Resultat

I dokument Barn och ungdomsvård (sidor 7-13)

5.1 Mål och riktlinjer för granskade verksamheter

Den strategiska planen och budgeten styr kommunens verksamhet genom att visa vilka resultat som ska nås. Kommunstyrelsen och Sociala myndighetsnämnden ska uttrycka vad som ska göras för att nå målen genom att bryta ned dem ytterligare.

Utifrån de övergripande målen utarbetar sektorerna åtaganden för verksamhetsåret som visar hur målen ska nås och uppdragen ska utföras.

Den kommunala styrningen sker i fyra perspektiv, samhälls-, tillväxt- och

utvecklings-, medarbetare/process- samt ekonomiperspektiv, där strategiska mål har tagits fram inom varje. 4 Inom barn- och ungdomsvården innebär

kommunfullmäktiges direktiv till kommunstyrelse och sociala myndighetsnämnden i styrkort och åtaganden sammanfattningsvis att;

ó insatserna ska vara lättillgängliga, effektiva och av god kvalitet, ó genom interna nätverksprocesser säkerställs att barns behov

uppmärksammas,

ó arbetet ska vara inriktat på öppna, förbyggande och långsiktiga insatser,

ó verksamheten, genom att utreda barns och ungas behov med stöd av BBIC5, ger rätt individuella insatser vilket på sikt ska minska behovet av individ- och familjeomsorg,

ó utredningarna ska ske rättssäkert där barn och unga är delaktiga och har tillgång till information,

ó barn- och ungdomsplaceringar ska minska genom att arbeta utifrån en processinriktad systemteoretisk utredningsmetod.

I ”Åtaganden 2011 sektor barn och ungdom” framgår att sektorn åtar sig att genom säkerställd kvalitet skapa trygghet, genom ett professionellt och lyhört

förhållningsätt verka för att inflytande ökar, öka och förbättra samverkanspunkter mellan Samlat barn och ungdomsstöd samt förskola/grundskola, att nå resultat i nivå med budget och föreslå ett antal nödvändiga åtgärder, att metodiskt arbeta för att minska behov av barn- och ungdomsplaceringar samt att ligga över medel när det gäller nyckeltal i jämförelse med likvärdiga kommuner.

4 Finspångs kommun: Strategisk plan 2011 – 2013 och budget 2011.

5Barnets Behov I Centrum. Ett vetenskapligt grundat system för handläggning och dokumentation vid utredning och uppföljning av barn och unga där målet är att utveckla ett bra samarbete mellan barnet, dess familj och olika professionella grupper. Socialstyrelsens ansvarar för utbildning och särskild licens för att arbeta enligt metoden.

Vi intervjuer med politiker och ledning framkommer att styrmodellen är relativt ny och inte nått genomslag i verksamheterna. Sektorn åtaganden, som formulerats för första gången för 2011, ska i varje verksamhet utvecklas till konkreta mål och aktiviteter för att nå de övergripande målen. Detta är ännu inte slutfört.

Vid intervju med socialsekreterarna i de olika verksamheterna framkommer att man tagit del av verksamhetens mål muntligt men att de uppfattas som otydliga. De uppger att budgeten delges vid arbetsplatsträffar och uppfattas vara inriktad mot att den interna öppenvården ska prioriteras och att placeringar ska undvikas.

Åtagandebeskrivningen är känd men den beskrivs inte som ett dokument som på ett konkret sätt styra verksamheten.

Inom sektor barn och ungdom finns inga riktlinjer. Detta gäller såväl

myndighetsutövningen, stöd och behandlingsinsatser samt förebyggande och uppsökande arbete, enligt intervju med ledningen.

Sektorsledningen har under hösten 2010, via enhetscheferna, gett arbetsgrupperna uppdrag att forma verksamheten så att utrednings- och behandlingsarbete bland annat ska ske via nätverksarbete, att interna insatser ska prioriteras och att stödet ska så långt det är möjligt ges i form av öppna insatser. I uppdraget ingår även att revidera och skapa tydliga rutiner.

Bedömning

Vid granskningen har framkommit att ansvariga nämnder styr verksamheten genom relevanta mål och åtaganden för att säkerställa att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. Vi bedömer att den relativt nya styrmodellen inte är tillräckligt förankrad och känd varför nämndens styrning inte får genomslag i verksamheten. Vidare arbete enligt styrmodellen bör visa hur målen ska nås och följas upp, för att vara effektiv.

Enligt Kommunallagen beslutar fullmäktige i ärenden av principiell beskaffenhet för kommunen, genom bland annat riktlinjer för verksamheten. Vid granskningen konstateras att riktlinjer för barn- och ungdomsvården inte finns.

5.2 Arbete för att främja trygga och goda förhållanden för barn och unga

Familjeteamet, inom Samlat barn- och ungdomsstöd, vänder sig till föräldrar och barn/ungdomar 0-19 år och erbjuder stöd i frågor som rör föräldraskap och relationsproblem mellan barn och föräldrar. De arbetar med samtalsstöd till familjer i kris, stöd vid hot och våld i hemmet och annan social rådgivning. Stöd i föräldrarollen ges hos Föräldrastödsmottagningen som har öppet en dag i veckan.

Föräldraträningsprogram erbjuds till föräldrar i grupp som har barn upp till 12 år.

Blivande och nyblivna föräldrar får stöd i gruppträffar som sker i samarbete med mödravården och barnhälsovården. Genom samarbetet kan en fråga ställas till samtliga unga gravida kvinnor om eventuellt behov av stöd. Insatserna kan bestå av stöd genom samtal med även praktisk hjälp.

Inom Familjeteamet erbjuds också gruppverksamhet till barn och unga som lever med en problematisk familjesituation, exempelvis där missbruk eller psykisk ohälsa förekommer.

Barn som upplevt våld i nära relationer hänvisas till en riktad verksamhet inom Norrköpings kommun.

Familjeteamet arbetar även förebyggande med ungdomar vid prioriterade risktillfällen genom ”utekvällar”. Dessa samordnas med frivilliga vuxna som i samarbete med myndigheter finns ute på kvällar för att öka tryggheten för barn och unga (nattvandrare). Inom teamet erbjuds också stöd till självhjälpsgrupp för föräldrar med barn med neuropsykiatrisk problematik

Ungdomsmottagning drivs i samverkan med Landstinget och vänder sig till

ungdomar i åldern 13-25 år. Verksamhetens syfte är att ge stöd gällande exempelvis relationer, sexualitet, tobaksavvänjning, droger, m m.

Information om möjlighet till stöd och rådgivning ges via samarbete med skolan, affischering och genom att klienter sprider information till varandra, enligt intervjuerna.

Vid intervju med ansvarig politiker framhålls samarbete med skolan som

betydelsefullt för det förebyggande arbetet. Detta sker främst med Familjeteamet som man uppfattar har bättre samarbetsmöjligheter då de främst arbetar med serviceinsatser. Teamet har tillsatt en samordnare som skolans personal kan vända sig till.

Vid intervjuerna nämns att personal inom de förebyggande insatserna inte alltid fångar upp signaler som borde uppfattas som behov av stöd. Det exempel som förs fram är skolfrånvaro.

Även satsningar på föreningsliv och fritidsverksamhet ses som betydelsefulla förebyggande resurser. De intervjuade politierna uppger en svårighet att i aktuell politisk organisation se helheten.

Bedömning

Granskningen visar att det finns riktade resurser som bedöms vara förebyggande och uppsökande för att främja att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden.

5.3 Tillgång till öppenvård

Inom socialtjänsten ges socialt stöd genom beslut om bistånd men även genom sk serviceinsatser, vilket innebär att barn och familj själva kan söka upp verksamheten för att få stöd. Vid intervjuerna framkommer också att insatserna som ges enligt beslut ska prioriteras framför serviceinsatserna.

Den kommunala öppenvården erbjuds huvudsakligen genom Familjeteamet. Vid intervjuerna uppges att vid svårare problematik görs försök att möta behoven inom verksamheten och att det inte är vanligt att anmälan görs till myndighetskontoret.

Öppenvård som motsvara uppmärksammade behov

Handläggande socialsekreterare uppger vid intervju att det inom Familjeteamet finns strukturerade insatser för att möta olika behov men en flexibilitet saknas för att skräddarsy insatser. Stöd och behandlingsinsatser som ges som service når inte alltid de grupper som behöver dem bäst, dvs som har en allvarligare problematik.

Behov som blir synliga i samband med utredning prioriteras alltid.

Familjeteamet uppger att de utredningar som ligger till grund för biståndsbeslut blir vägledande för vilka insatser som erbjuds. Det finns svårigheter att möta omfattande behov och begränsningar finns för insatser utanför kontorstid. Enligt intervjuerna finns en svårighet att forma insatserna då styrningen både innebär att satsa på serviceinsatser för att nå behövande tidigt, samt att rikta insatserna till dem som behöver insatserna bäst, dvs som har en allvarligare problematik. Även vid intervjuerna inom Familjeteamet beskrivs en svårighet att nå de mest utsatta genom frivilliga insatser.

Öppenvård för att undvika placering

Vid intervjuerna framkommer att trots omorganiseringen nås ej ett

helhetsperspektiv på barnet situation hos de inblandade/samverkande instanserna, vilket motverkar möjligheten att forma en öppenvård för att motverka placering.

Vid intervjuerna i Familjeteamet ges en bild av att stödet efterfrågas alltför sent, att många av de barn som placeras tidigare inte fått stöd i öppenvård då situationen snabbt har blivit allvarlig.

En samstämmig bild ges vid intervjuer om att de öppenvårdsalternativ som finns inom kommunen inte utformats för att vara alternativ till placering, då flexibilitet och omfattning som krävs saknas.

Det förekommer att beslut fattas om extern öppenvård. Detta sker dock sällan.

Öppenvård för att möta behov av stöd efter placering

Vid intervjuerna framkommer att det finns en otydlighet i vem som ansvarar för att utreda och fatta beslut om insatser i samband med utsluss från placering. Planering för utsluss finns inte med som en del av den utredning som är grund för

placeringen, vilket bekräftas vid aktgranskningen

Familjeteamet uppger att de idag inte har något uppdrag att erbjuda stöd i samband med utsluss från institution, vilket bekräftas av placeringsteamet som uppger att de intensiva insatser som kan behövas i början efter en ”hemtagning” inte finns. De saknar ett boende att erbjuda ungdomar i anslutning till placering, som ibland är en förutsättning. Vid dessa situationer söks ofta stöd i ungdomens egna nätverk. De framhåller även att samverkan med skolan brister såväl under som efter en placering.

Aktgranskningen visar att i de ärenden där placeringar gjorts har öppenvård provats i två av sammanlagt fem granskade placeringar. I de fall det inte gjorts bedöms den inte i tillräcklig omfattning kunna möta barnets behov. I de två fall detta gjorts har insatsen i ett fall visat sig vara otillräcklig och i ett fall finns ingen beskrivning av hur det utfallit.

Bedömning

Granskningen visar att den interna öppenvården har ett uppdrag att forma verksamheten efter de behov som möts. Det har dock framkommit att den inte är tillräckligt flexibel för att möte familjer i behov av intensiva insatser och behov av insatser utanför kontorstid. Detta innebär också att öppenvården har betydande svårigheter att vara alternativ till att placera ett barn eller en ungdom utanför hemmet.

Granskningen visar att det i verksamheten finns behov av att bättre organisera och planera för insatser som det kan finnas behov av vid utsluss från en placering.

5.4 Kvalitet inom socialtjänstens insatser för barn och unga

Genom kvalitativt bra utredningar, tydliga mål i vårdplanering och

genomförandeplan säkerställs en god kvalitet, enligt intervjuerna. Vid de olika insatserna eftersträvas metoder som visat effekt vid olika studier. Verksamheterna har idag inte metoder för att utvärdera de egna insatserna enligt intervju med ledningen.

Vid intervjuerna framkommer en uppfattning om att samverkan mellan personal inom myndighetskontoret och personal inom Samlat barn och ungdomsstöd brister, Det påtalas även att bristande samarbete kan leda till att erfarenhet och kompetens kring barn som tidigare fått stöd genom Samlat barn och ungdomsstöd inte

kommer till myndighetskontorets kännedom vilket kan leda till bristande underlag vid bedömning och beslut.

Öppenvård

Kompetensen inom Familjeteamet upprätthålls genom att anställa socionomer, beteendevetare, behandlingsassistenter och förskollärare. Kompetensutveckling sker, enligt intervjuerna, utifrån en individuell utvecklingsplan.

Inom Familjeteamet görs inga strukturerade uppföljningar av utfall och resultat av insatserna som ges. Vissa av verksamheterna följs upp genom egna reflexioner och genom samtal med föräldrar.

Familjehemsvård och institutionsplaceringar

Finspångs kommun gjorde under 2009 en gemensam upphandling med kommuner i länet av HVB-vård. Ca 20 institutioner finns i avtalet. Grund i upphandlingen var bland annat målgrupp, behandlingsmetod, kompetens hos personalen samt närhet

till de upphandlande kommunerna. Dessa ska i första hand anlitas men andra HVB-hem kan anlitas om målgrupp eller behov hos barnet/den unge inte kan tillgodoses inom avtalet eller vara fullbelagt. I de fall annan institution anlitas görs ett besök innan placering.

Representanter för de kommuner som tecknat ramavtalet tillsammans träffas i en referensgrupp fyra gånger per år för att dela erfarenheter om de avtalade

institutionerna. Vid gemensamma länsträffar ses familjehemssekreterarna kontinuerligt, även här delas information om anlitad HVB-vård.

En rutin finns för placering vid familjehem och HVB-hem6 som visar att familjehemmet ska utredas för beslut om medgivande att ta emot ett barn.

Utredningen ska göras enligt Kälvestensmetoden7 och uppgifter inhämtas från socialregister, kronofogdemyndigheten, försäkringskassan och polisens register. De krav som ska ställas på ett familjehem fastslås i rutinen. En matchning av barnets behov och tilltänkt familjehem/HVB ska ske och att ett avtal ska upprättas vid placering. Att rutinen följs bekräftas vid intervjuer. Här framkommer även att stöd ges till familjehemmen om behov finns såväl genom interna resurser som genom extern handledning.

Inom placeringsteamet beskrivs att ett ökat antal barn har behov av placeringar och att behoven i flera fall är akuta. Även behov av tvångsplaceringar ökar. I och med de ökade behoven beskrivs att kvaliteten minskar.

Brist på platser har lett till att matchning mellan resurs och barnets behov inte alltid görs. Man framhåller dock att omplaceringar inte förekommit i någon högre

utsträckning.

Bedömning

Granskningen visar att nämnden säkerställer att insatserna till barn och unga har en tillräckligt god kvalitet genom att efterstäva metoder som visar en god effekt. För att säkerställa att kvaliteten utvecklas och säkras rekommenderas nämnden att utveckla metoder för att följa upp och utvärdera det egna arbetet.

Det bedöms som tillfredsställande att det finns en rutin för att utreda tilltänkt familjehems allmänna lämplighet och förmåga att ta emot ett visst barn. Det saknas dock en rutin för att säkerställa kvalitet inom anlitad institutionsvård. Avtalet bedöms inte säkerställa detta. En rutin bör utarbetas för hur detta ska göras.

De kompetenskrav som ställs inom Familjeteamet bedöms som relevanta.

6 Finspångs kommun: Socialtjänstens rutinhandbok/Barn och unga/3.4 Placering på hem för vård och boende 2008-01-22

7 Intervju- och tolkningsmetodik som tillämpas vid utredning av familjehem.

5.5 Ändamålsenlig uppföljning av placerade barn och unga

Nämnden ska noga följa vården genom besök, enskilda samtal med barnet, med de som tagit emot barnet och med vårdnadshavarna. Uppföljningen skall omfatta hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång och relationer till närstående. 8 Nämnden ska minst var sjätte månad överväga/ompröva om vården fortfarande behövs.

Enligt verksamhetens rutiner9 ska ett besök av barnsekreteraren och

familjehemssekreteraren ske i familjehemmet/HVB efter ca två månader vid en nyplacerig. Vid en löpande placering bokas ett uppföljningsmöte i familjehemmet cirka två månader innan ärendet ska föredras i nämnd (minst var sjätte månad).

Underlag för vad som tas upp på mötet är framförallt innehållet i planeringen. Två samtal med barnet bör hållas inför varje övervägande/omprövning, enligt rutinen.

Enligt intervjuerna eftersträvas att barn, föräldrar och familjehemsföräldrar/

institutionspersonal ska medverka vid uppföljande möten samt att handläggaren får möjlighet att träffa barnet ensamt. Ibland bjuds även andra som är betydelsefulla för barnets situation in, exempelvis skolan. Barn i familjehem kontaktas upp till fyra gånger per halvår och oftare i början av en placering, detta sker dock inte alltid i form av besök. Besök i familjehem görs oftast av uppföljande socialsekreterare och familjehemssekreterare gemensamt, enligt intervjuerna.

Vid intervjuer med personalen inom placeringsteamet beskrivs en osäkerhet om hur de placerade barnen har det. Ett ökat antal placeringar har lett till vården inte följs upp enligt rutinen.

Aktgranskningen visar att uppföljning av placerade barn tidsmässigt inte sker enligt lagstiftarens intentioner i alla ärenden. I tre av de fem granskade ärenden förekom intervall mellan överväganden/omprövning som översteg sex månader. I samtliga akter kunde inte heller utläsas att uppföljningarna innehöll de områden som nämns i lagstiftning.

Bedömning

Det bedöms som tillfredsställande att det finns rutiner för hur uppföljning av placerade barn ska ske som anger tidsintervall för träffar och besök, innehåll vid uppföljningarna, att handläggarnen träffar barnet ensamt samt att barn, föräldrar och familjehemsföräldrar/institutions- personal ska medverka vid uppföljningarna.

Uppföljning av de placerade barnen bedöms dock inte ske ändamålsenligt då rutinen inte kan följas pga ökade behov av stöd, vilket verifieras vid

aktgranskningen. Detta bör snarast åtgärdas.

8 Socialtjänstlagen 11 kapitlet 3 §, Socialtjänstförordningen 5 kapitlet 1 § b

9 Finspångs kommun: Socialtjänstens rutinhandbok/Barn och unga/3.5 Familjehemsplacering 2008-01-22

I dokument Barn och ungdomsvård (sidor 7-13)

Relaterade dokument