I detta avsnitt redovisas resultatet av studien samtidigt som den sätts i relation till bakgrunden av studien och relevant forskning samt till läroplan och kursplan för engelska, för studiens ämnesdidaktiska koppling. Resultatet diskuteras även i relation till Deweys pragmatiska teori som undersökningen grundar sig i.
7.1 Läraren och digitala verktyg
Något jag tycker är intressant är att det var en större andel av lärare som varit
yrkesverksamma i över 26 år som svarade att de alltid använder sig av digitala verktyg, trots att det i samma grupp var en större andel som svarat att de vill ha fortbildning på grund av bristande kunskaper. Kan det möjligen vara så att mer erfarna lärare är mer trygga i sin undervisning generellt vilket gör att de vågar använda verktyg även om de känner att
kunskapen kring dem inte är fullgod? Eller används verktygen på olika sätt? På vilket sätt en använder sig av de digitala verktygen är inte något som har berörts i denna studie.
John Deweys (1999) pragmatiska syn på lärande som teoretisk grund valdes av olika anledningar. Han talade om hur elever bör mötas med sådant de är vana vid, sådant som är vanligt i deras vardag. Han visade också att praktisk undervisning kan grundas på elevers intressen och deras lekande. Jag menar att digital teknik som dator, surfplatta eller bådadera ingår i elevers vardagliga liv idag. Jag tror att många elever har tillgång till denna digitala teknik i sina hem och att många är vana vid att använda den. Genom att använda digital teknik som redskap i undervisningen använder en sig av ett verktyg som eleverna redan har intresse för vilket kan göra uppgiften i sig mer intressant. Detta gör Deweys pragmatiska teori
väsentlig i denna studie.Jag tror att aktiviteter kopplade till digital teknik är ett stort intresse hos många elever idag och enligt Deweys teori bör det därför vara bra att använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Lärarna i studien använder sig som sagt mycket av digitala verktyg och majoriteten av dem anser att detta påverkar elevernas inlärning positivt. En anledning till denna positiva inverkan skulle enligt Deweys teori kunna vara kopplad till att den digitala tekniken har en stark koppling till vardagen hos eleverna.
Deltagarna i studien använder sig alltså mycket av digitala verktyg i undervisningen, detta trots att 34 av 87 uppgett att de inte har någon utbildning i digitala verktyg alls. Dewey (1991, s.98) skriver att många av kunskaperna som elever kan använda sig av i skolan kommer från kunskaper de lärt sig i hemmet. Det tror jag kan appliceras även på lärarna. I och med det generellt ökande användandet av digital teknik i samhället använder även lärarna mer teknik utanför skolan. De tekniska kunskaper lärare har med sig från sin fritid använder de sig av i arbetet med digitala verktyg i skolan.
Det hade kunnat antas att studien skulle visa liknande resultat som Tour (2015), som i sin studie skriver att yngre lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i större
utsträckning än äldre lärare. Eftersom deltagarnas ålder inte efterfrågades i denna studie är det svårt att jämföra då ålder och antal yrkesverksamma år inte nödvändigtvis korrelerar. Men utifrån yrkesverksamma år kan en inte se denna skillnad i denna studie. Alla deltagare använder sig mycket av digitala verktyg. Den enda skillnad som kan lyftas är att ingen i gruppen som varit yrkesverksam kortast tid svarade att de sällan använder digitala verktyg, vilket några deltagare i de andra grupperna svarat. Något som är viktigt att belysa här och i övriga avseenden är att gruppen som varit yrkesverksamma över 26 år hade avsevärt färre deltagare än de andra två grupperna, vilket gör det svårt att dra några tydliga slutsatser om skillnaderna.
7.2 Behov av kompetensutveckling
Studien undersöker bland annat behovet av fortbildning i digitala verktyg hos engelsklärare i årskurserna 4-6. Resultatet visar att en majoritet av respondenterna från samtliga grupper önskar fortbildning inom digitala verktyg. En stor del av respondenterna svarade att de önskar fortbildning i syfte att utveckla sin pedagogik, inte för att de saknar kunskaper i digitala Verktyg och Resultatet stämmer överens med Skolverkets (2016) rapport som visar att en tredjedel av grundskollärarna har behov av kompetensutveckling när det gäller grundläggande datorkunskap medan hälften har behov av kompetensutveckling gällande IT som pedagogiskt
verktyg. Studien visar även på att det finns lärare som arbetar med digital teknik som verktyg i undervisningen trots att de saknar specifik utbildning inom området.
Studiens resultat visar också att majoriteten av de lärare som varit yrkesverksamma mindre än 10 år har fått utbildning i digitala verktyg i grundutbildningen, vilket var ovanligt i de andra respondentgrupperna. Trots detta uppger även denna grupp att de önskar mer fortbildning, många i syfte att utveckla sin pedagogik.
Det kan tänkas att den grundläggande kunskapen gällande digitala verktyg ökar generellt i takt med att samhället blir mer digitalt och människor, både barn och vuxna, använder digital teknik mer frekvent på fritiden. Att integrera digital teknik i sin undervisning kanske inte är svårt i sig, men att använda den på ett pedagogiskt sätt som gynnar elevers inlärning eller motivation till inlärning verkar inte lika självklart. Denna studie pekar på att detta fokus är viktigt, kanske både som inslag i grundutbildningen och som fortbildning för redan
yrkesverksamma lärare.
7.3 Antal år som yrkesverksam lärare
Studien avsåg också att undersöka om användandet av digitala verktyg bland lärare i
förhållande till antalet år de har varit aktiva inom yrket.En högre andel av lärarna som varit yrkesverksamma i 0–10 år anser sina kunskaper om digitala verktyg vara tillräckliga eller någorlunda tillräckliga i jämförelse med de övriga grupperna. Sämst kunskap anser sig de lärarna med längst yrkeserfarenhet ha. På samma sätt anger en högre andel av deltagarna i gruppen 0–10 år att de ofta eller alltid använder sig av digitala verktyg. Tittas det däremot bara på de som svarat att de alltid använder sig av digitala verktyg är det högst andel svar i gruppen av lärare som varit yrkesverksamma mer än 26 år.
Den grupp där högst andel ser en positiv inverkan av digitala verktyg på elevernas inlärning är den med lärare som varit yrkesverksamma 11–25 år. Även om skillnaderna mellan grupperna är små, kanske de som har arbetat lite längre tid har större förutsättningar att se teknikens fördelar eftersom de varit med innan den digitala tekniken blev en så stor del i
skolan och undervisningen. De kan jämföra med hur det var tidigare. De som nyligen börjat arbeta har inte undervisat i en miljö där tekniken inte funnits med i klassrummet.Eftersom underlaget i de olika grupperna blev ojämnt är det svårt att dra slutsatser gällande sambandet mellan användande av digitala verktyg och antal yrkesverksamma år. Mycket färre lärare som varit yrkesverksamma i mer än 26 år svarade på enkäten och det är därför svårare att tolka resultaten, utfallet hade kunnat vara annorlunda om fler lärare i denna grupp hade svarat på enkäten. Studiens resultat visar även en skillnad i självförtroende vad gäller användandet av teknik i skolan i förhållande till hur länge en har varit yrkesverksam. Att dra slutsatser utifrån detta måste dock ske med försiktighet eftersom fördelningen av antalet deltagare var ojämn och det var väldigt få deltagare som varit yrkesverksamma mer än 26 år.
7.4 Digitala verktygs påverkan på elevers inlärning av engelska
Resultatet visar också att det är 34 av 87 respondenter som inte har någon form av utbildning i digitala verktyg. Detta stämmer någorlunda överens med att det är 21 av 87 respondenter som anser att de inte har tillräckliga kunskaper om digitala verktyg som pedagogiskt oh didaktiskt redskap. Detta leder till en intressant diskussion kring respondenternas syn på hur digitala verktyg påverkar engelska inlärningen hos elever. Hur mycket kunskap om digitala verktyg kan en få av endast erfarenhet i yrket utan utbildning i området? Denna frågan gjorde det svårt att veta hur jag skulle hantera svaren på enkätfrågan om hur digitala verktyg påverkade
elevers inlärning av engelska. Resultatet visar på att respondenterna med majoritet oavsett deltagargrupp ansåg att användningen av digitala verktyg påverkar elevernas inlärning positivt. Detta, trots respondenternas till viss del bristande utbildning inom digitala verktyg, stöds av Hannibal Jensens (2017) samt av Sundqvist och Sylvéns (2014) studier som visar att elever som tar del av digital teknik på i olika forum på fritiden och i utbildningssyfte har en bättre engelsk vokabulär och är mer bekväma med att tala engelska i klassrummet.
7.5 Vidare forskning
Jag anser att det bör forskas mer om digitala verktyg och engelskämnet. En fråga som framkommit under tiden studien växt fram är om elevers fria val av digitalt verktyg har
inverkan på elevers färdighet i engelska språket. Exempelvis tror jag att det skulle vara av stor vikt att låta elever vara fria i att emellanåt välja vilket verktyg de ska arbeta med. Alla elever har olika vanor med olika verktyg. Om syftet med en uppgift är att söka information, tycker jag att elever ibland kan få välja om de vill leta efter informationen i böcker, datorn eller surfplatta. Jag tror att valet av sätt att söka information på i detta fall visar vad eleven är mest van vid och mest bekväm med att använda. Av egen erfarenhet är det vanligt att lärare
bestämmer vilket verktyg elever ska använda för en viss uppgift. En relativt stor del av respondenterna i denna studien visades vara utan någon form av utbildning inom digitala verktyg. Vidare hade det varit intressant att göra en fenomenografisk undersökning om vad det finns för uppfattningar om digitala verktyg hos lärare och se om det kan finnas en relation mellan existerande uppfattningar och bristen på utbildning inom ett så vardagsnära och relevant pedagogiskt och didaktiskt verktyg. Med fenomenografi som grund för en sådan undersökning skulle man kunna få mer information om lärarnas uppfattningar om olika fenomen inom ämnet. Genom att jämföra dessa olika uppfattningar kan man synliggöra vad som bör eller inte bör göras med digital teknik inom undervisning i framtiden.