Artiklarna från artikelpresentationen analyserades med kvalitativ innehållsanalys där artiklar-nas resultat monterades ner, begrundades och pusslades ihop. Det framkom ett övergripande tema, tre kategorier med sju tillhörande subkategorier. Se tabell 3. Temat var tillförsikt, att kunna lita på att livet går att hantera, att det finns återhämtning, nog med resurser, lagom krav, socialt umgänge och stöd samt känslan av att trivas, vara kapabel och må bra. De tre kategorierna rekreation, påfrestningar och empowerment beskrivs under var sin rubrik nedan. Tabell 3: Sammanfattning av analysprocessens kategorier och subkategorier.

10.1 Rekreation

I beaktande av syftet: att undersöka kopplingen mellan stress och otillräcklig återhämtning och hur det påverkar barns psykiska hälsa i vardagen, framträder i kategorin ”rekreation” två subkategorier, ”egentid” och ”gemenskap”. När det gäller ”egentid” visar sig tre viktiga aspekter: sömn, fritidsaktiviteter samt tid att ”bara vara”. Under ”gemenskap” framgår vikten av att ingå i ett sammanhang med andra människor och vikten av att vila i samvaro och få känslomässigt stöd framträder.

10.1.1 Egentid

När det gäller sömn beskrivs att god sömnkvalitet har samband med personlig motståndskraft eller ”mental toughness”. Det framkommer att dessa tåligare, mer motståndskraftiga personer, har effektivare, djupare sömn med färre uppvaknanden och mer REM-sömn, att de dessutom känner sig mer utvilade under dagen. Beträffande yngre barns sömn framkom att senare natt-ning och sen morgonuppgång har samband med instabilt sömnmönster, medan stabilt sömn-mönster kopplas till fysisk aktivitet. Inga samband mellan sömnsömn-mönster och kön hittades. Det framkom att en fritidsaktivitet eller hobby kan ge vila, exempelvis kan musik ge glädje, lugn och ro medan motion kan ge lust och återhämtning, enskild motion kan dessutom ge möjlighet till eftertanke och reflektion. Skolelever anser att få ”bara vara” ger lust och åter-hämtning. ”Bara vara” innebär, enligt deras definition, egen fri tid som inte innehåller några ”måsten”. När det gäller ensamhet som är självvald, minskar den också stress.

10.1.2 Gemenskap

Subkategorin ”gemenskap” består av att vila i samvaro med andra, vilket innefattar att umgås och spendera tid med andra personer samt att få känslomässigt stöd. Kravlös samvaro och tid med kompisar både minskar stress och ger lust och återhämtning. Även husdjur bidrar med detta, dessutom ger husdjur känslan av att vara behövd. Att få eget utrymme i en relation med någon och bli sedd i samvaro med en annan person minskar stress, liksom humor och skratt kan vara förlösande i stressiga situationer.

Känslan av att få känslomässigt stöd och trygghet ger barn tillit och minskar stress. Känslo-mässigt stöd kan ges av föräldrar eller andra vuxna om de är tillgängliga för barnet. Tillit nås genom vetskapen att det finns någon att dela de innersta känslorna med. Det framkom att flickor önskar mer inkännande föräldrar därför att det ger större tillit och minskar stress. Möj-lighet till enskilda samtal är betydelsefullt för såväl känslomässigt stöd som trygghet. I en-skilda samtal upplevs tystnadsplikt som särskilt positivt, där möjlighet att kunna prata med en ungdomspräst särskilt tas upp. Efter intervention med mindfulness framkom att barn delade med sig av sina känslor till varandra i ökad utsträckning samt att när barns vardag är lugn, stabil och bekräftande ger det trygghet och tillit.

10.2 Påfrestningar

Under kategorin ”påfrestningar” ger sig tre subkategorier till känna; ”övermäktigt”, ”indivi-den” och ”sociala faktorer”. Subkategorierna visar situationer eller förhållanden som uppstår i barns vardag. Förhållanden som i någon mån är starkare än barnen, tillsammans med barns

tankar och känslor är det aspekter som i hög grad ligger utanför barns möjligheter att själv kunna utöva inflytande på såsom andra personers handlande, familje- och skolmiljö. Subkate-gorierna faller naturligt samman med uppsatsens syfte att undersöka kopplingen mellan stress och otillräcklig återhämtning och hur det påverkar barns psykiska hälsa i vardagen.

10.2.1 Övermäktigt

Subkategorin ”övermäktigt” inbegriper rädsla för att inte prestera tillräckligt bra eller känslan av att inte räcka till. Det framkom att barn ansåg det blev stressigt att vara sen till skolan eller till en lektion. Barn tyckte det var stressfyllt att veta, eller misstänka, att de inte skulle hinna i tid. Stress skapas på samma sätt i situationer på fritiden när de var försenade till en tid eller ett möte. När barn ligger efter med skolarbete ger det stress liksom att känna sig sämre än klass-kamraterna. Skolarbete som innehåller för många uppgifter som ska lösas på för kort tid ger stress. Rädsla för att inte få bra nog resultat eller att inte kunna bestämma vad man ska göra först ger också stress.

Stress uppstår när barn har känslan av att inte räcka till, när det var för mycket att göra eller tänka på samtidigt. Det framkom att stress kom med känslan av att inte ha tid till annat än fasta fritidsaktiviteter, även om fritidsaktiviteterna i sig gav återhämtning. Stress skapas när barn inte vet var de ska hitta tiden som saknas.

10.2.2 Individen

Kring aspekter som knyts till subkategorin, ”individen” framkom tankepåverkande aspekter och aspekter knutna till kroppen. Tankepåverkan visar sig genom att barn upplever att stress leder till svårigheter att tänka klart, att tankarna snurrar och att de tänker onödiga tankar. Onödiga tankar ger i sin tur koncentrationssvårigheter, glömska, misstag och oförsiktighet. Det framkom att stress kan få barn att tänka och känna att de är dåliga i betydelsen inte till-räckligt bra. Andra rapporterade sinnelag är att känna sig ledsen, nervös, ångerfull eller att erfara ilska. Det framkom att barn som grubblar i liten grad visade högre nivåer av ilska jäm-fört med barn som grubblar i högre grad innan uppstart av mindfulnessintervention men också större minskning av ilska när interventionen var genomförd.

Fysiska konsekvenser av stress rapporteras i form av att barn beskriver ont i magen, huvud-värk och yrsel samt att känna fjärilar i magen, stickningar i kroppen eller bultande hjärta i samband med stress. När det gäller barn som grubblar mycket framkom att de är mer upp-märksamma på sin kropp medan barn som grubblar mindre visade större procentuell ökning

av kroppsmedvetenhet efter mindfulness. Mindfulness bedömdes därför ge ökad kroppsmed-vetenhet och ha potential att omskapa och lugna barns tankar.

10.2.3 Sociala faktorer

Under ”Sociala faktorer” framträdde socioekonomi och andras stress. Det framkom att låg socioekonomi kopplas till sämre föräldrahälsa likväl som det kopplas till barns emotionella och beteendemässiga problem. När en familj bedöms ha låg socioekonomi har också barn i högre grad sömnbesvär. Till socioekonomi hör utbildningsnivå och det framkom att moderns utbildningsnivå var kopplad till hur mycket tid barn spenderade i sängen, ju lägre utbildnings-nivå modern hade desto mindre tid spenderade barn i sängen. Samband sågs även mellan svag ekonomi i relation till att barn har minskad tid i sängen. När relationen mellan familjeekonomi kopplas samman med barn som rapporterat låga resultat på SDQ, ses större förekomst av barns sömnbesvär. Det framkom att nivå eller förekomst av depressivitet, upplevd stress, samt mental motståndskraft eller att vara tillfreds, har koppling till familjens ekonomi. Stress kopp-las även till ökad förekomst av barns depressiva symtom.

Andras personers stress visades genom att barns stress ofta hängde samman med föräldrarnas, särskilt moderns, stress. När barn uppmärksammade föräldrastress och försökte hjälpa till märkte barn att föräldern blev ännu mer irriterad. Stressade föräldrar blev arga snabbare och barn kände sig i vägen. Barn blev inte lika stressade av kompisars stress.

10.3 Empowerment

Empowerment, i betydelsen egenmakt, omfattar subkategorierna ”livslust” och ”själslig styrka”. Livslust utgör paraply över aspekter som välmående, sund miljö och trivsel. Medan själslig stryka representeras av mental motståndskraft, egen kraft och förbättrat sinnelag. Upp-satsens syfte, att undersöka kopplingen mellan stress och otillräcklig återhämtning och hur det påverkar barns psykiska hälsa i vardagen, påvisar i denna kategori de positiva aspekterna av återhämtning och psykisk hälsa.

10.3.1 Livslust

Totalt sett rapporterar pojkar mindre depressivitet och mindre stress än flickor. Det framkom ett negativt samband mellan upplevelsen av stress och känslan att vara nöjd och tillfreds med livet, alltså ju mindre stress, desto nöjdare var barn med livet. Vid intervention med mindful-ness under skoltid, kunde man se minskade nivåer av barns ångest, grubbleri och aggressivi-tet, både hemma och i skolan. Avslappningsövningar eller massage, som gavs av en annan

elev, gav stressreduktion vilket i sin tur var positivt för måendet. Flickor önskade sig en utök-ning av idrottslektioner som stressreduktion.

Skoldagen utgör en betydande del av barns liv och det framkom att flera faktorer är viktiga för att skapa en sund miljö för barns mående i skolan. Fysiska förhållanden såsom bra studie-platser, god luftcirkulation och tillgängliga lärare som bidrar till lugn och ordning är stressre-ducerande. Även psykiska aspekter som när lärare lyssnar och ger feedback är stressreduce-rande för eleverna. Men också samverkan och delaktighet mellan lärare och elever verkar som stressreducerande kraft precis som att få vara med och påverka skolgången, att bli lyssnad på och få gehör för åsikter. När lärare samplanerar läxor och prov minskar stress då skolarbetet ges en jämn lunk. Enskilda studieplaner minskade likaså barns stress genom att skolarbetet görs förutsägbart. Barn anser att kunskap om stress minskar stress, inflytande över skolsituat-ionen kräver insikt i stressreduktion.

Efter mindfulnessinterventionen gav elever uttryck för ökad känsla av sammanhang i skolan, barn visade varandra mer respekt, de visade kamratlighet och tillhörighet. Elever var mer måna om sin närmiljö. Det framkom även att känslan av tillit minskar stress hos barn. Positiv stress kan ha en positiv, uppmuntrande och sporrande effekt men enbart så länge tankeför-mågan ej försämras.

10.3.2 Själslig styrka

Det framkom att när ungdomar har en hög mental motståndskraft är de mer nöjda med sin sömn. När det gäller mental motståndskraft och stress finns också här ett negativt samband, det vill säga att är ungdomar mental tåliga är de mer sällan stressade. Ytterligare ett negativt samband finns mellan depressivitet och att vara mentalt tålig. Positivt samband förelåg mellan att vara mentalt stark och att känna sig nöjd med livet. Det framkom att vare sig man känner sig nöjd med livet och är mentalt motståndskraftig eller lider av depressivitet och stress, sak-nar dessa variabler koppling till ålder. Dock rapporterar pojkar mer nöjdhet med livet och högre mental motståndskraft.

Det framgick att om förmåga att komma till egen insikt om möjliga lösningar finns, minskar barns stress. Men inte bara att inse utan också att kunna skapa personliga lösningar som kan ge inflytande över den egna situationen minskar stress. Således både förmågan att se och att alstra personliga lösningar som ger eget inflytande minskar stress. Exempel på strategier som barn skapat för att minska stress var att fundera eller skriva listor över en uppgift för att

un-derlätta prioritering. Personliga lösningar som att ta sig till en ostörd plats för att få studera i fred kom också fram.

Efter genomgången intervention med mindfulness framkom att barn grubblade och analyse-rade mindre. Barn som inte var benägna att grubbla före interventionen kunde efter intervent-ionen notera andras känslor i högre grad medan barn som grubblade mycket kunde slappna av och inte gradera andras känslor i samma utsträckning. Efter interventionen delade barn med sig av sina känslor till varandra i ökad utsträckning.

I dokument Stress och bristande återhämtning som betydelse för psykisk hälsa (sidor 40-45)