Resultatdiskussion

avslutande avsnittet 5.2 Metoddiskussion diskuteras studiens ställningstagande angående val av metod.

5.1 Resultatdiskussion

Avsnittet 5.1 Resultatdiskussion innehåller fyra underavsnitt. Resultatet diskuteras och forskningsfrågorna besvaras i de första tre underavsnitten, 5.1.1, 5.1.2 och 5.1.3. Avsnittets sista underavsnitt, 5.1.4, redovisar en slutsats av studiens resultatdiskussion. Studien utgår från enbart två olika skolor och resultatet kan därför inte generaliseras. Den bild som porträtteras av skolornas förutsättningar, användning och inställning till digitala verktyg behöver inte nödvändigtvis överensstämma med övriga skolor i landet.

5.1.1 Förutsättningar för användandet av digitala verktyg

Lärare får varierande förutsättningar gällande arbete med digitala verktyg. Vissa skolor fokuserar på att kompetensutveckla personalen vid inköp av digitala verktyg och vid introducering av nya arbetssätt, exempelvis ASL, för att ge lärarna rätt förutsättningar.

Samtidigt finns det andra skolor som inte prioriterar detta. Risker i detta är att verktygen blir liggandes och inte kommer till användning i undervisningen. Steinberg (2013, s. 23) och Valiente (2010, s. 7–8) är eniga i att lärarna bör få rätt förutsättningar för att kunna tillämpa dessa verktyg i undervisningen på ett bra sätt. Valiente (2010, s. 8) bekräftar att bristande kompetens kan leda till sänkt motivation, vilket resulterar i att användningen minskar.

Vid tillgång till färre lärplattor än en-till-en-uppsättning används bokningssystem med hjälp av en pärm, därmed kan fler klasser dela på en klassuppsättning. Steinberg (2013, s. 67–

68) nämner detta som en viktig faktor vid gemensamma uppsättningar. Resultatet visar att alla iPads förvaras i säkerhetsskåp, vilket Steinberg (2013, s. 67–68) betonar vikten av, att

obehöriga inte ska kunna få tillgång till dessa verktyg och att verktygen därför bör skyddas med hög säkerhet. Informanterna förklarar att det finns möjlighet till att ladda verktygen medan de förvaras i dessa skåp. Lärplattor som är urladdade är ett tekniskt problem som kan uppstå och därmed ta tid från undervisningen (Engin & Donanci, 2015, s. 273). Det är därför

viktigt att säkerhetsskåp och laddningsmöjligheter finns tillgängligt för lärare som arbetar med digitala verktyg.

Resultatet visar att skolor kan köpa in en iPad till varje elev, köpa in en

klassuppsättning som fler klasser delar på eller så kan exempelvis två elever dela på en iPad.

Tillbehör, såsom hörlurar och tangentbord, till de digitala verktygen kan variera på olika skolor. Vissa skolor har tangentbord till alla elever men om så inte är fallet kan de elever som verkligen har behov av det prioriteras. När iPads och tillbehör köps in krävs också att

underhållning av dessa prioriteras för att inte bli liggandes. Steinberg (2013, s. 22–23)

beskriver hur bristande underhållning kan leda till tekniska problem och hindra användningen, därför bör skolan ha en plan för hur dessa ska användas och underhållas. Informanterna berättar att appar köps in till en gemensam kommunal appkatalog, ett utbud vilket lärarna kan vara med att påverka, som däremot kan hindras av ramfaktorer som kostnad och GDPR. En viktig aspekt när det gäller att köpa in lärplattor till skolorna är ekonomi (Khalid m.fl., 2015, s. 344). Kan varierande ekonomiska förutsättningar i olika kommuner då påverka i vilken utsträckning lärarna inkluderas i urvalsprocessen av detta utbud? Hindras då lärare i deras möjligheter att hitta kunskapsutvecklande appar och att kunna anpassa sin undervisning?

Samverkan och samarbete på skolorna är viktiga faktorer för att arbetet med digitala verktyg ska kunna fortgå. Lärares samverkan är något som Skolverket (2017, s. 10) betonar vikten av för att möjliggöra god undervisning för eleverna. Resultatet visar att stöd finns hos kollegor för att arbetet ska kunna utvecklas. Detta sker kontinuerligt i arbetsgrupper som fokuserar på just kompetens, där digitala verktyg tar ett visst utrymme. Erstad (2010, s. 62) förklarar att det finns ett behov av att hålla sig uppdaterad i den utveckling som sker i tekniken, då den ständigt förändras.

Vid problem med teknik och digitala verktyg i undervisningen finns det IT-support tillgängligt som stöd. Denna support finns tillgänglig i kommunen men inte internt på skolorna, vilket kan innebära att tiden som går för att lösa problemet kan bli lång.

Skolinspektionen (2012, s. 3) bekräftar detta som ett problem på vissa skolor, och att det påverkar användningen av digitala verktyg. Tydliga riktlinjer i hur dessa problem ska lösas är något som Steinberg (2013, s. 70) betonar som viktigt på skolorna. För att tidseffektivt kunna få hjälp med tekniska problem visar resultatet att det ibland finns kollegor på skolorna som fungerar som support. Detta skriver också Skolinspektionen (2012, s. 4) om, att utvalda pedagoger har det i sin tjänst att de ska finnas där och hjälpa kollegorna när tekniska problem uppstår. Resultatet i enighet med bakgrunden visar därmed att skolor som prioriterar intern kompetensutveckling inom IT, underlättar arbetet med teknik utifrån ett tidsperspektiv.

5.1.2 Användning av digitala verktyg i svenskundervisningen

Resultatet visar att det som avgör om lärare integrerar digitala verktyg, exempelvis lärplattor, i undervisningen är nyttan av verktyget. Först när de ser att verktyget kan användas och ge eleverna möjlighet till kunskapsutveckling planeras det in i undervisningen. Steinberg (2013, s. 23) instämmer med detta, samtidigt betonar Skolverket (2017, s. 14) vikten av ett tydligt syfte och mål vid användning av digitala verktyg, om brister i dessa aspekter finns riskerar undervisningen istället att försämra elevens lärande. Resultatet visar att det varierar hur ofta lärare använder digitala verktyg i svenskundervisningen. Det finns riktlinjer för lärare som beskriver att dessa verktyg ska användas som kunskapsutvecklande för eleverna (Skolverket, 2019, s. 13). Trots att det är svårt att utläsa några riktlinjer om hur ofta dessa verktyg ska användas, är det viktigt att verktygen används och på ett kunskapsutvecklande sätt.

Ytterligare en påverkansfaktor som framkommit i resultatet om hur lärare använder digitala verktyg är tekniska problem. Vid återkommande problem i arbetet med digitala verktyg och teknik finns risken att lärare utesluter verktygen ur undervisningen.

Skolinspektionen (2011, s. 4) bekräftar att dessa tekniska problem kan påverka lärares inställning till användningen av digitala verktyg och den tid som läggs på detta. Det är därför viktigt att skolan har en plan för hur detta ska lösas då tekniska problem påverkar

användningen av digitala verktyg (Steinberg, 2013, s. 22–23).

Informanterna är även uppmärksamma på att tiden på dagen påverkar elevernas ork och koncentration. Sent under en skoldag har eleverna svårare att fokusera på undervisningen.

Trots detta uppfattas eleverna mer motiverade med digitala verktyg, vilket innebär att i det sista individuella arbetet med iPads kan eleverna arbeta fokuserat den sista tiden av

skoldagen. Flewitt m.fl., (2015, s. 12) bekräftar detta med att diskutera hur motivation och koncentration påverkas positivt hos elever vid användning av digitala verktyg.

Resultatet visar att det finns en mängd digitalt material att använda i undervisningen, vilket Blackwell (2014, s. 12) bekräftar. Skolverket (2017, s. 10) betonar att den tekniska utvecklingen påverkar och åtkomsten blir därmed större. Resultatet visar även att ett stort utbud av olika appar innebär varierande svårighetsgrader, vilket gör att lärare kan introducera dessa i olika årskurser när det anses lämpligt och därmed arbeta med apparna på olika sätt.

Fördelar med att arbeta med appar är att dessa anpassas till eleverna och att de då kan arbeta med dem självständigt (Gybas m.fl., 2017, s. 93). Om läraren väljer ut appar som är

anpassade för elevernas kunskapsnivå finns det möjlighet för eleverna att vara självständiga i sitt arbete.

Utifrån resultatet finns det olika kunskapsutvecklande spel med olika funktioner för läraren att använda sig av, exempelvis att kunskapsnivån anpassar sig efter varje enskild elevs spelande. Att spelet anpassar sig efter elevens spelande och dess kunskapsnivå gör det möjligt för personlig kunskapsutveckling (Hutchinson & Beschorner, 2015, refererad i Lu m.fl., 2017, s. 3–4). Resultatet har visat ytterligare funktioner i apparna där läraren på ett enkelt sätt kan ha uppsikt över elevernas spelande i appen. Steinberg (2013, s.34–35) skriver att den stora tillgången till internet har påverkat demokratin i stort och att det är svårt att begränsa det inflöde av information eleverna får tillgång till med internet. Om läraren däremot är för styrande kan det leda till minskad motivation hos eleverna. Ännu en funktion som visat sig i resultatet är att lärare kan följa elevernas resultat och därmed deras kunskapsutveckling.

Engen (2002, s. 48) skriver också att funktioner som att se elevens reaktionstid och det rätta svaret är något som också finns bland vissa appar. Att hitta appar där läraren kan följa elevens spelande är däremot en svårighet enligt Blackwell (2014, s. 12). Att läraren kan följa elevens aktivitet i spelen innebär att eleven kan arbeta mer självständigt och att läraren inte behöver ha fullständig uppsikt över eleven i klassrummet men samtidigt kan hålla koll på elevens aktivitet och kunskapsutveckling.

Resultatet visar att det även finns appar där eleverna får möjlighet att skriva texter och samtidigt arbeta med bilder, exempel på ett arbetssätt är då att skriva sagor, böcker eller presentationer där eleverna får bearbeta texter och sedan redovisa. Skolverket (2019, s. 258) skriver att eleverna ska få stöd, som i muntliga presentationer, av digitala verktyg och bilder och att de ska arbeta med ord och bild, både med och utan digitala verktyg. Ett övergripande mål innefattar att eleven ska söka och bearbeta information med digitala verktyg (Skolverket, 2019, s. 12). Digitala verktyg innebär då att eleverna får ytterligare en informationskälla när de arbetar med faktabaserade texter och presentationer.

Resultatet visar att användning av iPads i skrivinlärningen sker individuellt men även i kombination med diskussioner i elevgruppen. Användning av digitala verktyg i

undervisningen innebär att diskussionerna i klassrummet ofta minskar, vilka är viktiga i elevens lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Genlott & Grönlund, 2013, s. 99). Det är därmed viktigt att variera användandet av digitala verktyg och inte endast använda det i enskilt arbete.

I elevgrupper finns det elever som behöver anpassningar i undervisningen och stöd som kan finnas i arbetet med digitala verktyg, vilket visades i resultatet. Skolverket (2019, s. 6) skriver i läroplanen att anpassningar ska ske utifrån individuella förutsättningar och behov.

Informanterna förklarar att hjälpmedel som finns tillgängliga är exempelvis Inläsningstjänst,

vilket Steinberg (2013, s. 43) förklarar kan stödja läraren gällande individualisering och elever som visar ett behov av det. iPaden används också enligt resultatet som ett verktyg för de elever som visar svårigheter i motorik och därmed kan skriva på iPad istället för att skriva för hand. Skolverket (2017, s. 13) skriver att digitala verktyg kan hjälpa elever med behovet att nå kunskapsmål men även att verktygen kan underlätta i att variera och individualisera undervisningen. Dessutom visar resultatet att det finns tillgång till talsyntes. Detta hjälpmedel är ett program som läser upp det som eleven skriver med sitt digitala verktyg, bokstäver, hela ord och kompletta meningar (Forsberg & Lövgren, 2013, s. 15).

Ett annat arbetssätt där talsyntes används är ASL, vilket har anpassats på skolan, då eleverna vid ett lektionstillfälle i veckan får skriva meningar med en bild som inspiration.

Arbetssättet fokuserar på att eleverna ska lära sig att läsa och skriva med hjälp av digitala verktyg och ljudande tangentbord istället för att forma bokstäver med papper och penna (Forsberg & Lövgren, 2013, s. 11). Däremot visar resultatet att det ena arbetssättet inte behöver utesluta det andra. Det innebär att skolor nödvändigtvis inte behöver tillämpa arbetssättet fullständigt utan kan istället anpassa arbetssättet efter skolans behov och förutsättningar.

5.1.3 Inställning till digitala verktyg i svenskundervisningen

Resultatet visar att om eleverna arbetar individuellt med iPads riskerar viktiga diskussioner i klassrummet att gå förlorade, därför är vissa lärare skeptiska till att det individuella arbetet med iPads får för stor del i undervisningen. Om arbetet med digitala verktyg resulterar i färre diskussioner kan alltså lärares inställning påverkas negativt (Oberg & Daniels, 2013, refererad i Walsh & Farren, 2018, s. 154). Dessutom får eleverna större förståelse för sitt eget arbete och hur exempelvis texter uppfattas av andra om de arbetar tillsammans med klasskamrater (Genlott & Grönlunds, 2013, s. 103). Därför är det viktigt att eleverna får möjlighet att arbeta tillsammans med övriga klasskamrater och behålla dessa diskussioner.

Eleverna kommer att fortsätta att använda digitala verktyg i undervisningen även efter årskurserna 1–3. Att eleverna tidigt får utveckla kunskaper i digitala verktyg och i skrivning på tangentbord anses underlätta framtida skolgång. Studier visar på att elevernas färdigheter i tangentbordet förbättras men att det digitala verktyget i sig inte nödvändigtvis ger annan kunskapsutveckling för eleverna (Hattie, 2009, refererad i Trageton, 2014, s. 39). Att eleverna lär sig behärska tangentbordet innebär att de förbereds inför en framtid där teknik ständigt är närvarande.

Vid användning av iPads finns det spelappar som kombinerar bokstav och språkljud som enligt våra informanter visar sig ha en god påverkan på elevernas språkinlärning. Även Engen (2002, s. 48) diskuterar dessa möjligheter, som att göra kopplingar däremellan, som positiva. Däremot visar resultatet även på negativa aspekter i spelappar. I dessa spel finns distraherande faktorer som att eleven kan göra ändringar i spelkaraktärernas utstyrsel, vilket kan förhindra elevens lärande när det gäller språkinlärning. Spelkaraktärerna och spelets musik är till för att locka eleverna, däremot kan det istället leda till att de påverkar koncentrationen negativt (Steinberg, 2013, s. 23). Dessa faktorer kan undersökas innan apparna används i undervisningen för att avgöra om funktionerna i spelet till större del missgynnar än gynnar kunskapsutvecklingen.

I användandet av spelappar bör svårighetsgraden vara lämplig för eleven för att kunna få något kunskapsutbyte, eleven behöver få en förståelse för vad innehållet är i spelet. Bland lärare finns blandade åsikter kring huruvida digitala verktyg är anpassat och lämpligt för dessa lägre årskurser eller inte (Blake m.fl., 2011, s. 35). Viktig undervisningstid riskerar att gå till spillo om eleverna sysselsätts med för svåra appar som de inte har någon förståelse för.

Informanterna upplever att elever tycker att digitala verktyg är lustfyllt och motiverande och används ibland som belöning efter att annat arbete är avklarat. Bentons (2012, s. 86+89) studie bekräftar lärares uppfattningar om digitala verktyg och att eleverna arbetar engagerat under en längre tid och att arbetet dessutom förbättras. Resultatet visar att denna uppfattning även gäller elever med koncentrationssvårigheter, då iPaden har förbättrat uthålligheten hos eleven. Elever med behov av stöd får möjligheten att med hjälp av lärplattor arbeta på samma sätt som övriga elever (Gybas m.fl., 2017, s. 93). Dessa elever får med lärplattan en större möjlighet att fungera i klassrummet likt övriga elever.

För elever med svenska som andraspråk kan det finnas stort stöd i att använda sig av bildstöd, detta finns ofta i digitala verktyg som iPads. Gu och Lornklang (2021, s. 125) bekräftar detta som ett effektivt arbetssätt för de elever som lär sig ett andraspråk. Resultatet visar även att talsyntes är ett bra stöd till samtliga elever men särskilt elever med svenska som andraspråk, då de kan lyssna på texten de skrivit och på ett enkelt sätt kontrollera om de skrivit rätt. Med talsyntes kan eleverna därför lättare redigera sin text och rätta till misstag och det blir även lätt och tydligt för eleverna att se progressionen av sitt arbete (Flewitt m.fl., 2015, s. 15).

Trots att många lärare är positiva till digitala verktyg i undervisningen, betonar samtliga informanter att en kombination av verktygen tillsammans med papper och penna har bäst inverkan på elevernas språkinlärning. Olika perspektiv, som kognitivt, neurovetenskapligt och

sociokulturellt, kan se olika fördelar och nackdelar med båda arbetssätten (Wollscheid, m fl., 2016, refererad i Mangen & Balsvik, 2016, s. 2–3). Eleverna ska i undervisningen både skriva för hand och med digitala verktyg (Skolverket, 2019, s. 13). Det är därför viktigt att det finns en balans i hur arbetssätten tillämpas.

Verktyget i sig är inte kunskapsutvecklande för eleverna om det inte används på rätt sätt (Chou m.fl., 2012, s. 13). Lärare är däremot eniga i att digitala verktyg bör användas förutsatt att det är kunskapsutvecklande, vilket först kan göras om användningen av verktygen är genomtänkt.

5.1.4 Slutsats

Studiens slutsats är att oavsett hur stor tillgång skolor har till digitala verktyg framgår det ur informanternas svar att kompetensen hos läraren är betydelsefull i arbetet med digitala

verktyg. Informanterna anser även att det är viktigt att lärare använder sig av digitala verktyg, men att det samtidigt bör finnas en variation med andra arbetssätt och även att digitala

verktyg används meningsfullt och att det främjar elevernas kunskapsutveckling.