Här presenterar jag mina resultat på enkätundersökningen under sex rubriker utifrån svaren som jag har fått via nätet. Jag beskriver hur de tillfrågade lärarna arbetar och bedriver sin undervisning.
6.1 Undervisningsplanering i matematik
Det är viktigt att ha en planering att följa för varje termin och för ett helt läsår. De tillfrågade lärarna(A-E och J-M, tabell II, s.8) i formuläret menar att de har bättre översikt när de har en planering, och planeringen ger en bättre struktur under arbetstiden.
De flesta lärare (A-K, tabell II,s.8) delger sina planeringar till eleverna för att eleverna, och även föräldrarna, skall få en översikt över terminens arbete. Genom detta uppstår det inte några diskussioner eller frågetecken om vad terminens arbetsgång skall innehålla. Det här är också bra för elever vid frånvaro att ha en planering till hands, eftersom det är då lättare för eleverna att ta igen den lektionstid de förlorat. Här kan man också ställa krav på eleven tar eget ansvar och håller ordning på sin planering.
6.2 Användning av läromedel
Läroboken har en central roll i en stor utsträckning hos de tillfrågade lärarna (B-M, tabell II, s.8). De använder den som bas och grundmaterial till sin undervisning. Men det finns lärare (A, tabell II, s.8) som arbetar utanför matematikboken med den anledningen att boken inte tar upp alla moment som elever borde kunna och faktiskt kan lära sig. Lärare (A, tabell II, s.8)
från enkätundersökningen skriver att när hon började arbeta utanför matematikboken upptäckte hon att elevernas matematikintresse hade ökat. Dessutom tyckte hennes elever att matematiken hade blivit mer begriplig och att eleverna kunde knyta an matematiken till deras egen vardag. Hennes elever upplevde också matematiken som betydligt roligare, vilket ledde till mer motivation och glädje inför ämnet.
Från enkäten framkommer att några lärare (A-F och J, tabell II, s.8) tycker att läroboken ger en trygghetskänsla ibland, men de tycker att den inte alltid täcker alla momenten i
undervisningen.
Viktigt att poängtera, vilket framkommer i enkäten att användningen av boken är särskilt bra för elever som är svaga och som dessutom har koncentrationssvårigheter. Boken är viktig eftersom den ger dem den struktur som krävs i arbetet. Utan bok är det lätt att de går vilse och de blir strukturlösa och tappar lusten helt och hållet för ämnet matematik.
Från min undersökning framkommer att några lärare (C-E, tabell II, s.8) tycker att boken känns ”snäv” när det handlar om att uppfylla målkriterierna. Därför krävs det att man som lärare gör eget material som lever upp till målkriterierna enligt kursplanen för matematik.
6.3 Individualisering och arbete i grupp
Enligt min enkätundersökning tar många lärare (A-I, tabell II, s.8) reda på vilka nivåer eleverna befinner sig på och därefter grupperas eleverna in efter kunskapsnivå. På det här sättet får man fram vilka åtgärder som behövs för svaga elever och vilka utmaningar som krävs för de starka eleverna. Viktigt att påpeka, enligt några lärare (E-J, tabell II, s.8) att eleverna skall få den matematikundervisning de behöver och att den stämmer överens på deras nivå. I min undersökning har det kommit fram att det är väldigt viktigt med
individualisering, eftersom elever som befinner sig på olika nivåer behöver rätt utmaning. Utan rätt utmaning kan matematiken tendera att bli ett stelt och ”dött” ämne.
När det gäller individualiserig av undervisningen finns möjligheter i dag till att välja olika steg för att nå målen. Som pedagog handlar det om att se till att eleven hamnar i rätt grupp, men gruppen får inte vara statisk, utan eleven skall efter samtal med sin lärare kunna byta till
6.4 Faktorer som ökar motivationen hos eleverna
Många lärare (A-G och M, tabell II, s.8) tycker att det är viktigt att göra matematiken lustfylld och intressant för att öka motivationen hos eleverna. Här kan man som lärare t ex förena matematiken med det verkliga så att matematiken inte blir alltför abstrakt. I enkäten med lärarna framkommer hur lärarna (A och L, tabell II, s.8) arbetar laborativt och tematiskt. Ett exempel på laborativ matematik är hur man mäter area och volym genom att arbeta praktiskt, och använda måttband och mätglas för att lösa en uppgift. Praktiska uppgifter är dock inte alltid uppskattade hos alla elever. Vissa elever har svårt att se meningen med uppgifter utanför matematikboken och de tycker att de bara förlorar tid. En del elever tycker om att arbeta med händerna, och när tillfällig ges till praktiska övningar kan deras motivation för ämnet matematik öka. Ett annat sätt att öka motivationen hos eleverna kan vara mer
användning av datorer med olika matematikprogram, enligt några pedagoger (E-H, tabell II, s.8) som ingick i enkäten
Lugn och ro i klassrummet är en viktig förutsättning för att eleverna skall nå målen i
matematik, anser de flesta (C-M, tabell II, s.8) från enkäten. Flera av de tillfrågade menar att när det är stökigt i klassrummet, går mycket av energin åt till att återställa ordning i
klassrummet, i stället för att fokusera på undervisningen och koncentrationen. Eleverna arbetar naturligtvis effektivare när det råder lugn och ro i klassrummet, tycker pedagogerna (E-L, tabell II, s.8) i min undersökning.
När det handlar om betyg i de lägre årskurserna är svaren av varierande slag. En del lärare (F-J, tabell II, s.8) tycker att betyg skall införas tidigare. Andra (B-E och K-M, tabell II, s.8) tycker att det är viktigt att stanna upp och ge eleven hjälp tidigare i lägre årskurser. Det kan vara för sent med stödåtgärder för vissa elever i år 8 och 9, anser majoriteten (E-M, tabell II, s.8) av de tillfrågade. Några lärare (F-I, tabell II, s.8) tycker också att betyg kan fungerar som en morot eller en belöning för att höja elevernas motivation.
När det gäller attitydförändringar, enligt enkäten, t ex attityden till skolan, tycker lärarna (C och G-K, tabell II, s.8) att det känns som om att antalet elever som inte tar skolan på allvar har ökat. Beträffande matematiken så nöjer sig många elever med betyget godkänt och gör så lite som möjligt, berättar några (H-K, tabell II, s.8) av de utfrågade lärarna. Hur man skall göra
som lärare för att få eleverna att arbeta mot de högre betygen kommer inte fram så tydligt i enkäten.
Svenska språket har en stor betydelse i undervisningen framförallt när det gäller
problemlösning, lästal och tolkning av texter. En förutsättning för att uppnå målen fullt ut i ämnet matematik är goda kunskaper i det svenska språket. Detta framkommer tydligt i enkäten med de tillfrågade lärarna (D-L, tabell II, s.8). Elevernas förmåga att lösa matematiska problem med mycket text, tenderar att bli sämre hos de elever som inte har svenska som modersmål. För de elever med annat modersmål än svenska erbjuds ibland extra stöd för att uppnå målen, enligt matematiklärarna (F-I, tabell II, s.8). I vissa fall får elever med annat modersmål än svenska handledning på sitt eget språk för att lättare klara av ämnet, svarar några (G-I, tabell II, s.8) av de tillfrågade lärarna.
Det är också viktigt att som pedagog kontrollera hela tiden var eleverna befinner sig kunskapsmässigt. En lärare (A, tabell II, s.8) använder med jämna mellanrum
Diamantdiagnoserna från Skolverket för att kontrollera att hennes elever tillgodogör sig ämnet och får tillräckliga kunskaper. Vid eventuella kunskapsluckor som uppstår får de elever som inte klarar av diagnoserna gå tillbaka och träna mer på just det specifika området.
Läraren (A, tabell II, s.8) i enkäten, gör om diagnoserna med eleverna, efter en tid, för att bilda sig en uppfattning om hur det har gått för eleverna. På det här sättet får man som lärare kontinuerligt reda på hur en elev klarar av att nå målen för ämnet matematik.
6.5 Kommunikation i matematik
Att det är viktigt att diskutera ämnet matematik framkommer i min enkät. I undersökningen svarar en stor del av lärarna (A-K, tabell II, s.8) att eleverna alltid skall kommunicera med varandra i ämnet matematik. Att sitta och räkna enskilt kan vara rent förkastligt, svarar en matematiklärare (A, tabell II, s.8). Hon tycker att de antingen skall arbeta två och två eller i grupp. De enda gånger de arbetar enskilt får vara när de skriver diagnoser eller deltar i de nationella proven, anser hon. Vikten av att kommunicera runt ämnet matematik blir viktigare ju högre upp i årskurserna man kommer, anser en annan av lärarna (H, tabell II, s.8) som arbetar med äldre elever.
En annan lärare (G, tabell II, s.8) säger att eleverna inte får räkna på utan det måste finnas hållplatser där alla samlas. En annan (J, tabell II, s.8) uttrycker att ingen får arbeta i sin egen takt eftersom detta betyder att man lämnar eleverna åt sitt öde. Hon tror att det är bäst att alla elever håller på med samma moment i matematik samtidigt som de arbetar med olika
svårighetsgrader. Eleverna skall absolut inte lämnas med sig själva och de måste ha hjälp med att komma framåt och utmanas, uttryckte hon.
Det är viktigt att ha genomgångar vid varje lektionstillfälle, framkommer också i min studie. På så sätt kan man föra en dialog med eleverna och ta reda på hur eleverna tänker och funderar kring vissa matematiska uppgifter svarar en av lärarna (L, tabell II, s.8) i undersökningen.
Att få elever att förstå att de lär sig ämnet matematik för att i framtiden använda det i det praktiska livet kan vara svårt för en högstadieelev att förstå, kommer fram i min studie. Men kan man få eleverna medvetna om nyttan med matematik i det vardagliga livet har man kommit en bit på väg, svarade en tillfrågad lärare (D, tabell II, s.8)
6.6 Hur lärarna vill utveckla sin matematikundervisning
I min enkät framkommer att några lärare (E-H, tabell II, s.8) vill utveckla sin förmåga att kunna förklara lösningen på matematiska problem på fler än ett sätt för att försöka förstå bättre vad eleverna brukar ha svårt med. En kompetensutveckling inom didaktik och metoder är önskvärd.
Enkäten visar klara tendenser till en mer verklighetsbaserad och praktisk undervisning. Man uttrycker också en önskan om mer tid för problemlösande diskussioner med eleverna där man kan angripa ett problem och lösa det på olika sätt. Mer tid för konkret matematik föreslås i min undersökning.
Det framkommer också i min undersökning att någon (I, tabell II, s.8) vill utveckla
matematikundervisningen på sin skola genom att reformera eller helt ändra på skolsystemet. Alltså föreslås från förskoleklass till år 9 att eleverna verkligen får en gedigen grund i taluppfattning för att bygga vidare på sina matematikkunskaper. Det är alltid svårt att nå alla som lärare, men de flesta ambitiösa lärarna strävar efter att kunna nå alla. Stora elevgrupper försvårar denna strävan. Lärarna (F-I och K-L, tabell II, s.8) tycker att det är svårt att hinna
med att hjälpa de elever som har stora kunskapsluckor i ämnet och dåligt självförtroende samtidigt som en del behöver ytterligare stimulans och undervisning på högre nivå. Från min undersökning framkommer att en lärare (M, tabell II, s.8) vill arbeta med mer konkret
matematik och på så sätt göra matematiken intressant och betydelsefull.