Respondent 4 ställde sig neutral till en uppfattnings förändring av ICA men påpekade att hen inte skulle söka jobb hos ICA efter att ha interaktionen av ansökningssidan. Bara först efter de förenklat och uppdaterat sidan. Respondent 1 var den enda som nämnde att interaktionen med anmälningssidan påverkade hens uppfattning av ICA.

“Men jo, jag skulle väl säga att det påverkat mig negativt. Jag var faktiskt förvånad att vissa saker inte fungerade, eller vad man ska säga. “ - Respondent 1

För att summera kunde studien inte notera en större förändring i uppfattningen av ICA efter att ha interagerat med ansökningssidan trots intressanta undantag.

6.4.2.

Analys

Slutresultatet visade att trots att UX-designen inte var optimal på ansökningssidan och att den tills stor del misslyckades kommunicera värdeorden så ändrade det inte majoriteten av respondenternas övergripande uppfattning och konsensus för ICA som varumärke. Därför kommer slutresultatet studeras med målet att analysera potentiella skäl för den överhängande brist på förändring av uppfattning hos respondenterna och även den minoritet som upplevde en förändring. Vad som blir klart av resultatet är att trots att ICAs ansökningssida inte skapar överhängande negativa åsikt om företaget gör det heller inte mycket för att förmedla företagets identitet i form av ICAs vision enkelhet, engagemang och entreprenörskap eller skapa en starkare positiv åsikt om företaget (​Cornelissen 2017)​. Hur det kommer sig analyseras nedan utifrån tidigare teorier.

Representationsteorin menar att allt som kan kommuniceras till oss gör det genom att vi kodar av vår omgivning med hjälp av vår konceptuella karta. Därför är det viktigt att se med vilken lins respondenterna tar till sig UX-designen på ansökningssidan. Till att börja med var alla utom respondent 3 bekanta med digitala ansökningar och flera av dem hade redan åsikten att digitala jobbansökningar som komplicerade. Respondenterna har alltså en redan etablerat förståelse av vad en ansökningssida innebär samt av potentiella problem som kan dyka upp en sådan process. Detta gör att de redan besitter “redskap” att tolka och avkoda informationen som de interagerar med. Det här går att sätta in i ett ännu större kontext med tanke på den valda målgruppen. Eftersom studien endast fokuserar på svensktalande personer är sannolikheten stor att deras erfarenhet även inkluderar kontexten av digitala jobbansökningar i en västerländsk kultur, den kultur även ICAs ansökningssida ingår i. ICAs design riktar sig onekligen huvudsakligen till en person från västerländsk kultur. Till personer som besitter en konceptuell karta som gör att de enklare avkodar ansökningssidans funktioner ​(Dennis, Haley Wixom & Roth 2012 s. 347)​. Exempel på detta är att texten och

layouten ligger åt vänster till höger vilket skulle kunna förvirra en person från en annan kulturell bakgrund där text läses från höger till vänster.

Förståelsen för digitala jobbansökningsprocesser är dock inte den enda förförståelsen som är av vikt att undersöka för studiens syfte. Snarare är det respondenternas tidigare interaktion och förståelse av ICA som bör sättas i perspektiv till respondenternas åsikter och värderingar om ICA post-användartest. Alla respondenter handlar regelbundet hos ICA, vilket har flera implikationer. Bland annat känner respondenterna inte bara till ICA som varumärke, de har en vardaglig kontakt med företaget. Genom att respondenterna har en kontinuerlig kontakt med företaget är ansökningssidan därmed bara en av många plattformar som respondenterna kommer i kontakt med ICAs varumärke. ​Utifrån Newbery and Farnhams ramverk har ICA således ett starkt påtagligt värde för respondenterna, då majoriteten av respondenterna interagerar med varumärkets varor och produkter ofta (2013).

Detta underbyggs av konstaterandet att flera respondenter har kontakt med företaget i andra avseenden. Vissa använder sig av ICA banken och ännu fler utnyttjar ICAs receptdatabas.

Att åsikter om dessa tjänster är överväldigande positiva är även det en del av respondenternas konceptuella karta, och skapar ett immateriellt värde. Både respondent 1 och 3 interagerade ofta med digitala tjänster från ICA, vilka de tyckte hade en hög funktionalitet och uppskattade. Detta immateriella värde kan dock vara ett av skälen till att respondent 1 just upplevde en förändring av värdering. Av alla respondenterna var det respondent 1 som främst tryckte på funktionaliteten av produkterna som ett skäl till att hens åsikt om ICA var positiv.

Därför var det kanske inte underligt att just denna respondent ändrade sin åsikt efter att ha upplevt en dålig funktionalitet i ICAs UX-design. Användartestet motsatte just den aspekt som respondenten uppskattade och kan därför ha påverkat respondentens konceptuella karta över konceptet ICA (Hall, 1997). Den andra personen som verkade ha blivit påverkad i någon mån av ansökningssidan var respondent 4. Även om hens värdering om företaget inte ändras nämnvärt är det fortfarande ett faktum att respondenten inte ville söka jobb på ICA efter att ha nyttjat ansökningssida. Vilket, om det är inte är en isolerad upplevelse, fortfarande har potential att skapa konsekvenser för ICA​. Oavsett hur mycket ansökningssidan bara kan ses som en mindre plattform för ICA att kommunicera sin företagsidentitet, är det faktum att ansökningssidan kan avskräcka en potentiell anställd att

söka jobb hos ICA i framtiden ett stort problem utifrån ​employer branding perspektivet ​(Lim, Machado & Iglesias, 2015). ​Slutsatsen i detta avsnitt är dock att majoriteten inte blev påverkade i sina åsikter om ICA, på grund av tidigare positiva och kontinuerliga erfarenheter.