4.1 Ändrade insikter och förhållningssätt
Det finns en stor samstämmighet kring att det mest påtagliga och bestående resultatet från programmet handlar om förändrade insikter och förhållnings sätt till kommunikation och dialog, och i förlängningen till själva mötet med människor. Kursen har framförallt medfört ett ökat medvetande för problema tiken men också i många fall bekräftat arbetssätt och metoder som deltagarna redan använder, även om de inte haft orden och begreppen för att beskriva dem.
Det har visat sig vara minst lika uppskattat hos denna grupp att få ett stöd i form av teorier och verktyg, även om det inte förändrar agerandet i deras vardag. Ser vi resultaten i förhållande till den bakgrund som programmets deltagare hade så kan vi hävda att kursdeltagandet har haft en mycket stor påverkan på deltagarna vad gäller synen på kommunikation och dialog. Från att tidigare ha upplevt dessa frågor som något oönskat men något som följer med arbetet har kursen bidragit till att de flesta nu ser kommunikationen som en del i, och en viktig del i, arbetet. Man kan också hävda att många som ett resultat av kursen nu uppfattar kommunikationen och mötet med andra människor som en spännande och inte bara besvärlig del av arbetet.
Ytterligare en mycket viktig insikt som flera lyfter fram är tidsaspekten. Kursen har hjälpt deltagarna att inse att kommunikation och dialog kräver tid. Alla kan känna igen sig i att det är i de stressade situationerna som missförstånd och konflikter lätt uppträder. Med kursen har deltagarna fått en tydlig förståelse för att kommunikation kräver tid och bra dialog kräver ännu mera tid.
4.2 Nya och användbara metoder och verktyg i
kommunikationsarbetet
Kursdeltagarna har svårare att bli konkreta när det gäller vilka metoder och verktyg som de ser som användbara i sin praktiska yrkesutövning. Flera av de intervjuade pekar dock på att begrepp som konflikttrappan, spegling etc. har varit värdefulla och praktiseras vid olika tillfällen som i möten eller i konflikt fyllda situationer. Men även om många anser att de fått med sig nya begrepp och verktyg är det relativt få som kan ge tydliga exempel på att de verkligen har använt dessa i sitt arbete efteråt.
En typisk synpunkt från de deltagande är:
”Jag har tagit till mig mycket vad gäller mötesteknik. Tillämpar bland annat tekniker kring fördelning av tid, vem som talar, försöker bryta och tala om hur lång tid det är kvar etc. Jag har generellt mer uppmärksamhet på hur alla kommer till tals nu. Tänker helt enkelt mer på allmän mötesteknik nu. Jag är
också mer noga nu när det gäller uttryckssättet när man träffar markägare utanför myndigheten, ordval t.ex.”
4.3 Konkreta effekter för yrkesutövningen
När det gäller konkreta effekter på yrkesutövningen menar vi att man kan dela in dessa i dels individuella effekter dels effekter som rör hela avdelningen eller myndigheten. De individuella effekterna har delvis behandlats ovan och hand lar både om förändrade synsätt som påverkar hur man är och hur man möter olika situationer och om hur man förbereder sig och hur man faktiskt tillämpar nya metoder och verktyg i möten eller andra kontakter utanför myndigheterna.
Effekterna för myndigheten, avdelningen eller enheten handlar framför allt om två saker. Det framstår för det första som att man även på denna institutio nella nivå har fått en annan och kollektiv medvetenhet om kommunikations frågornas betydelse. Detta tar sig framför allt uttryck i att man talar mer om behovet av kommunikation och dialog än man gjorde tidigare. Detta gäller i mer organiserade sammanhang som i enhets eller avdelningsmöten, men också i de informella sammanhangen – kollegor emellan i form av erfarenhetsutbyten och stöd inför svåra beslut och möten, etc.
För det andra kan man säga att kursdeltagandet i vissa fall också konkret har påverkat hur man inom myndigheten eller enheten faktiskt arbetar. Det kan här handla om att man har tagit till sig enskilda metoder eller verktyg eller att man på annat sätt förändrat rutiner för hur man arrangerar olika former av dialog med allmänheten eller med särskilda grupper.
Vi kan dock inte se att deltagandet i kurserna har påverkat vilka externa kontaktytor som myndigheterna har. Inte heller ser vi att nya nätverk eller dis kussionsfora har bildats för att fortsätta det arbete som påbörjats på kurserna.
Två faktorer framstår som väsentliga att notera i sammanhanget. Den första faktorn handlar om vilka på en enhet eller avdelning som har gått kursen. Det finns en stor samstämmighet när det gäller betydelsen av att cheferna också har genomgått kursen – antingen det varit att cheferna deltagit tillsammans med medarbetarna eller att man har genomgått chefskurserna. Detta har haft stor betydelse för möjligheterna att skapa en diskussion kring ändrade rutiner eller introduktionen av nya metoder och verktyg i arbetet. Det har också haft en stor betydelse för möjligheterna att skapa tid och utrymme för dessa processer i enlighet med insikten ovan om att kommunikation och dialog tar tid. Man poängterar också vikten av att inte vara ensam om att ha gått kursen. Ju flera som har gått kursen desto mer av dialog på jobbet blir det och desto större möjligheter har själva dialogen att komma i fokus i jobbet. Många deltagare skapar också bättre möjligheter till uppföljning och fortsättning av arbetet på den enskilda arbetsplatsen.
Den andra faktorn har handlat om betydelsen av att ha genomfört träff 3. Flera av de intervjuade menar att det är just under träff 3 som möjligheterna till praktisk anknytning skapas. Träff 3tillfällena har således varit väsentliga
för att knyta ihop erfarenheterna från kursen i sin helhet och för att skapa en plattform för vidareutveckling av metoder och interna kommunikationsrutiner.
Nedan återges några exempel på vad de intervjuade anser om påverkan på arbetsplatserna och dess rutiner:
”Det spelar dock ingen roll var man jobbar på länsstyrelsen – alla bör gå sådant här. Det berör även mötet internt, hur man arbetar inom den egna organisationen.”
”Har blivit mer diskussioner internt också i och med att flera har gått kursen. Diskuterar hur man använder olika verktyg etc., detta ger mycket i efterhand. Detta är saker man tar upp som kanske ej hade gjorts om kursen ej funnits.” ”På vår länsstyrelse har man reflekterat mycket internt kring mötesteknik. Detta beror säkert också på att cheferna gick chefskursen.”
4.4 Slutsatser resultat och effekt
Att mäta och värdera resultaten och effekterna av ett kompetensutvecklings program är svårt. Frågan i detta kapitel har varit om programmet har påverkat kursdeltagarna i deras vardagliga arbete, om det har påverkat deras organisa tioner och i så fall hur denna påverkan ser ut.
Det samlade svaret på frågan är att den största påverkan har skett på det plan som är svårast att mäta – nämligen genom att man har påverkat indivi dernas kunskaper, insikter och förhållningssätt. Det finns en stor samstämmighet i svaren som får oss att dra slutsatsen att denna påverkan är entydig. Det handlar framför allt om att kommunikations och dialogfrågorna har fått en ny ställning hos deltagarna. Från att ha setts som ett nödvändigt ont ses de numera allt oftare som en viktig och spännande fråga att jobba med.
Många menar också att de som individer har tagit till sig flera av de konkreta verktyg och metoder som kursen har bibringat dem. Det handlar konkret om hur man planerar möten, hur man leder möten och hur man i övrigt hanterar dialog och kommunikation.
Slutligen har kurserna också bidragit till att förändra innehållet i arbetet i en mer kollektiv bemärkelse. Beroende hur många och vem inom myndigheten som har gått kursen har den också påverkat arbetet vid hela myndigheten i olika utsträckning. Påverkan handlar om att det har blivit lättare och vanligare att tala om kommunikations och dialogfrågor, men också att man har förändrat arbetsformer och rutiner i större utsträckning. Många noterar också att även det interna arbetsklimatet har påverkats till det bättre som ett resultat av att många har deltagit i kurserna. Särskilt betydelsen av att cheferna har genom gått kurserna och av att ha genomfört träff 3 lyfts här fram.