I detta kapitel kommer vi att redovisa resultatet som har kommit fram vid innehållsana-lysen av de använda vetenskapliga artiklarna. Studiens syfte var att redogöra förebyg-gande av psykisk ohälsa hos barn och unga av en sjukskötare. Studien hade två frågeställ-ningar: 1. Hur kan man som sjukskötare förebygga psykisk ohälsa hos unga i Finland och Sverige? 2. Vilka handlingar förebygger psykisk ohälsa hos unga i Finland och Sverige?
och därefter har vi delat upp resultatet enligt dessa. Först börjar det med resultatet från frågeställning ett och sedan frågeställning två.
7.1. Hur kan man förebygga psykisk ohälsa hos unga?
Många unga i dagens samhälle lever i sårbara förhållande. Tidigare forskning tydliggör att ungas psykiska ohälsa tar sig uttryck i skolrelaterade svårigheter, studier som avbryts, bristfällig anknytning till arbetsmarknaden och till samhället och olika former av funkt-ionsnedsättningar. För en del unga kan situationen vara mycket komplex, speciellt då
25
problematiken sammanfattar flera tidigare symptom. En sådan problematik kräver insat-ser från många olika håll. Det innebär att den unga kan ha kontakt samtidigt med exem-pelvis skolans elev- och studerandevård, ungdomspsykiatrin, barnskyddet och ibland ak-törer inom tredje sektorn. En högaktuell folkhälsofråga är ungas psykiska hälsa. Trots att majoriteten av finländska unga mår bra, är ändå det vanligaste hälsoproblemet bland sko-lelever och studerande, psykisk ohälsa. Den kommunala mentalvården innefattar primär-vården, den psykiatriska specialsjukvården och socialvården. För unga erbjuds mental-vårdstjänster i första hand inom skolans elev- och studerandevård, genom familjerådgiv-ningar och vid olika hälsostationer. Man har med modeller som förenar bashälsovården med specialsjukvården stävat efter att förbinda verksamheten i de ungas närmiljöer. Ge-nom den vägen har man försökt öka ungas motivation till att uppsöka vård. I det svensk-språkiga serviceutbudet i Helsingfors spelar tredje sektorns serviceproducenter en central roll. (Westerback, 2016, s. 11 & s. 27)
I skolan bör det vara obligatoriskt att det finns en plats där skolhälsovårdaren och sjuk-skötaren får prata ostört med eleverna. För att främja psykisk hälsa hoppas personalen få skapa förtroendefulla relationer med barnen genom att finnas tillgängliga, vara lojal och inte dölja något för barnen. Det krävs ett fungerande samarbete mellan barnen, föräldrarna och andra kollegor i skolan. För att arbeta med att förebygga psykisk ohälsa är det bety-delsefullt med bra samarbete och förståelse för dessa psykiska besvär. För tidig identifi-ering av barn i riskzon för psykisk ohälsa, behövs det ökad kunskap och samarbete med andra yrkesverksamma. Dock framställs tystnadsplikt som ett problem för skolhälsovår-daren eftersom de har en starkare nivå av tystnadsplikt än övrig skolpersonal. Skolhälso-vårdaren kan inte prata fritt på möten med andra skolpersonal, vilket ledde till ensamhet och påverkning av samarbetet och eleven fick inte den hjälp som var eftertraktad. I stu-dien visar det även att ett screeningsverktyg kunde tidigt identifiera symptom på ångest och depression. Skolhälsovårdaren utvärderade elevernas hälsa utifrån en enkät som ele-verna fick fylla i och beroende på vad svaren visade gjordes det ett hälsosamtal med skol-hälsovårdaren och eleven. Hälsosamtalet ansågs vara väldigt viktigt för att komma i kon-takt med samtliga elever som var svåra att nå, speciellt gällande psykisk hälsa. (Jeppsson
& Wiberg, 2019)
26
Den psykiatriska unga patienten behöver behandlas med omvårdnad och omsorg. Till de grundläggande behoven hör vila, kost, sömn och att kunna uträtta sina behov på ett sådant sätt som inte kräver allt för mycket energi av patienten samt att kunna få det sociala be-hovet mättat och sitt bekräftelsebehov tillfredsställt. Då man arbetar inom vård och om-sorg krävs det att man har en kunskap kring vad det innebär och vad som anses vara psykisk ohälsa. Man ska känna till typiska kännetecken för psykisk ohälsa. För att kunna förebygga den unga patientens psykiska hälsa ska man kunna informera, ge stöd, våga bemöta, kunna bekräfta patienten och också kunna guida den i de olika skeden vården innebär för den. Hurdant synsätt och hurdana värderingar vårdpersonalen har spelar en ganska stor roll i hur patientens vård blir. Då man arbetar som sjukskötare komma man i olika situationer att stöta på psykisk ohälsa hos unga. Hos unga är det viktigt att följa upp och att fråga den unga hur den mår samt fråga om hen tidigare på något vis lidit av psykisk ohälsa. På så sätt får man i ett tidigare skede en bild att hur den unga mår och kan snabbare sätta in stödåtgärder. Unga som saknar stöd från familjen, vänner eller kommit utanför samhället, behöver mera stöd från olika vårdinstanser. Då man försöker främja den ungas psykiska ohälsa, minskar man riskerna för att hen ska insjukna och därefter ger hopp och en större tro på framtiden. Det gäller att man som vårdare försöker stärka patientens styr-kor så att det skulle kännas lättare med att fortsätta kämpa med sina svagheter. (Skuthälla, 2019)
Omvårdnad inom psykiatrisk vård fokuserar på det vad patienternas upplevelser av vad hälsa och livskvalitet är oavsett sjukdom. Sjukskötaren planerar tillsammans med patien-ten dess vård och omvårdnadsinstanser. Man utgår ifrån patienpatien-ten som en enskild individ och beroende på sjukdom och situation, riktar man omvårdnadsarbetet mot känslomässiga och/eller praktiska aspekter. För att omvårdnadsarbetet ska fungera på bästa möjliga sätt, förutsätts det att relationen mellan sjukskötaren och patienten är god. Det som sätter grun-den för en god relation är via en god kommunikation. Omvårdnadsarbetet ska utformas efter de olika behov patienten har. Det innebär att sjukskötaren sätter stor vikt vid att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv. Genom ett helhetsperspektiv ska sjukskötaren se till den unga patientens livssituation och därefter uppmärksamma de psykiska, fysiska, kul-turella, sociala och de andliga behoven hos patienten. I arbetet är det viktigt med konti-nuitet samt att hjälpa och stöda den unga med att bära den psykiska smärtan. Konkreta exempel som sjukskötaren gör för att hjälpa den unga med psykisk ohälsa kan vara att
27
exempelvis stöda med att hantera känslor som meningslöshet. (Hammar & Westling, 2012)
7.2. Vad förebygger psykisk ohälsa hos unga?
Man ser allt oftare att skolor använder förebyggande åtgärder för att förebygga psykisk ohälsa. Man brukar använda sig av olika program. En positiv faktor med förebyggande av psykisk ohälsa i skolor är att alla unga har samma möjlighet av det oberoende var man bor eller möjlighet av föräldrarnas omvårdnad. Genom att arbeta förebyggande, har man chansen att ingripa i ett tidigt skede och genom det minska den ungas lidande och välmå-ende. Man kan dela in det förebyggande arbetet i tre olika nivåer: primär, sekundär och tertiär prevention. Då man arbetar inom första nivån, arbetar man med en större mängd elever och arbetet är mera övergripande. Den andra nivån innebär att man arbetar med en viss grupp elever som man ansett höra till en riskgrupp där man lättare kan drabbas av psykisk ohälsa. Genom den tredje nivån arbetar man individuellt med elever som läget anses vara akut med. Det är svårt att veta vilka elever om kan drabbas av psykiska svå-righeter. Elevernas självkänsla gynnas genom att det känner att de lyckas med olika saker, att skolans miljö är positiv och att samspelet mellan elever och lärare fungerar bra. Olika metoder som man använder inom skolorna för förebyggande arbete är bland annat Bella-grupper, Kiva skola-programmet, stödsamtal och socialt stöd generellt. Det har också bli-vit vanligare med att ha en skolcoach i högstadieskolor. Genom en skolcoach kan man sänka tröskeln för eleverna att våga prata och öppna upp sig om sina tankar och känslor.
Det kan i längden bidra med en positiv effekt för förebyggande av psykisk ohälsa.
(Dahlsten, 2018, s. 27 & s. 20–21)
Genom att hjälpa barn och unga tidigt med förebyggandet, kan man upptäcka risker mycket tidigare. Exempel på insatser som kan förebygga detta är föräldrautbildningar, utbilda skolpersonal som träffar unga varje dag. Detta kan göra så unga inte utvecklar psykisk ohälsa och även hjälpa till föräldrar som har barn med funktionsvariationer som ingår i riskzonen att utveckla psykisk ohälsa. Detta skulle underlätta och inte skapa massa onödigt lidande i familjen och hos barnen. Flera föräldrar uttryckte sig ha ett behov av föräldrautbildningar för de inte har rätt kunskap om barnets svårigheter eller behov. Bar-nen skulle med andra ord inte alltid behöva söka professionell hjälp vid psykisk ohälsa,
28
utan även klara sig själva med ett stöd från sina vårdnadshavare. En annan faktor var att det är viktigt att vuxna har koll på vad sociala medier innebär och för att vuxna skall lättare förstå och hjälpa ungdomar. Sociala medier är en bidragande orsak till att unga drabbas av psykisk ohälsa, men det är även ett effektivt sätt för vuxna att nå ut till unga.
Därför är det viktigt att de finns på de plattformar som unga befinner sig på, för att sedan kunna stötta och finnas till för de unga. På sociala medier kan man nå ut till många unga samtidigt och det finns en stor chans för spridning av information. (Björk & Björklund, 2020)
För att förebygga psykisk ohälsa hos unga som går i skolan är det viktigt med tillräckligt med personal. Det finns oftast inte tillräckligt med personal på skolan, vilket gör att det förebyggande arbetet inte blir som personalen önskar. Men på alla skolor skall det finnas en kurator och redan det är syftet att vara en förebyggande instans, att förebygga elevvår-den och finnas för stödsamtal med eleverna. Dock skall man inte tänka att skolan skall göra allt förebyggande arbete. Det är viktigt att de vuxna som finns närvarande i den ungas liv lyssnar och stödjer. Den dagliga kontakten med ungdomen är väldigt viktig och det behöver finnas en person som de kan vända sig till. Men samarbetet mellan elever och lärare skall fungera. Samarbetet i sig är en väldigt viktig del i förebyggande arbetet. I skolan i Finland används det Kiva skola-programmet, antimobbningsteam och olika en-käter. I enkäterna kartlägger man hur mobbningssituationen ser ut. För att bygga upp självkänslan hos de unga försöker personalen jobba tillsammans med eleverna, genom lika workshop och temadagar. Självkänslan byggs upp när man övervinner rädslor, vågar göra saker man inte vågat göra förut och känna känsla av att man lyckas. (Dahlsten, 2018)
En större efterfrågan på tjänster som förebygger psykisk ohälsa, har också ökat medve-tenheten om behovet och därefter en större satsning kring ämnet. Den första samlade pre-ventiva insatsen i Finland för utvecklandet av metalvårdstjänster var det nationella pro-grammet för förebyggande av självmord, som genomfördes år 1986–1996. Propro-grammet innebar att få en ökad medvetenhet om självmordsproblemen samt om olika utbildnings-insatser i lokala projekt i hela landet. Det har påvisats att detta program sänkt självmords-dödligheten sedan år 1990. För psykiskt funktionshindrade ordnas det rehabiliterings-tjänster av social-och hälsovårdsmyndigheterna. Det ska utarbetas en individuell rehabi-literingsplan för psykiskt funktionshindrade som har ett behov av
29
rehabiliteringstjänsterna. Genom olika former sker rehabiliteringen så som psykiatrisk öppenvård, yrkesinriktad rehabilitering, sjukhusrehabilitering samt boenderehabilitering.
Det erbjuds från primärvårdens hälsostationer grundläggande mentalvårdstjänster. Till psykiatrisk specialsjukvård krävs vanligen en läkarremiss men kommunvisa undantag finns. En bedömning som utförs av primärvården, kartlägger hur brådskande klientens vårdbehov är och ger också stöd under väntetiden. Det ges mentalvård på basnivå också genom barnrådgivningen och skolhälsovården. Öppenvården gällande specialsjukvården kan ges via en psykiatrisk poliklinik, mentalvårdsbyrå, rehabiliteringspoliklinik eller dag-sjukhus. (Karlsson & Wahlbeck, 2010)