Efter att ha analyserat den inkomna empirin kunde fem stycken relevanta teman lokaliseras. Empirin kommer presenteras i form av dessa teman, vilka är variation
i organisatorisk uppbyggnad, rekryteringsprocess, tillsyn, huvudmannens möjlighet till inflytande samt kvalitetssäkring. Sedan kommer även en teoretisk
analys göras utifrån de aktuella teoribegreppen. De valda teman valdes utifrån möjligheten att besvara frågeställningarna på ett så utförligt och nyanserat sätt som möjligt.
Resultat
Resultatet är en sammanställning av den tematiska analys som genomförts av den insamlade empirin. Kommunernas tillvägagångssätt och strukturella organisering kommer att presenteras utifrån de teman som identifierades i analysmetoden. Relevant information från varje kommun kommer sammanställas under respektive tema, för att på så sätt identifiera eventuella likheter eller skillnader i
tillvägagångssätt. Avslutningsvis kommer det en analys av de delar som är relevanta för kvalitetssäkring inom kommunernas arbete. Kontinuerligt under de olika teman analyseras kopplingar till huvudmannens rättssäkerhet. De insamlade dokumenten gör ej skillnad på god man och förvaltare, utan presenterar dessa gemensamt som ställföreträdare. Således kommer ordet ställföreträdare användas i presentationen av resultatet.
Variation i organisatorisk uppbyggnad
Det är sedan tidigare känt att kommunerna har möjlighet att utforma sin överförmyndarverksamhet på olika sätt. De kan antingen ha en
överförmyndarnämnd, överförmyndare eller gemensamt gå ihop med andra kommuner och bilda en överförmyndarnämnd eller att flera kommuner bildar ett överförmyndarkansli. Därav är det intressant att undersöka närmare hur det ser ut inom de tillfrågade kommunerna och hur de har valt att organisera sina respektive verksamheter. Den organisatoriska uppbyggnaden är ett sätt att kolla närmare på kommunernas tolkningsutrymme och hur de arbetar efter de lagrum och nationella riktlinjer som finns.
En överförmyndare eller överförmyndarnämnd är ett tydligt exempel på en förvaltningsstyrning som sker i form av politiker utifrån lagrum och föreskrifter. I Lunds kommun har de en överförmyndarnämnd med flera förtroendevalda
politiker. Vidare har överförmyndarnämnden en överförmyndarenhet som har ansvar och utför arbetet kring ställföreträdaskaps ärendena.
Överförmyndarenheten är indelad i olika områden varav det ena är
ansökningsteamet. Där sitter det två handläggare som ansvarar för ansökningarna och anmälningar kring behovet av god man/förvaltare samt rekryteringen av dessa och lämplighetsprövningarna. Även Malmö kommun har en överförmyndarnämnd och där arbetar det 20 stycken handläggare som ansvarar för ärenden kring
ställföreträdarskap. I Landskrona kommun däremot finns det ingen överförmyndarnämnd, utan enbart en förtroendevald politiker som är
överförmyndare. Vidare finns det två handläggare som arbetar med rekrytering, tillsyn och hantering av godmanskap och förvaltarskap.
I Landskrona kommun utgår de byråkratiskt interna styrdokumenten mycket ifrån Föräldrabalken, medan Lund och Malmö även hänvisar mycket till de nationella riktlinjerna från Länsstyrelsen. I Lunds kommun är den interna rutinbeskrivningen senast uppdaterad 2017 i skrift av enhetschefen och sedan dess har vissa undantag implanterats men det rör sig snarare mer om en övergång till digitalisering än större förändringar. Både Landskrona och Lund arbetar i ett system som kallas för
“Wärna”. Detta system verkar för att vara ett handläggarstöd i samband med
överförmynderi.
Lagrummen kring ställföreträdarskap lämnar ett visst tolkningsutrymme. Det insamlade materialet visar hur de deltagande kommunerna har använt detta utrymme för att organisera sitt arbete. Det framkommer en tydlig styrning från organisationerna som är framtagen utifrån lagrum och de nationella riktlinjerna som finns. Trots att det bara är tre deltagande kommuner så framkommer det en viss variation inom den organisatoriska uppbyggnaden, då två av de deltagande kommunerna hade överförmyndarnämnd och en av de hade en enskild
överförmyndare. Intresset väckts således att kolla vidare på hur de olika
kommunerna styr och organiserar sina verksamheter inom olika områden för att finna vidare svar till frågeställningarna.
Rekryteringsprocess
En viktig del för att besvara frågeställningarna är att kolla på
rekryteringsprocessen kring förvaltare. Det är under rekryteringsprocessen som handläggarnas arbete presenteras och de får chansen att “lära känna” förvaltarna genom att bland annat inhämta relevant bakgrundsinformation. Således är det intressant att titta vidare på denna aspekt för att identifiera vilka kvaliteter
kommunerna anser är viktigt hos förvaltaren, hur tillvägagångssätten i arbetet ser ut samt vilken roll handläggaren har i processen.
Gemensamt för kommunerna är att rekryteringsprocessen startar med att en individ gör en intresseanmälan via respektive kommuns hemsida om att bli god man/förvaltare. Den enskilde har även möjlighet att önska vem som ska vara ställföreträdare under processens gång. Oftast är detta en nära anhörig. Både i Lunds kommun och Landskrona kommun är det framtaget ett noggrant utfört rutindokument kring rekryteringsprocessen där information ges för varje steg i handläggandet för ett ärende. Dokumentet ska fungera som ett stöd åt
handläggarna under processens gång, till exempel om det skulle uppstå frågetecken kring olika bedömningar.
I rekryteringsprocessen ingår det att göra en lämplighetsbedömning. Denna lämplighetsbedömning ser i princip likadan ut kommunerna i mellan. Det innebär att de alla utför en kontroll av personens bakgrund med utdrag ur
belastningsregister från polisen och ett registerutdrag från socialtjänsten och kronofogden vilket är i enlighet med de nationella riktlinjerna från Länsstyrelsen. Lunds kommun uppger dock att även om personen skulle förekomma i något av registerna går det att göra en lämplighetsbedömning för att avgöra huruvida det går att anställa den enskilde,
“Om personen ej klarar kontrollerna: Om förekomst finns i belastningsregistret, Kronofogdemyndighetens register eller Socialregistret bedöm lämpligheten. Vid
• När yttrande inkommit, bedöm huruvida personen kan få uppdrag.
• Om personen ej är aktuell för uppdrag, återkoppla till personen.
• Påbörja förmedling av utomstående person.” (Lund, 2017)
I Malmö kräver de in två stycken referenser om ställföreträdaren vid rekryteringen medan i till exempel Lund så inhämtas det bara referenser om den enskilde redan är ställföreträdare i en annan kommun. I Landskrona kommuns interna
styrdokument lyfter de utöver belastning och registerutdrag tre viktiga komponenter i en ställföreträdare. De tittar i rekryteringsprocessen efter att ställföreträdaren har ett gott förhållningssätt, bemötande och de bedömer även professionalismen. Professionalismen hos förvaltaren bedöms enligt Landskrona på följande sätt:
“Professionalism är i slutändan nyckeln till ett lyckat och välfungerande ställföreträdarskap. Ställföreträdarens relation till huvudmannen ska präglas av vänlighet men med välavvägd distans. Det innebär också att ställföreträdaren ska vara saklig i sitt sätt och inte går in på områden som huvudmannen kan tänkas uppfatta som personliga sfär. Professionalism innebär också att ställföreträdaren utför sitt uppdrag i enlighet med gällande regler och inte låta sig påverkas av yttre påverkningar som gör att han/hon avviker från de tillåtna och rekommenderade
handlingssätten.” (Landskrona, u.å.)
Den enda skillnaden i rekryteringsprocessen och lämplighetsbedömningen är att Malmö vill att den enskilde ska genomgå en webbutbildning samt visa intyg från i början av rekryteringsprocessen. Bedömer kommunerna att den enskilde är
lämplig har de alla vidare krav på att alla nya ställföreträdare ska genomföra en grundutbildning, varpå alla kräver in ett godkänt resultat för att kunna gå vidare med sitt första ärende, vilket kan vara ett försök att professionalisera förvaltaren och dennes arbete.
I samband med att den enskilda får sitt första ärende tilldelas de även en del broschyrer, bland annat i Landskrona och Lund delar man ut broschyrer vid namn “Roll koll”, upprättad av riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Det finns en Roll Koll som riktar sig till huvudmannen och en annan Roll Koll, vilken riktar sig till ställföreträdaren. Broschyrerna ska fungera som ett stöd åt den enskilde ställföreträdaren samt huvudmannen. Vidare har Landskrona som rutin att huvudmannen skriftligen måste godkänna sin ställföreträdare vid tillsättningen. I samband med detta får huvudmannen även information om vem som fattar beslut gällande byte av ställföreträdare samt hänvisningar gällande klagomål.
Det är i samband med rekryteringsprocessen som kommunerna har möjlighet att identifiera vilka individer som anses vara lämpliga eller olämpliga förvaltare. Detta genom att bland annat göra bakgrundskontroller på individen.
Bakgrundskontroller är ett exempel på hur yrkesutövaren kan utöva kontroll över klienten, vilket i detta fall är förvaltaren. Kommunerna i undersökningen har alla valt liknande tillvägagångssätt för att inhämta relevant information angående förvaltaren. Alla kommunerna följer utbildningskravet, dock med små interna skillnader kring hur de genomförs. Vidare framkommer det i det insamlade materialet att informationen till den nyrekryterade förvaltaren skiljer sig åt kommunerna emellan, vilket är ett tecken på att kommunerna tolkat riktlinjerna olika, då det inte står reglerat vilket ansvar kommunerna har över sina
Tillsyn
Tillsynen kring förvaltarnas arbete är en viktig del i att kvalitetssäkra förvaltarnas arbete och således även garantera rättssäkerhet åt huvudmannen. Vidare regleras hur kommunerna ska utföra sin tillsyn i de nationella riktlinjerna från
Länsstyrelsen och i Föräldrabalken kap. 11 vilket gör att det även blir intressant att kolla på organisationens tolkningsutrymme. Arbetet som förvaltare innebär ett stort ekonomiskt ansvar kring en annan människas pengar, varpå det är viktigt att kommunerna utför regelbunden tillsyn då det kan ha förödande konsekvenser om förvaltarskapet inte sköts eller missbrukas.
När det gäller tillsynen inkom ingen intern information från Malmö kommun utan de hänvisade till de nationella riktlinjerna från Länsstyrelsen. När det gäller Lund kommun och Landskronas kommun kunde en viss skillnad upptäckas. Till
exempel så genomför Lund kommun en gallring två gånger per år som innebär att det inhämtas uppdaterad information från belastningsregistret och kronofogden. Liknande kontroll genomförs i Landskronas kommun en gång per år. Vidare står det beskrivet hos alla kommuner att det en gång per år ska utföras en tillsyn på ställföreträdaren, där det kan framkomma information som leder till dennes entledigande då den ej anses lämplig för uppdraget längre.
En typ av tillsyn som alla kommunerna gör i enlighet med Föräldrabalken är att överförmyndaren måste godkänna större ekonomiska transaktioner. Det kan till exempel innebära försäljning av bostad eller köp av aktier och placering i fonder. Vidare sker även en ekonomisk tillsyn i form av årsräkning en gång per år som även den sker enligt lag. Denna årsräkning ska lämnas in till
överförmyndarnämnden i varje enskild kommun I Landskrona kommun erbjuder de en fortbildning cirka en månad innan årsräkningen ska redovisas.
Fortbildningen syftar till att stötta ställföreträdare i sitt arbete samt att håll dem uppdaterade om aktuella nyheter på området. På Malmö kommuns hemsida finns det en guide riktad till den som förvaltar en huvudmans ekonomi och allmän information samt vanliga frågor och svar kring årsräkning och redogörelsen. En annan bestämmelse som står reglerad i Föräldrabalken är bestämmelsen om så kallade “överförmyndarspärrade konton”. Det innebär att ställföreträdaren enbart ska ha tillgång till ett av huvudmannens konton, på dessa konton får det inte finnas mer än 20 000 kronor. I vissa specifika fall, kan ställföreträdaren behöva överföra pengar från huvudmannens sparkonto, till exempel vid köp av en telefon eller ny säng. I dessa fall behövs det ett samtycke från överförmyndarenheten. Det är dock upp till varje kommun hur dessa ärenden hanteras, i till exempel
Landskrona finns det noga beskrivet vilken bedömning handläggarna ska göras beroende på vilken begäran det är som inkommit.
Det är viktigt att förvaltarskapet inte missköts eller missbrukas, både ur
kvalitetsskäl och rättssäkerhetsskäl. Då en del av tillsynsarbetet är reglerat i lag, till exempel när det gäller större ekonomiska transaktioner, ser arbetet kring detta lika ut i kommunerna. Det skiljer sig dock i arbetet kring att förebygga att
ekonomiska misstag görs av förvaltaren. Överlag framkommer det inga större skillnader i hur organisationerna har använt sig av sitt tolkningsutrymme när det gäller tillsynen och det framkommer tydligt att tillsynen är något som alla
Huvudmannens möjlighet till inflytande
Det är oundvikligt att diskutera rättssäkerhet inom socialt arbete, utan att ha huvudmannens möjlighet till inflytande och självbestämmande i åtanke. Att alla medborgare ska vara skyddade från övergrepp från staten eller annan individ är en viktig del i det svenska samhället. Genom att se till att huvudmannen får vara delaktig i sitt ärende ökar också chanserna till en önskvärd relation mellan förvaltare och huvudman samt att huvudmannens intressen tas tillvara på enligt Föräldrabalken 12:2 första stycket samt 12:3.
När det gäller huvudmannens möjlighet till inflytande i sitt ärende är den största aspekten av detta rättigheten att inkomma med “klagomål” samt önskemål om byte av ställföreträdare. En annan viktig aspekt av detta är tillgängligheten till genomförande av att göra sig hörd. I början av processen av att para ihop
huvudmannen med en ställföreträdare finns möjligheten att önska vem man vill ha som ställföreträdare. Detta gäller för alla de studerade kommunerna. Att
huvudmannen har en möjlighet att göra sig hörd, godkänna sin förvaltare samt att denne har möjlighet att inkomma med klagomål är en väsentlig del i dennes rättssäkerhet. Huvudmannen ska ha möjlighet att säga till om saker som berör denne. Ett sätt för att låta huvudmannen göra sin röst hörd är ett exempel i Lunds dokument. Där kan förslaget av ställföreträdare stå med i ansökan och då ska båda parter ha skrivit under. I alla kommunerna är det viktigt med samtycke i de lägena där en förvaltare tilldelas huvudmannen.
I flera av de inkomna dokumenten finns det beskrivet hur överförmyndaren ska gå tillväga vid klagomål eller vid byte. Gemensamt för kommunerna i studien är att klagomål måste inkomma skriftligen. Både Lund och Landskrona nämner dock i sina dokument att klagomål kan inkomma muntligt via telefon, men att den enskilde då hänvisas till att skicka in ett skriftligt klagomål, såvida det inte är ett specifikt akut ärende eller om den enskilde inte klarar av att genomföra ett skriftligt klagomål. De som har rätt att klaga i ett enskilt ärende är huvudmannen, ställföreträdaren samt närmaste anhöriga till huvudmannen. När ett klagomål inkommer skickas det vidare till ställföreträdaren som i sin tur får yttra sig samt ta ställning till klagomålet. Ställföreträdaren kan då välja att antingen begära sig själv entledigad alternativt motsätta sig klagomålet. Alla kommuner i studien beskrev dock att i princip alla fall med enskilda klagomål resulterar i att
ställföreträdaren begär sig själv entledigad, då uppdraget mer eller mindre bygger på ett fungerande samarbete mellan parterna.
I Lunds kommun gör de skillnad på vanliga bytesärenden samt akuta
bytesärenden. Inkommer det ett akut ärende ska detta handläggas inom tre dagar. I Landskrona finns det ett tydligt styrdokument för rutiner vid klagomål. Där
beskriver dem bland annat vilket övervägande handläggaren ska göra när det inkommer ett klagomål där huvudmannen inte yttrar ett önskemål om att få ställföreträdaren entledigad. Det är framförallt tre områden som handläggaren ska se över i utredningen:
• Har det inkommit klagomål förut i samma ärende?
• Gäller klagomålet en uppkommen skuld, inkassoärende eller annat som bedöms allvarligt?
• Rör det sig om djupgående samarbetssvårigheter mellan huvudman och ställföreträdare?
Anser handläggaren att något av ovanstående stämmer ska denne göra en bedömning om ställföreträdarens fortsatta lämplighet. Det finns rättspraxis som tydligt beskriver att fortsätter det inkomma klagomål mot ställföreträdaren kan det vara bra att entlediga denne, då det är otacksamt att arbeta i en situation där det ständigt uppstår konflikter. Som tidigare nämnt beskriver Landskrona kommun arbetet som ställföreträdare bland annat utifrån vikten av ställföreträdarens förhållningssätt och bemötande enligt följande:
“Förhållningsättet hos ställföreträdaren är väldigt viktig komponent i sammanhanget. En ställföreträdare ska alltid ta hänsyn till huvudmannens utsatta situation, och i stor utsträckning som möjligt respektera huvudmannens rätt till självbestämmande och ett värdigt liv. Om huvudmannen till exempel på grund av sin sjukdom helt saknar förmåga att förmedla till ställföreträdaren hur han eller hon önskar utforma sitt dagliga liv, bostad, sysselsättning mm ska de beslut ställföreträdaren tar för huvudmannens räkning, ske med respekt för rätten till ett värdigt liv. Ställföreträdaren ska vara lyhörd och ha en fungerande kommunikation med huvudmannens anhöriga för att just få reda på vad
huvudmannen själv hade velat om denne varit beslutskompetent.
Bemötandet [...] då huvudmannen till följd av sin utsatta situation kan känna sig underlägsen. Ställföreträdarens attityd och handlande mot den huvudmannen ska präglas av respekt, tålamod, vänlighet, lyhördhet och professionalism.”
(Landskrona, u.å.).
Skulle handläggaren göra en bedömning att förvaltaren inte sköter sitt uppdrag enligt ovanstående punkter kan ett byte av förvaltaren vara aktuellt.
I broschyren “Roll koll”, kan huvudmannen hitta information om att den enskilde när som helst kan ansöka till tingsrätten om att få sitt förvaltarskap upphävt. I broschyren går det även att hitta information kring hur ett byte går till. Ansöker huvudmannen inte personligen om att häva sitt förvaltarskap, ska detta ändå omprövas en gång per år av överförmyndaren.
Huvudmannens möjlighet till inflytande är en stor del i att garantera rättssäkerhet åt den enskilde. I det inkomna materialet är det tydligt att alla kommuner har rutiner kring huvudmannens möjlighet att framföra klagomål och på så sätt göra sin röst hörd. Vidare har huvudmannen även möjlighet att komma med förslag kring sin förvaltare samt så har denne även det sista godkännandet. Dock skiljer sig rutinerna kring klagomål och byte av förvaltare åt inom kommunerna. Att stå under förvaltarskap är en stor inskränkning i den enskildes liv och därmed kan det anses viktigt att denne får vara delaktig under processens gång, men även att denne får vara delaktig i de aspekter denne klarar av, det kan till exempel innebära att ha möjlighet att inkomma med klagomål.
Kvalitetssäkring
Det sista temat som är relevant för att besvara frågeställningen är att kolla närmare på hur kommunerna kvalitetssäkrar sitt arbete kring förvaltarskap. Fokuset kommer inte enbart ligga på den organisatoriska kvalitetssäkringen utan även på hur de kvalitetssäkrar förvaltarna och deras arbete. Att arbetet håller hög kvalitet är en viktig del i det svenska välfärdssystemet och hör som tidigare nämnt ihop med att kunna garantera rättssäkerhet åt huvudmannen. På så sätt blir
kvalitetssäkringen en viktig del då den kan härledas till alla relevanta områden inom studien.
Som nämnt ovan kan kvalitetssäkring innebära många olika saker. Bland annat kan det innebära att kommunerna har väl utarbetade rutiner som syftar till att arbetet och de anställda ska hålla hög kvalitet. Det innebär också att
huvudmannens rättssäkerhet kommer tas tillvara på, eftersom arbetet med ställföreträdarna håller en högre kvalitet samt att tillsynen av dessa
förhoppningsvis sköts på ett bättre sätt. På så sätt kommer förhoppningsvis huvudmannens intressen tas tillvara på, dessutom kan kommunerna lita på att alla ställföreträdare arbetar på ett enhetligt sätt utifrån samma grunder.
Under arbetets gång har det identifierats en del olika faktorer som kan anses