• No results found

Resultat

In document ATT VARA ELLER ATT INTE (Page 21-30)

Nedan kommer vi presentera våra resultat från intervjuerna. Totalt är det sex respondenter där alla är nyexaminerade jurister som har studerat vid olika universitet i Sverige.

Respondent 1: Andreas, 25 år och har studerat vid Umeå universitet.

Respondent 2: Jenna, 24 år och har studerat vid Lunds universitet.

Respondent 3: Elsa, 31 år och har studerat vid Göteborgs universitet.

Respondent 4: Maja, 24 år och har studerat vid Stockholms universitet.

Respondent 5: Rasmus, 23 år och har studerat vid Örebro universitet.

Respondent 6: Pär, 25 år och har studerat vid Uppsala universitet.

5.1. Vägen till juristprogrammet

Vad gäller faktorer som påverkat respondenterna vid valet av utbildning svarar respondenterna att det är på grund av deras tidiga intresse för juridik. Andreas beskriver att det fanns ett intresse för samhället redan innan utbildningen och tack vare att utbildningen är bred fanns möjligheten att söka många olika jobb. Vidare förklarar han att hans mamma och pappa varit drivande i frågan att studera efter gymnasiet då detta ansågs vara viktigt och fokus på prestation och skola var en bidragande aspekt till fortsatta studier efter gymnasiet. Andreas pappa är utbildad lärare och hans storebror är utbildad civilingenjör, och detta uppmuntrade även Andreas att studera.

“…min pappa är utbildad, han var lärare, och båda mina föräldrar har pushat ganska hårt för att man ska få en utbildning direkt efter gymnasiet i princip. Det är väldigt viktigt och sen har jag en storebror som är civilingenjör också så där kom en viss press, eller aa press och press men det uppmuntrades…”

(Andreas)

Att det blev just juristprogrammet var ett eget val då intresset funnits där sedan tidigare. Även Elsa beskriver hur hon tror att hennes bakgrund påverkat valet av utbildning och beskriver att mamman är jurist och att detta troligtvis påverkat henne. Vidare beskriver Elsa att hon även fick upp intresset för juristutbildningen efter att ha arbetat extra vid en domstol och märke med tiden att hon ville kunna utföra fler arbetsuppgifter och önskade mer ansvar, därför valde hon att påbörja utbildningen.

“... jag var en av de som utförde saker som jurister sa skulle utföras och då kände jag att jag nog ville va den som, till slut kände jag att jag vet vad som ska göras

men måste alltid gå genom någon annan…” (Elsa)

Pär berättar att intresset för juridik funnits sedan tidigt och att utbildningen var ett självklart val. Han tror även att hans mamma kan haft en inverkan på beslutet.

“... hon har varit en stor inspirationskälla för mig. Samtalen hemma runt matbordet typ, asså under uppväxten då, har gjort att man dels lärt sig, men också fått upp ett eget intresse. Sen har mamma och pappa alltid pushat mig och min syster till att vi ska plugga vidare så mina föräldrar har absolut varit en bidragande faktor till att jag är där jag är idag.” (Pär)

Respondenten förklarar vidare att hans pappa är ekonom och hans mamma är jurist, därav har det akademiska tänket länge funnits inom familjen. Han fortsätter att han nu i efterhand kan reflektera och inse att en stor del av besluten man tar i vardagen grundar sig i hur en blivit skolad. Dels under utbildningstiden, men även efter då man lär sig tänka på ett visst sätt och fattar beslut utefter detta. Exempel på detta menar Pär är det kritiska tänkandet.

Maja beskriver att hon tidigare kommit i kontakt med ett målsägandebiträde och att detta blev

en drivande faktor för hennes val av utbildning. Således ledde detta till att juristutbildningen blev ett självklart val och Maja valde att påbörja utbildningen direkt efter gymnasiet.

Respondenten menar vidare att ingen i familjen har någon akademisk utbildning, endast mamman som läst enstaka kurser. Föräldrarna har inte heller varit påstridiga att Maja ska studera vidare utan endast förmedlat att det är en fördel med utbildning. Jenna beskriver att valet av utbildning också har med det egna intresset för ämnet att göra. På grund av att familjen behövt fly till Sverige, har hennes föräldrar varken gymnasieutbildning eller högskoleutbildning. Hon beskriver att det inte funnits någon press hemifrån att vidareutbilda sig efter gymnasiet utan att det viktigaste var att klara gymnasiet.

Rasmus förklarar att det funnits en dröm sedan tidig ålder att bli försvarsadvokat och detta i sin tur ledde till att valet för gymnasiet blev med juridisk och ekonomisk inriktning. Tack vare de juridiska gymnasiekurserna fick han upp ögonen för ämnet ytterligare, och ville därför fortsätta läsa juridik. Vidare förklarar Rasmus att hans föräldrar inte själva är akademiker men att det varit positiva till att han och hans syskon utbildat sig.

“Mina föräldrar är inte akademiker så för dem har det varit väldigt viktigt att, asså jag har två syskon en äldre bror och en lillasyster, för dem har det varit väldigt viktigt att vi pluggar vidare och min storebror pluggade till ekonom och är färdig sen långt innan och de har väl absolut pushat oss att vi skulle plugga

vidare…” (Rasmus)

Vidare menar Rasmus att valet av utbildning inte varit särskilt viktigt utan det viktiga var att de studerade och att ämnet juridik var på grund av respondentens egna intressen för ämnet.

5.2. Betygens betydelse

Vad gäller synen på respondenternas anställningsbarhet fanns det en delad bild av vad som haft störst betydelse för deras möjlighet att bli anställningsbar. Andreas menade på att betygen har en stor betydelse.

“...sen skulle jag säga att det viktigaste är dels betygen, så är det tyvärr fortfarande att betyg har stor betydelse och det är ett gammalt system som

man har på juristprogrammen i Sverige.” (Andreas)

Även Pär menar på att betygen har en stor inverkan på anställningsbarheten.

“Ja alltså jag skulle nog säga att betygen är viktigast för alltså det är ändå, många arbetsgivare utgår från dessa och vill man ha en mer eftertraktad tjänst spelar betygen en ännu större roll skulle jag nog säga.” (Pär)

Andreas menar vidare att det kan variera från arbetsplats till arbetsplats men för att nå det mer eftertraktade tjänsterna så behöver betygen vara bra och personen tog ett exempel från sin arbetsplats där denne har en tjänst inom tingsrätten. För att kunna bli åklagare eller domare krävs viss erfarenhet från tingsrätten vilket gör dessa tjänster väldigt attraktiva. Vid ungefär

fyra till fem tillfällen per år annonserar domstolsverket ut dessa tjänster där sökprocessen är ett automatiserat förfarande där tidigare anställningar och betyg skapar ett meritvärde som den sökande använder sig av. Rasmus beskriver det som att betygens betydelse spelar olika roll beroende på vilken arbetsgivare du frågar och tror att en stor anledning till den konkurrens som råder bland jurister är på grund av betygen, och att många arbetsgivare enbart utgår från detta.

“...många arbetsgivare kollar typ bara på betygen det beror lite på arbetsgivaren också, till exempel vill man sitta som tingsnotarie på domstol så är betygen typ

uteslutande till att få en anställning.” (Rasmus)

Andreas menar på att det råder hög konkurrens på arbetsmarknaden för jurister vad gäller de mest eftertraktade tjänsterna. Söker man sig till exempelvis en humanjuridisk byrå där ett större fokus ligger på brott, straff och familje- och migrationsrätt tror Andreas att ett större fokus ägnas till den sökandes andra meriter, och personliga egenskaper. Dock menar Rasmus att arbetsgivare i stort lägger mest fokus på betyg.

Även Pär höll med om att de personliga egenskaperna spelar stor roll i kombination med betygen.

“Asså jag tänker att såklart är betygen viktiga men sen måste man också funkar rent personlighetsmässigt, jag menar yrket kräver ändå att du ska kunna arbeta

med andra människor och så…” (Pär)

Han fortsätter och menar att det är mycket från arbetsgivare till arbetsgivare hur de väljer att gå tillväga men att betygen är en central faktor.

5.3. Personliga egenskaper

Vidare menar Andreas att det finns ytterligare aspekter som har betydelse för anställningsbarheten, till exempel den sökandes personliga egenskaper.

“... sen skulle jag även säga att till stor del är det även dina personliga egenskaper, man behöver vara social, bra på att uttrycka sig och bra om man gjort något annat inte bara pluggat, kanske varit föreningsaktiv.” (Andreas)

Elsa nämnde även att betyg spelar en stor roll och att de sociala nätverk man skapat sig kan ha betydelse. Dock menade hon på att det i slutändan är den personliga faktorn är allra viktigast, då arbetet kräver att personligheten ska passa arbetet och gruppen.

Interna kontakter - utbildning

Jenna däremot, menar istället på att de kontakter man hunnit skapa sig under studietiden har stor betydelse för anställningsbarheten efter examen.

“... advokatbyråer får många ansökningar, i alla fall attraktiva arbetsplatser får det från juriststudenter och för att sticka ut tror jag det är bra om arbetsgivaren

kan ditt namn eller vet vem du är för då… Jag tror att stora advokatbyråer sållar utan att ge alla en ärlig chans så jag tror inte de stora advokatbyråerna kallar på intervju på grund av man har inte den möjlighet på grund av högt tryck.”

(Jenna)

Hon förklarar vidare att genom att göra sig ett namn kommer det underlätta jobbsökandet och att chansen att komma på intervju ökas.

5.4. Externa kontakter

Vidare menar Jenna att det är värdefullt att man under studietiden gör sig ett namn i branschen genom att aktivt söka kontakter.

“Ett sätt att göra sig ett namn är ta kontakt med advokatbyråer och kolla upp om man får va assistent. Många byråer har student-pooler och det innebär att man hjälper till att exempelvis duka vid konferenser, och administrativt, och det gör att man får en fot in och lär känna de som är på byrån, det är ett sätt. Ett annat bra sätt är att delta på olika event som juridiska föreningen anordnar på varje universitet och om man deltar vid dessa event flertalet gånger kommer tillslut personerna som är relevanta på byråer att känna igen dig…”

(Jenna)

Även Maja menar på att kontakterna man knyter spelar en avgörande roll för möjligheten att bli anställningsbar. Vidare menar respondenten att betygen kan ha en viktig roll för sökandet av det första jobbet men att det efter det är kontakter som är av störst betydelse. Rasmus tycker personligen att det är en kombination av de kontakter man knutit under utbildningen, personliga egenskaper, engagemang och betyg som ska spela roll.

“Betyg beror på vem man frågar, jag personligen kan tycka de kan tillmätas viss betydelse men inte allt för tung betydelse, och man måste tänka i realiteten alla kan ha en dålig dag på en tenta och betyg ska inte definiera vem man är som jurist men absolut att det kan va ledande på visst sätt…”

(Rasmus)

5.5. Lärosäte

Ingen av respondenterna ansåg att val av lärosäte var avgörande för anställningsbarheten, utan andra faktorer var mer betydande.

“...jag vet att det har varit snack om att andra universitet, låt oss säga de som har liksom varit väldigt etablerade exempel Lund, Uppsala och Stockholm. Jag vet inte om vissa arbetsgivare föredrar studenter därifrån men man har också fått höra från väldigt många arbetsgivare att det inte spelar någon roll i slutändan eftersom alla får en likvärdig examen.” (Rasmus)

“... tycker inte det ska va lättare att få jobb för man pluggat någon annanstans.

Sen beror det lite på vilka jobb man söker om det skulle va någon viss advokatbyrå som bara vill ta in från Uppsala eller så, men det känns ganska förlegat, jag tror inte det är så längre.” (Maja)

Vidare menar respondenterna Rasmus och Pär att de personligen inte tycker det bör spela någon roll så länge man har sin examen. Jenna beskriver att det blir lite av vad man gör det till och fortsätter:

“Ne jag kan tänka mig att om jag hade läst vid ett annat lärosäte hade jag varit mer orolig om jag bara hade betygen och inget annat på pappret. Jag tror det

handlar mycket om vad man gör det till…” (Jenna)

Vidare förklarar Jenna att om man endast har lärosätet och betygen att visa upp för arbetsgivaren, så är det detta som arbetsgivaren kommer utgå ifrån. Har man däremot andra meriter också, och sticker ut från mängden, tror hon inte att lärosätet spelar någon roll.

5.6. Anställningsmöjligheter

Respondenterna menar på att det finns ett brett utbud av tjänster för jurister idag. Rasmus menar på att han ofta hör hur arbetsmarknaden för jurister ser god ut. Han förklarar vidare att ett fackförbund för både ekonomer och jurister har beskrivit hur efterfrågan av jurister matchar utbudet av examinerade studenter. Andreas beskriver att det finns många bra arbetsplatser med goda anställningsmöjligheter men att det råder hög konkurrens kring de mest attraktiva tjänsterna.

“...som sagt det är många som vill sitta ting, många som vill jobba på de största affärsjuridiska byråerna och de får många sökande men det är bara ett fåtal som får de jobben så det är ganska tuff konkurrens, men så finns det många bra arbetsplatser, men just vad som gäller toppskiktet så är det stor konkurrens.”

(Andreas)

Även Maja beskriver det som att chanserna för arbete är stora och att juriststudenterna har ett litet försprång från andra studenter från universitetet. Hon håller med om att konkurrensen är hårdare för de mer attraktiva posterna, såsom domare.

Jenna förklarar att hon själv inte behövt söka arbete då hon fick sitt under studietiden, och gick sedan vidare till att starta eget, men att alla hennes studiekamrater fått arbete. Även Pär, Rasmus och Ebba tror på att arbetsmöjligheterna för juriststudenter är goda.

5.7. Jobbsökandet

Respondenterna hade olika tillvägagångssätt när de fick sina arbeten som jurister. Andreas och Elsa beskriver att de fick sina jobb genom att söka via jobbannonser. Andreas tillvägagångssätt

var genom att han skickade in sin ansökan till domstolsverket med betyg och lönespecifikationer för att få fram ett meritvärde. Denna sökprocess skedde automatiserat medan Elsa istället skickade in en ansökan via internet och blev kallad på intervju.

Jenna beskriver istället hur hon redan under studietiden lyckades göra sig ett namn i branschen efter en tidigare anställning hos en advokatbyrå. Tack vare det skapades ett personligt varumärke och hon hade därför hunnit göra sig ett namn vilket ledde till ett erbjudande på den advokatbyrå där respondenten fortfarande arbetar.

“Sen efter man har gjort något sådant, alltså drivit egen advokatbyrå och varit ganska synlig så kommer det ju löpande anställningserbjudanden utan att man egentligen aktivt behöver söka så det handlar lite om vilken karriär man vill

bygga upp.” (Jenna)

Vidare nämner Jenna att hon inte behövde visa varken CV eller betyg utan blev kallad på möte där en presentation av vilka ärenden hen arbetat med gjordes. Respondenten berättar vidare att efter dessa arbetserfarenheter kommer erbjudanden om arbete regelbundet.

Rasmus har ingen anställning än då han precis tagit examen. Respondenten berättar att vid sidan av studierna arbetade han som universitetets studentambassadör där främsta uppgifterna var att delta i event för att marknadsföra universitetet. Vidare arbetade respondenten även ideellt på den juridiska föreningen på universitetet. Anledningen till att han engagerade sig i olika aktiviteter beror på olika anledningar, bland annat för att knyta kontakter.

“…det innebär att man träffar mycket människor, bra merit på cv:t men också för att det var väldigt kul att engagera sig i studentlivet…” (Rasmus) Rasmus menar på att denna typ av engagemang leder till att man får ägna sig åt väldigt mycket roliga saker, samt att det sociala nätverket utvidgas vilket förmodligen ökar ens chanser för anställning.

Pär berättar att han fick arbete på sin mammas jobb där han fick sköta en del administrativa uppgifter. Hans mamma arbetar som advokat på en juristbyrå och efter examen fortlöpte tjänsten som sedan gick över till en heltidstjänst.

“På detta sätt har jag haft ganska tur eftersom min mamma nog varit en väldigt behjälplig inkörsport för mig och hon har alltid kunnat hjälpa mig om det är

något.” (Pär)

Per berättar att han är väldigt tacksam för mammans stöd.

5.8. Erfarenheter innan utbildningen

Respondenterna var eniga om att utbildningen har krävt tid och disciplin. Andreas beskriver hur han till en början oroade sig för studierna då han sedan tidigare inte skapat sig någon pluggvana, men menade på att oron släppte under utbildningens gång och det gick enklare när

man själv valt vad man ville läsa. Någonting som Andreas istället tagit med sig från sina tidigare upplevelser var värderingarna att man ska arbeta och kämpa hårt och att utbildning värderas högt. Jenna förklarar att juristprogrammet präglas av en viss kultur som till stor del handlar om att man ska passa in och inte ta för sig och att detta gick emot hur hon var som person. Däremot ansåg Jenna att något som var till fördel för henne under utbildningen var att hon engagerat sig och arbetat med saker som främjat förmågan att hantera människor, samt den sociala kontakten som visade sig vara viktigt då juristyrket innebär kontakt med människor. Elsa upplevde inte att något från tidigare upplevelser varit till nackdel för henne under sin studietid, men menar däremot på att hon arbetade under några år, inom juristyrkets ämnesområden, vilket inneburit ett försprång i studierna.

“…att läsa juridik läser man om alla händelser som kan ske i livet så om man levt lite längre har man varit med om lite mer och kan relatera mer.”

(Elsa)

Maja förklarar att utbildningen krävde mer noggrannhet av henne och saker och ting kräver att bli klara fort. Någonting som hon istället tagit med sig innan utbildningen som varit fördelaktigt under studierna var hennes sociala kompetens och förmåga att föra sig omkring andra individer.

Rasmus förklarar att då han läste juridik på gymnasiet blev en fördel i början av juristutbildningen.

“Asså i början var det till fördel att man läst lite juridik i gymnasiet och hade lite av en förförståelse hur det funkar ehhm eftersom i början var allt så nytt för

alla…” (Rasmus)

Vidare menar Rasmus att det till en början blev repetition men att i det stora hela var det mesta nytt för honom. Även Pär förklarar att han under gymnasiet läste en juridisk inriktning och även han kände en viss typ ar repetition till en början av studierna. Han menar vidare att trots detta krävs det mycket disciplin och att man verkligen måste vilja studera till jurist för att klara det höga tempot som råder på juristprogrammet.

“...för det är ett högt tempo och man måste verkligen planera upp sina dagar och lägga mycket tid på plugget. Men eftersom det är något jag verkligen vill och under en period så var det bara att köra tänkte jag. Haha även om man ibland har gråtit av frustration vissa kvällar så har det varit så värt.” (Pär)

Pär förklarar att han haft stor hjälp av sin mamma under utbildningens gång och att han varit väldigt tacksam för detta.

5.9. Erfarenhet från utbildningen

Respondenterna förklarar även att utbildningen givit dem många kompetenser och utvecklat dem mycket. Maja beskriver att hennes självförtroende har ökat i takt med utbildningen, hon

är mer noggrann, tror på sig själv och tänker efter en extra gång innan hon agerar och uttalar sig. Rasmus beskriver att hans kritiska förhållningssätt breddats, han är mer kritisk och känner sig mer allmänbildad. Även Ebba förklarar att hennes självförtroende ökat tack vare utbildningen.

“...jag har bättre självförtroende för jag känner jag klarat detta som varit tufft och inte lätt och på så sätt känner jag mig mer bekväm med mig själv, bättre

självförtroende…” (Elsa)

Vidare menar Ebba att hon lärt sig den juridiska metoden och hur man söker information.

Andreas beskriver att ha utvecklat sin förmåga till informationssökning och att finna

Andreas beskriver att ha utvecklat sin förmåga till informationssökning och att finna

In document ATT VARA ELLER ATT INTE (Page 21-30)

Related documents