Resultat och analys av skriva sig till läsning 1 Förskoleklass

I dokument KVALITETSREDOVISNING Linnéskolan 2013/2014. Systematiskt kvalitetsarbete (sidor 26-29)

5.1.1 Genomfört arbete

¤ ”Datorskrivning” i olika teman, t.ex. ord och meningar som är knutet till vårt aktuella arbetsområde.

5.1.2 Resultat Analys av resultatet Framgångsfaktorer:

Utifrån elevernas intresse har vi arbetat temainriktat med språklig medvetenhet, läs/skriv ( olika metoder) och även med matematiskt tänkande. Detta har inneburit att elevernas olika lärstilar har kunnat tillgodoses.

Svenska:

¤ Vi använder oss av det skrivna ordet i vår undervisning.

¤ ”Datorskrivning” i olika teman, t.ex. ord och meningar som är knutet till vårt aktuella arbetsområde.

Vi anpassar arbetsuppgifterna efter elevernas ”läs o skriv mognad”.

Matematik:

¤ Vi arbetar med de grundläggande matematiska termerna.

¤ Varje moment arbetar vi med en längre tid.

¤ Vi arbetar med antal. Vi går igenom varje siffra och dess antal på olika sätt.¤ Vi behöver bli bättre på att utmana eleverna efter där de befinner sig i läs – och skrivinlärningen.

Det är bra med ett samarbete med specialpedagogerna.

Det har varit framgångsrikt med projektet ”skriva sig till läsning” som bidragit till att elevernas läs- och skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse.

Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på?

¤ Bli mer fokuserade på det de gör.

¤ Bli bättre på att ta till sig instruktioner.

Det är bra med ett samarbete med specialpedagogerna.

Vad behöver vi utveckla i vår undervisning för att ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen?

¤ Att ge eleverna TTT: ” Tid Till Tanke”. Vilket innebär att eleverna får tid att tänka efter själva först.

¤ Att bli ännu bättre på att använda oss av metoden: ”introduktion på tavlan”.

Arbetsgången visas konkret och därefter skrivs och ritas den på tavlan. Denna metod används för att träna upp elevernas arbetsminnen, vilket forskningen visat har stor betydelse för vidare

kunskapsinlärning.

¤ Den sociala kompetensen genom bl.a. grupplek ska vara mer framträdande i vår verksamhet under hela läsåret.

¤ Vi behöver arbeta ännu mer i mindre grupper så att eleven får mer egen tid. ¤ Vi ska arbeta med

”veckans par modell” för att utöka elevernas sociala kontakter.

¤ Vi behöver utveckla läs o skrivinlärningen genom att använda metoden ”Fonomix” intensivt från början av terminen.

¤ Vi behöver bli bättre på att utmana eleverna efter där de befinner sig i läs och skrivinlärningen. Då är det bra med ett samarbete med specialpedagogerna. Vad har varit framgångsrikt i "projektet skriva sig till läsning" som bidragit till att elevernas läs- och skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse?

Hinder och svårigheter

Vilka eventuella tekniska svårigheter bör lösas för att projektet ska bli mer framgångsrikt?

¤ Vi vill bli bättre på att involvera detta hjälpmedel i den vardagliga undervisningen.

¤ Vi vill ha mer datakunskap. Utrustningen har inte fungerat till fullo

5.2 Årskurs 1

5.2.1 Genomfört arbete

Att skriva till läsning har inte fungerat, vi har istället fokuserat på traditionell läsinlärning med en andra metoder/ arbetssätt och projektet matematiklyftet.

5.2.2 Resultat

Se nedan, observara att det inte är skriva till läsning utan andra metoder.

Analys av resultatet Framgångsfaktorer:

1. Kompisläsning – två olika metoder

Under året har vi använt oss av två olika sätt att läsa kompisläsning.

Vi började med att de läste i sin läsebok samt att en del grupper även hade en skönlitterär extrabok om det behövdes. Texterna lästes en gång/dag under 15-20 minuter. Detta gjorde vi under en period på 2-3 månader.

Sedan gjorde vi ett uppehåll och när vi körde igång igen fick varje grupp ett litet häfte med väl anpassade texter i. Häftet lästes två gånger per dag tillsammans med en kompis. Det tog 20-30 minuter/tillfäller. Efter en vecka fick gruppen ett nytt häfte. Detta gjorde vi under en period på 5 veckor.

Jag upplever att båda sätten fungerar bra och ger goda resultat för alla elever. Vi gjorde två H4-test med 2 månaders mellanrum. Jag tänkte mig att elever som tidigare haft goda resultat kanske inte skulle visa ngn större läsutveckling men det gjorde de och för svaga elever har metoden visat sig vara väldigt effektiv. Två av eleverna har troligtvis läs- och skrivsvårigheter men har med denna metoden ändå kunna komma igång med sin läsning.

2. Tänka själv – tänka i grupp – utveckla ett matematiskt tänk

Metoden har jag tidigare använt i andra ämnen men inte i matte. Att låta eleverna tänka till och sedan diskutera i par eller i liten grupp har varit mycket effektivt framför allt inom ämnet matematik.

Ett viktigt moment är att kunna redogöra för egna lösningar och tankar. Att ge eleverna en uppgift och sedan låta dem tänka själva innan de pratar med en kompis tycker jag har varit väldigt

utvecklande för eleverna i klassen. Jag tycker om metoden för att den är enkel och man kan använda den ofta ( i många ämnen) och på det viset får eleverna träna ofta på att redogöra för hur de tänkt och tränar de ofta blir de också vana vid att redovisa sina egna och/eller sina kompisars lösningar.

Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på?

Mina elever behöver träna mer på att använda sig av matematiska ord/begrepp när de ska redovisa

Jag ska se till att använda mig mer av matematiska termer och se till att även eleverna lär sig dem så att de kan använda dem på ett naturligt sätt i sitt arbete. ngsrikt i "projektet skriva sig till läsning"

som bidragit till att elevernas läs- och skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse?

I dokument KVALITETSREDOVISNING Linnéskolan 2013/2014. Systematiskt kvalitetsarbete (sidor 26-29)