Vid analysen av materialet har flera teman framträtt. Dessa har sedan analyserats med hjälp av den utvecklade didaktiska triangeln (Lindström & Pennlert 2016:10) genom att de sorterats med lärarens olika kompetenser som kategorier. De teman som framkommit och som handlar om lärarens sociala kompetens är: Bygga relation, elevers självständighet, självförtroende och motivation, hjälpa varandra och kontakt. I analysen framkommer också några teman under kategorin
ämneskompetens: material, bli klar och förhållande till andra ämnen. Ur det material som rör lärarens didaktiska kompetens har fem teman framträtt. Dessa är:
kommunikation, metoder, slöjdföremålens närvaro, värdering och lärande.
!!
Fokus för denna studie är slöjdföremålens roll i relation till elevers lärande alltså lärarens didaktiska kompetens, därför kommer de teman som rör lärarens sociala kompetens och ämneskompetens inte beröras mer nedan.
Kommunikation
Temat kommunikation är det som framträder tydligast. Det är också ett tema som går som en röd tråd även genom andra teman. Här finns inga vattentäta skott och vissa utsagor och handlingar tycks höra till flera teman. Dock framgår det klart av
Kommunikation
(Bild 5: Teman i relation till den utvecklade didaktiska triangeln (Lindström & Pennlert 2016:10).)
studien att lärarna på olika sätt använder slöjdföremål i kommunikation med eleverna och att de har tankar om detta.
Mediering
Marner presenterar olika typer av medieringar och menar att dessa kan användas för att kommunicera olika saker (2005:128). Lärarna i studien använder inte ordet mediering men talar ändå om det, som vi kan se i detta exempel från intervjun med Hulda:
Emma: men du sa nånting om film eller bild… jag tänker… tänker du att slöjdföremålet säger något annat än vad filmen kan göra?
Hulda: asså eftersom att… asså föremål blir ju som 3D… -dimensionella, så tror jag ändå att… att det säger mer asså en film kan ju visa hur man ska göra men att göra det… att ha det framför sig och kunna få vrida och vända och titta, gör att det… det blir tydligare
Hulda menar att slöjdföremålet kan förmedla något utöver vad film eller bild kan göra. Hon säger också i intervjun att slöjdföremålen kan vara extra viktiga i kommunikation med elever som har läs-och-skrivsvårigheter:
Hulda: då är det ju som slöjdföremålen som pratar mer till dom än vad…
tänker liksom instruktioner, asså textliga instruktioner är
Och just att slöjdföremålet är tredimensionellt är något som även Maria tar upp i intervjun.
Maria: jag menar jag skulle ju kunna ha en bild på en dataskärm, med det föremålet, men då kan dom inte se runt det föremålet och dom får inte den här tredimensionella… bilden på samma sätt, dom kan inte känna, det är ju en sak med att känna runt saker och att…som man inte får bara av en asså så… jag tror att det skulle vara väldigt svårt att få samma faktiskt,
Även Anna säger att slöjdföremålet har en jättestor roll i kommunikationen med eleverna.
Resultatet visar här att lärarna medvetet använder slöjdföremål för att
kommunicera något till eleverna som lärarna menar skulle vara mycket svårt att
kommunicera på annat sätt. Lärarna i studien använder slöjdföremål som medierande redskap.
Sinnlighet
En aspekt av slöjdföremålet som medium är dess sinnlighet. I Johanssons avhandling framkommer att eleverna närmar sig slöjdföremålen och undersöker dem med flera sinnen (2002:177), något som även lärare gör i föreliggande studie.
Detta exempel är hämtat från en observationsanteckning:
1:18
Maria undersöker elevens slöjdföremål.
Maria lyssnar och bekräftar eleven. Maria stryker med handen över tyget, känner på sömmen, drar i den, vänder på slöjdföremålet och uppmanar eleven att pressar sömmen. Syftet är att instruera.
I detta exempel är det Maria som närmar sig elevens slöjdföremål. Hennes sätt att undersöka slöjdföremålet visar på att hon använder flera sinnen samtidigt. När lärarna i intervjuerna talar om slöjdföremålets kommunikativa möjligheter betonar de att eleverna kan undersöka det med sina sinnen:
Anna: men att inspirera och få känna tänker jag med händerna och de
Hulda: så det är ju som bra att få kunna ta… att ta på grejerna också
Anna talar också i intervjun om att vissa arbetsprocesser är förknippade med en särskild lukt. Marner menar att: ”Begreppsmässig kognition eller simulering kan inte i grunden hota kroppens och medvetandets rörelse i tid och rum” (2005:127).
Möjligheten att undersöka ett slöjdföremål med alla sina sinnen lyfts av lärarna fram som en central aspekt av slöjdföremålets kommunikativa möjligheter. Detta framkommer även i Johanssons avhandling där alla sinnen ”i samspel ger rika tillfällen till emotionella upplevelser och estetiska överväganden under
slöjdarbetet (2002:213).
Tolkning
Enligt kursplanen för slöjd (Skolverket 2011) ska eleven lära sig att tolka slöjdföremåls uttryck. I studien framkommer att lärarna använder slöjdföremål i denna del av undervisningen. Till exempel berättar Hulda i intervjun om hur hon
gett sina elever i årskurs tre i uppgift att skapa ett slöjdföremål med ett uttryck i
Hulda: jo… ja eller färgen…överhuvudtaget, och då kan man ju… sen så får dom andra i klassen eller gruppen gissa ”är den glad arg sur…?” så får dom räcka upp handen och sen frågar man dom då ”vad var det för nånting?” då kan man ju säga ”den är glad för att den är… har ljusa färger” men dom kan ju säga också att ”den är ju arg för den är så eldig” så det beror då på… på hur man tänker
Här framgår att Hulda använder elevernas slöjdföremål i undervisningen. Hulda undervisar eleverna både i att uttrycka sig och tolka uttryck i slöjdföremål redan i årskurs tre (första året eleverna har slöjd). Detta ligger i linje med Mäkeläs avhandling som visar att eleverna kan ta större hänsyn till estetiska aspekter än lärare och läroplan förväntar sig (2011:197). Maria berättar i intervjun att hon brukar ta fram slöjdföremål som eleverna får undersöka:
Maria: och så pratar vi kring färg och form och vad det ser ut som vad man kan tolka det…hur… för att lite komma in i… i tänket…kring det… det estetiska tänkandet liksom runtom olika saker
Att arbeta med att tolka uttryck redan med de yngre eleverna ser Maria som en fördel, vilket framgår i detta exempel från intervjun med henne:
Maria: och jag märkte tydligt att treorna till exempel dom har mycket lättare för att kunna sväva iväg och tänka utanför boxen vad det kan se ut som, medans när dom börjar komma upp i femman, sexan, då har dom som fått sina ramar att ”det ska se ut så här” och ”det ska va så här” så jag tror att … att det kan va bra att börja tidigt att dom får… associera olika saker till varandra och ha lite öppet sinne redan från när dom är små
Maria menar här att eleverna kan ha lättare att tänka fritt när de är yngre snarare än när de är äldre. Anna ger inte exempel på någon specifik uppgift kring att tolka
uttryck däremot säger hon i intervjun att det kommer upp spontant i samtalet med eleverna.
Anna: …pratade om olika stilar för alla har ju inte mjukisbyxor utan en del har ju då lite jeans och då kom vi in på det där att… dräkter vad det symboliserar
I Skolverkets revideringsförslag till ny läroplan (Skolverket 2019) har
kunskapskravet att tolka uttryck tagits bort, men Huldas och Marias exempel och Mäkeläs (2011) avhandling tyder på att detta är något som eleverna klarar redan i lägre åldrar.