Resultat- och analysdiskussion

Den tidigare forskningen i den här studien fokuserar antingen på statistik mellan män och kvinnor, samt en jämförelse dem emellan, eller hur attityder och konstruktioner av faderskap är under ombildning. Till skillnad från tidigare forskning på området så har vi undersökt hur informanterna upplevt att deras liv påverkats av brytpunkten föräldrablivande. De har gjort betydande justeringar gällande både sin karriär och identitet för att lämna plats åt den nya rollen som förälder. Det som blir intressant är när informanterna själva inte ser dessa justeringar som kompromisser utan som pragmatiskt rationella val, en naturlig konsekvens av föräldrablivandet (Hodkinson och Sparkes 1997, 33-36).

Delar av den tidigare forskningen visar genom statistik att kvinnor kompromissar mer än män vid föräldrablivande (Eriksson och Brandén 2021; Ljunglöf 2017; SOU 2015:86). Huruvida kvinnorna i den tidigare forskningen själva upplever att de kompromissar mer än män, framgår inte då statistiken fokuserar på uttagna vab- och föräldradagar. Detta väckte vår nyfikenhet och vi hittade en forskningslucka i vad som låg bakom statistiken och hur männen upplevt sitt föräldrablivande i relation till identitet och karriär, vilket ledde till frågeställningen: Hur upplever män sitt eget föräldrablivande och eventuella kompromisser i relation till den egna identiteten och karriären? Syftet blev således att genom kvalitativa intervjuer synliggöra eventuella kompromisser gällande brytpunkten föräldrablivande för män.

40

Det blir synligt i resultatet att huruvida det finns förväntningar på männen, inför och i samband med föräldrablivandet, avgör om de upplever uppoffringar som kompro- misser. Förväntningarna på individen har främst analyserats utifrån STF-modellen (Patton och McMahon 2014, 241-267) och de tre systemen individ, sociala samt miljö- och samhälleliga systemet. Genom att använda modellen som analysverktyg har källan för, samt avsaknaden av, upplevda förväntningar identifierats. I resultat- och analysarbetet blir det tydligt att männen i studien inte upplevt tydliga förväntningar utifrån, på hur föräldraskapet ska konstrueras. De förväntningar de dock upplevt var starkt kopplade till det sociala systemet samt den egna föräldraledigheten och relateras då endast till att de skulle vara föräldralediga men inte hur länge. I den gemensamma artikeln från Klinth och Johansson (2008) understryks att föräldraskapets förväntningar kan vara tätt sammanvävda med den sociala kontext individen befinner sig i. Detta konstaterande stärker fynden av individers olika influerande system i den här studien (Patton och McMahon 2014, 241-267).

Innan föräldrablivandet fanns en samsyn och gemensam förväntan, inom paret, om ett jämställt föräldraskap. Erikssons och Brandéns (2021) rapport Jämställda par, ojämställda föräldrar beskriver att trots sådana planer går förväntan inte alltid går att realisera. Förväntningar på föräldraledighet påvisas av författarna se olika ut utifrån om du är man eller kvinna. Den politiska dimensionen, som David tar upp, visar just hur det är lätt att det jämställda paret blir just ojämställda föräldrar. Trots att de haft planer att praktisera ett delat föräldraskap i enlighet med sina ideal tar känslorna över och det blir svårare att verkställa den initiala planen.

I tidigare forskning (Ljunglöf 2017; SOU 2015:86) framgår det statistiskt sett att kvinnor kompromissar mer än män till följd av föräldrablivandet, något som fick oss författare att fundera över vad det kan bero på. En hypotes som fanns innan insamlingen av empirin påbörjades, var att män också gör kompromisser med sin identitet och karriär men att dessa inte upplevs som inskränkande. Resultatet visar att männen i studien inte upplevde att de förväntades göra avkall på den egna karriären och identiteten vid föräldrablivandet. Därför upplevs inte de uppoffringar som görs som kompromissande, utan snarare som pragmatiskt rationella val (Hodkinson och Sparkes 1997 33-36; Hodkinson 2008, 7-12).

Artiklarna som tas upp i tidigare forskning, Klinths och Johanssons (2008; 2008; 2011) samt Plantins (2007), rör konstruktionen av faderskap och dess förändring över tid. Från dessa

41

drar vi paralleller till det informanterna beskriver i sina egna upplevelser av sitt faderskap. De reflekterar över hur det såg annorlunda ut för deras föräldrar, både i förväntningar och praktik, då de konstruerade sitt föräldraskap. Vi drar slutsatsen, i enlighet med vad som uttrycks i ovan nämnda artiklar, att faderskapet samt förståelsen och konstruktionen av det, fortfarande är under ombildning. Inte bara för individerna själva utan även samhällsmässigt. Klinth (2008, On his own terms, stycke 7-9) uttrycker att den tidigare bilden av faderskapet, innan 2000-talet, rymmer en utopi av att som pappa få det “bästa av två världar” (Klinth 2008, On his own terms, stycke 7), där både familjefar och karriärist får plats.

Även om Klinths (2008, On his own terms, stycke 7-9; Half each!, stycke 1-9) bild skildrar faderskap och pappaledighet mer realistiskt, framförallt med mer engagemang och delat omsorgsansvar, så ger informanterna i denna studie sken av att föräldrablivandet ändå lett till en ‘win win-situation’. Majoriteten av informanterna i vår studie identifierar också att de är mer nöjda med sin karriär och de krav de numera själva sätter inom den. Vissa upplever att hela livet effektiviseras och andra uttrycker det i termer av att kraven sänkts till ‘good enough’. Informanterna beskriver alla på ett eller annat sätt hur de har gjort förändringar i sitt liv till följd av förändrade värderingar och prioriteringar. Detta ser vi gå i linje med det Klinth och Johansson (Klinth 2008; Klinth och Johansson 2008, 57-60; Johansson 2011, 176-178) skriver om ett nytt mans- och fadersideal. De har exempelvis bytt ut de riskfyllda aktiviteterna mot ett omvårdande föräldraskap.

Kopplingen till Klinths (2008) fynd av ett faderskap i förändring behöver alltså inte nödvändigtvis tolkas som en motsättning till att göra karriär, utan snarare som en sund utveckling av vad karriär innebär. Dock kan det ställas mot Eriksson och Brandéns (2021) konstaterande av att det trots en ny förståelse och acceptans, för exempelvis en mer självklar pappaledighet, fortfarande finns tydliga förväntningar på att pappor ska vara föräldralediga i mindre omfattning än mammor. Vidare menar Eriksson och Brandén (2021, 19-20) att föräldraparets sätt att lösa uppdelningen inte alltid är ekonomiskt rationell, utan kan avgöras av andra omständigheter, som relationen till arbetsgivare och självupplevda förväntningar. Författarna förklarar att det statistiskt sett är fler pappor med hög position och inkomst som tar ut en längre föräldraledighet. Dessa män menas enligt rapporten bättre kunna hävda sin frånvaro, i förhandling med arbetsgivare, utifrån en starkare utgångspunkt.

42

Vi kan koppla rapportens resultat (Eriksson och Brandén 2021) till de olika informanternas beskrivningar om föräldraledighetens självklarhet, men ser dock inga direkta kopplingar till inkomst eller position. Även faktorer som ålder och hemort ska enligt SOU 2015:86 (211-213) påverka hur föräldraledigheten fördelas, vilket vi heller inte kan dra slutsatser om baserat på vår empiri. Det betyder förvisso inte att kopplingar saknas, men att vi inte ser dem skildrade i vår studie.

Att informanterna har gjort justeringar och uppoffringar i sin identitet och karriär råder det inga tvivel om. Däremot går det att debattera huruvida de ses som kompromisser eller aktiva och medvetna val till följd av ändrade värderingar och prioriteringar.

Sammanfattningsvis anser vi att frågeställningen är besvarad, dock kan resultatet ses som något smalt då intervjuguidens initiala teman; förväntningar, roller, identitet och karriär samt kompromisser, resulterade i en koncentration av förväntningar kontra kompromisser. Det är också detta vi anser mest centralt i resultatet och det blir tydligt att samtliga informanter gjort kompromisser utan att identifiera dem som sådana. Huruvida männen har gjort fler eller större kompromisser än kvinnorna de lever med kan vi inte svara på, då detta inte ingick i frågeställningen.