RESULTAT

I dokument Optimering av modelleringsteknik i BIM (sidor 28-38)

Till sist gjordes en resultatsfas där målet var att sammanställa all data för att senare bygga upp ett kompendium. Alla tankar, möjligheter och synpunkter från referensgruppen sammanställdes i ett separat dokument. Konkreta ändringar i ritningarna genomfördes direkt.

Till sist uppfördes ett kompendium i form av ett flertal exempel från olika detaljer av en byggnad. Detta kompendium lämnades sedan över till Peab och examensarbetet slutfördes.

3.5 Program

För att utföra examensarbetet har i huvudsak två dataprogram används. Dessa två program är Vico Office och BlueBeam Revu. Båda programmen används av Peab Karlstad.

Experimentering och egna tester i programvarorna Vico och BlueBeam utfördes för att både förstå hur Peab jobbar, men även för att få en bättre blick hur vi ska gå till väga för att lösa problemet.

3.5.1 Vico Office

Vico Office är både den första och enda plattformen som i dag innehåller integrering av 2D, 3D, 4D och 5D BIM. Programmet ger användaren och projektet unika lösningar för att kunna utnyttja BIM-projektering till högsta nivå. Genom att importera 3D-modeller från flera olika

22

CAD-program som exempelvis ArchiCAD, SketchUp och Revit går det utifrån dessa modeller att vidareutveckla och effektivisera projektet.

Som tidigare nämnt använder Peab BIM i tre olika nivåer där de presenterar nya arbetssätt utifrån en 3D-modell. Det är först i nivå två som Peab introducerar programmet Vico Office för sin projektering. Peab använder Vico Office för framtagning av mängder och kalkyler, kollisionskontroller, utformning av tidsplanering (4D) och kostnadskalkyler (5D).

Vico erbjuder flera kraftfulla verktyg som underlättar arbetsprocessen. Den funktion som används mest av Peab är mängdningsmöjligheten i en 3D modell som sedan används till en kostnadskalkyl. Genom att importera en modell kan programmet automatiskt – eller om man så vill manuellt – ta fram mängder från både 2D och 3D modeller. Detta blir en exceptionell funktion för Peab då de har en receptdatabas som grund. Med hjälp av receptdatabasen som innehåller färdiga mängder och sammansättningar för alla

byggnadsdelar blir mängdningen utav en modell enkel och gynnsam i både tid och kostnad. Kalkyleringsverktyget ger möjligheten att utnyttja mängder, spill, åtgångstal, tillägg och många fler funktioner för att skapa en kalkyl som passar det enskilda projektet. Oftast används en receptdatabas som referens och utgångsdata för kalkyleringen som sedan visar kostnader utifrån vald data och modell (Vico Office). Vico Office är också mycket användbart när kontroller av kollisioner i byggnaden ska göras. Även här kan programmet själv leta – det går även manuellt – efter eventuella kollisioner mellan byggdelar som finns i modellen och som senare kommer bli problem i produktionen. Detta gör att tid och pengar sparas då programmet säger ifrån redan under projekteringsfasen, om det exempelvis går ett installationsrör igenom en betongvägg. Detta medför att det blir mindre problem och en effektivare produktion.

Vico Office har även ett tidsplaneringsverktyg som är direkt kopplad till modellen i form av både en flowline-vy och en traditionellt gant-vy. De båda vyerna gör tidsplaneringen tydlig och enkel att förstå. Verktyget behandlar också kassaflöden och inköp i tidsplaneringen. I detta examensarbete användes Vicos funktioner tillsammans med kalkylatorernas

önskemål som grund till objektsindelningen. Eftersom det är Vico som Peab använder sig av kommer fokus ligga på att arbetet, speciellt kalkyleringen, går att utföra i Vico. Den

huvudsakliga funktionen som kommer användas är mängdning vilket i sin tur betyder att Peabs receptdatabas blir utgångspunkt.

En mängdning i Vico är ett underlättat arbetssätt att göra om man får tillgång till den information som behövs. Genom att använda receptdatabasen som referens, kopplas den mängd som tas ur den färdigda 3D-modellen till kalkyldelen i programmet för att enkelt få ut ett färdigt pris på de önskade byggdelarna. Precis som figur 12 visar finns kalkylering i ruta ett, en 3D-modell i ruta två samt mängdningsalternativen i ruta tre.

23

Figur 12. Skärmdump från Vico Office som beskriver mängdavtagning.

Figur 12 är ett exempel på hur en Vico-projektering kan se ut. Här har en 3D-modell från Nya Högstadieskolan i Årjäng används för att visa hur en mängdning kan gå till väga.

Figur 13. Skärmdump från Vico Office som visar en markering i 3D-modell.

Först importeras en 3D-ritad modell i Vico. Denna modell innehåller BIM-information. Genom en markering i 3D-modellen tar Vico själv fram objekt, utifrån hur de är modellerade och vilket verktyg som de har modellerats med utav konsulten. I figur 13 har ytterväggen markerats och den lyses upp som ett enda stort objekt i 3D-fönstret (gulmarkerade).

3

1

2

24

Figur 14. Skärmdump från Vico Office som visar mätningsalternativ för den markerade byggdelen.

När en mängdning sker utifrån en markering i 3D-modellen finns det möjlighet att få fram ett flertal olika mängder. Dessa skiljer sig då man kan välja mellan area, längd eller volym. Dock kan en mängd variera från objekt till objekt beroende på hur kalkylen ska se ut. Det går exempelvis utifrån markeringen i figur 13 och mätningsalternativ i figur 14 att få

omkretsarea (m2) för insida, utsida, ovansida eller undersida vägg, men även längd (meter) vägg. En eller flera av dessa mängder för väggen kopplas till projektets kalkylpost för just den byggdelen, se figur 15.

Figur 15. Skärmdump från Vico Office som visar kalkylering.

Genom en ”drag & drop” av den önskad mängd från de mängdningsalternativen, i detta fall omkretsarea av väggen, till kalkyleringen, sammanställer Vico själv hur mycket material som behövs och hur mycket detta skulle kosta, allt utifrån Peabs egna importerade kalkylrecept. Här har man byggt upp tabeller som beskriver alla de olika ingående delarna för en byggdel. Figur 15 visar en kalkylering av de sandwichelementen som ska ingå i projekteringen. Här har väggens area utifrån 3D-modellen kopplats till sandwichelementen för beräkning av mängd och pris. Dessa priser och material är i sin tur direkt kopplade till Peabs receptdatabas. Denna databas berättar för programmet hur mycket ett sandwichelement kostar samt hur många det kommer gå åt för att producera önskad mängd.

3.5.2 BlueBeam Revu

BlueBeam är ett av de kraftfullaste datorprogram när det kommer till hantering av PDF-filer. BlueBeam har flera funktioner som tillåter användaren att redigera, markera, mäta och sammarbeta kring dessa filer. Detta är ett program som ofta används inom Peab, framför allt till att mängda upp ritningar.

BlueBeam har i det här examensarbetet används för att färglägga och objektindela ritningar för kompendiet.

25

Först importerades vald ritning in i programmet, se figur 16.

Figur 16. Vy från BlueBeam Revu före borttagning av samtliga förklaringar.

Sedan ”städades” samtliga förklaringar och andra markeringar i ritningen bort för att endast få kvar de väsentliga delarna, som i det här fallet ovan och nedan var mellanbjälklaget, utfackningsväggen, fasadmaterialet och den invändiga beklädnaden. Då kunde en detaljritning se ut som den nedan (figur 17).

26

Figur 17. Vy från BlueBeam Revu efter borttagning av samtliga förklaringar.

När ritningen var ”städad” påbörjades indelningen av byggnadsobjekten. Detta gjordes med hjälp av olika markeringsverktyg. Önskat område markerades och färglades enligt det

schema som sattes upp i början av arbetsmomentet, färgschemat som användes sågs endast som en grund att använda. En påbörjad färgläggning av en vägg visas här nedan i figuren till vänster.

Och när den var färdig blev resultatet som figuren till höger. Efter att sektionsritningen indelats i önskade objekt, så som den högra bilden visar, klipptes vyn ut ur BlueBeam för att införas i ett Word-dokument.

Figur 18. Påbörjad färgläggning och indelning av byggnadsdelar.

Figur 19. Färdig färgläggning och indelning av byggnadsdelar.

27

4. RESULTAT

Examensarbetets resultat är i stora drag det kompendium som sammanställdes i utförandefasen, se bilaga 1.

4.1 Objektsindelningen

Redan från start stod det klart att Peabs kalkylatorer använder sig utav SBEF:s

byggdelstabell. Denna byggdelstabellen ligger som grund i deras kalkyler och det beslöts att objektsindelningen skulle göras utifrån den tydlig. Men byggdelar som får samma mängd behövdes inte säras på utan kunde hållas ihop. Samtidigt studerades ett fåtal ritningar för att visa exempel på hur de räknar och delar in olika detaljer.

4.2 Kompendiet

I arbetets utförandefas gjordes det kompendium som var själva målet med arbetet. I figur 20 nedan visas en sida ur det färdiga kompendiet.

Figur 20. Ett utdrag från det kompendium som blev slutprodukten med arbetet.

Överst på sidan står det vilken byggdel som tas upp och kommer förklaras. I exemplet ovan är det en balkongavslutning till ett bjälklag.

28

Figur 21. Bild tagen från en sida i kompendiet som visar en anslutning mellan ett balkongbjälklag och ett mellanbjälklag.

Bilden mitt på sidan är tagen från en ritning som önskats objektsindelas och förklaras. Här ligger fokus på de två olika bjälklagen och deras anslutning till varandra, som också är färglagda för att förtydliga att det är de delarna som det handlar om i det här fallet. Väggarna är gråa för att visa att de inte är intressanta för den här detaljen.

Det ligger två brytningar, en ovanför och en nedanför bjälklagen, dessa brytningar visar vart objekten skall sluta, så inte ytterväggen i det här fallet moduelleras igenom bjälklagen. Skulle så vara fallet blir mängdavtagningen felaktig.

I vissa fall förekommer det så kallade passbitar. I figur 21 återfinns en sådan, vilket är den röda stående rektangeln mitt i figuren. Dessa bitar är inga byggdelar, men kan inte bortses. Skulle passbiten moduelleras ihop med

balkongbjälklaget skulle det bli fel när inmätning i produktionen sker. Därför moduelleras passbitarna som egna objekt.

De sträck/linjer som syns är en markering till aktuell position i figuren från en förklaringstabell för att tydliggöra vilken del den informationen berör.

En förklaringstabell kan se ut på följande sätt:

Här förklaras vilken byggdel som avhandlas, både enligt ”den gamla byggdelstabellen” SBEF och BSAB 96, (i detta fall en balkong). Vilket littera som byggdelen har (utifrån Peabs litteralista, bilaga 2), storhet på den mängd som kalkylatorn vill ha ut från modellen samt vilket verktyg konsulten ska rita i beroende på vilken programvara denne använder. Littreringen gjordes utifrån det interna material som Peab redan tagit fram och som ingår i

deras BIM-manual som alltid skickas med vid beställningar av BIM-modeller.

Figur 22. Exempel på en färdig tabell i kompendiet som ger projektören information om hur exempelvis hur litterering av vald byggdel ska se ut.

29

I kompendiets ritningsram till höger, förklaras för vilken disciplin ritningen anser, antingen

arkitekter eller konstruktörer. Där framgår även i vilken fas av projekteringen handlingen kommer att användas. Ritningarna är datumstämplade och även skaparen av ritningen framgår. Har ritningen ändrats så finns datum för den senaste

revideringen samt initialerna på den som reviderat. I rutan under damtumstämpeln finns namnen på den referensgrupp som har fått tycka till och godkänna objektsindelingen av ritningen. Längst ner på sidan till höger ses sidnumret och längst ner till vänster på sidan härleds från vilken ritning detaljen är tagen ifrån. Ritningen har även en förklaringsruta där bland annat en förklaring på hur littereringen ska skrivas ges.

4.3 Verifiering och kvalitetsfas

Efter att Peabs önskemål om modellerna sammanställts gick arbetet in i kvalitetsfasen. Här fick olika konsulter lämna sina synpunkter på arbetet och bekräfta om det önskade

resultatet var möjligt att genomföra rent modelleringstekniskt. En sammanställning av mötenas viktigaste frågepunkter finns som bilaga 3.

Första mötet var med Malin Lindqvist på Mondo arkitektur. Hon ritar i programmet Revit. Andra mötet var med Michael Eriksson på Tengbom. Han ritar i programmet ArchiCAD och det sista möte var med Rickard Falk och Eric Fredriksson Wistrand på Integra. De ritar både i Revit och Tekla.

På frågan om det i dag är modelleringstekniskt att göra modeller utifrån arbetets kompendie var samtliga aktörer enliga:

- Ja det är möjligt (Byggingenjör Tengbom).

- Det går att göra modeller utifrån dessa exempel (Byggingenjör Mondo Arkitekter).

- Jag ser inga direkta konstigheter att kunna modellera såhär (Byggingenjör Integra).

Figur 23. Exempel från ritningshuvudet från en sida i kompendiet.

30

När frågan om vad objektsindelningen skulle medföra för effekter för konsulterna själva var det två återkommande områden. De olika konsulterna var gemensamt överens och hade i stort sett samma uppfattning:

- Vi skulle behöva mer tid, vilket i sin tur blir en ekonomisk fråga. Oftast har man en tidplan och en budget som man skall anpassa arbetet efter (Byggingenjör Tengbom).

- Modellera på detta sätt skulle betyda att vi behöver mer tid som också betyder mer pengar (Byggingenjör Integra)

- Det skulle däremot medföra att vi kommer behöva mer tid och då blir det dyrare (Byggingenjör Mondo).

Det visade sig i intervjuerna att tid och pengar är de två stora faktorerna som konsulterna hela tiden tänker på. Så fort det nämns att de ska göra något extra så kontrar de med att en större summa pengar behövs.

Det visade sig också att vissa av dagen modeller innehåller till viss del saker som

presenterades. Detta framgick framför all på konstruktionssidan där objektsindelning redan finns till en viss gräns. Här modelleras det redan i dag i olika indelningar där det exempelvis är möjligt att skilja på olika typer av isolering. Konstruktionssidan tillsammans med

programmet Tekla är de som i dagsläget verkar vara bäst anpassat för den nya objektsindelningen:

- Vi gör redan det mesta i dag (Byggingenjör Integra).

- Om vi skulle göra allt detta i Tekla så skulle jag anse att det inte tar så mycket mer tid då vi redan i dag nästan modellerar allt så som ni presenterade (Byggingenjör Integra).

31

I dokument Optimering av modelleringsteknik i BIM (sidor 28-38)