Studiens resultat vävs samman med tidigare forskning som beskrivits i bakgrunden samt med det sociokulturella perspektivet och scaffolding. Resultatdiskussionen utgår ifrån studiens frågeställningar under rubrikerna Lärarnas arbete med rim, ramsor och sånger (6.2.1),
Lärarnas roll med rim, ramsor och sånger i undervisningen (6.2.2), Hur rim, ramsor och sånger kan bidra till elevers tidiga språk-och läsutveckling (6.2.3)
28 6.2.1 Lärarnas arbete med rim, ramsor och sånger
Samtliga lärare arbetar med rim, ramsor och sånger. Dock varierar det hur mycket de olika lärarna arbetar med det angivna området. Lärarna anser att rim oftast inte utgör någon svårighet för elever när de kommer från förskolan. Detta stämmer väl överens med Svenssons (2005) beskrivning av vad barn brukar kunna om rim vid 5 års ålder. Lärarna väljer ändå att arbeta med rim då elever tycker om att rimma på både befintliga ord och nonsensord samt att de anser att rim utgör en viktig del i elevens språkutveckling. Lärarna beskriver elevers lust till att komma på rimord och sjunga sånger som rimmar och lyssna till högläsningsböcker där eleverna får fylla i med rim. Malin har en långsiktig syn på att låta elever arbeta med rim och ramsor då hon talar om att eleverna längre fram i sin skolgång förväntas kunna skriva dikter på vers vilket blir en progression av att kunna rimma. I det centrala innehållet för såväl årskurs F-3 som 4-6 beskrivs att eleverna ska få arbeta med poetiska texter och lyrik (Skolverket, 2019, s.258) och det kan tänkas självklart att elever ska få möjlighet redan i förskoleklass att arbeta med rim och ramsor för att längre fram kunna skriva egna dikter. Malins sätt att tänka om detta är även något som författarna Herrlin, Frank, Ackesjö (2019) anser är just vad lärarna i förskoleklass bör göra, de ska blicka framåt vad eleverna ska arbeta med längre fram i sin skolgång.
Av resultatet framkom att lärarna använde sig av sånger för att repetera och lära in nya saker. Detta kunde visa sig genom att repetera alfabetet eller lära sig om bondgården som Lena berättade om. Detta stämmer väl in med Dahlbäcks (2011) beskrivning om att sånger är gynnsamma för att repetera och lära in saker då fler sinnen aktiveras och bidrar till att eleverna minns texten. Dessutom får elever som hör många sånger en känsla för textens innehåll.
Malin och Lena berättar att de använder ramsor och sånger i övergångar så som i början av en lektion eller mellan olika aktiviteter. Jakobsson och Nilsson (2019) beskriver att det finns vissa moment som är särskilt kritiska under en skoldag. Här nämner de att ett av dessa moment är just övergångar mellan aktiviteter och att det är upp till läraren att fundera och reflektera över hur ett område som anses problematiskt kan förbättras. I detta fall har två lärare funderat och reflekterat över detta och kommit fram till att ramsor och sånger är bra att använda sig av för att fånga elevers intresse i övergångar för att hålla fokus samt för att förhindra oro i klassrummet. Stange och Wyant (2008) beskriver i sin artikel om en lärare som arbetade på ett liknade sätt för att fånga elevernas intresse och uppmärksamhet och då
29 gjorde det med en dikt. Dikten går på rim och handlar om vad eleverna ska göra i övergången mellan lektionerna (Stange & Wyant, 2008, s.211).
” I am going back to my seat,
you won´t hear a peep
When I am moving around
I don’t make a sound” (Stange & Wyant, 2008, s.208).
Gun och Malin arbetar på en mångkulturell skola och berättar om vikten av att dessa elever inte ska känna sig utanför, därför försöker de få med sånger och ramsor från olika delar av världen. Svensson (2009) beskriver att det är gynnsamt att använda sig av språklekar som passar hela gruppen även om en elev inte förstår allt med språket ska det ändå inte bli särbehandlat. Svensson anser att mycket av vad läraren gör med enspråkiga elever kan göras med flerspråkiga elever men helst på båda språken. Hon skriver att fingerramsor med tydliga rörelser kan förstärka innehållet i ramsan eller att eleverna kan arbeta med rim och ramsor men undvika nonsensord då det kan bli rörigt för elever som inte behärskar språket så bra. Svensson (2009) betonar även att det finns en stor fördel om elever som är starka på sitt modersmål kan ges möjlighet att lära övriga klasskamrater exempelvis en ramsa på deras förstaspråk. Gynnsamt är också att låta elever sjunga sånger på olika språk, vilket Malin beskriver att hon gör med sina elever.
6.2.2 Lärarens roll i arbetet med rim, ramsor och sånger
Samtliga lärare betonar att ramsor och sånger tillför en vi-känsla och sammanhållning i klassen. Detta stämmer väl överens med Vygotskijs sociokulturella perspektiv där elever lär sig i samspelet med andra (Vygotskij refererad i Ismen, 2006). I Bruners teori scaffolding har läraren en viktig roll att modellera och stötta eleven i den uppgift den förväntas göra (Fleer, 1990). Det framkommer i resultatet att lärarna modellerar för eleverna i arbetet med rim, ramsor och sånger. Detta för att elever ska lära sig ramsor och sånger men lärarna talar även om vikten av att modellera och vara förebilder för att få eleverna till att de också ska våga. Lärarna har även förståelse för att alla elever inte vågar sjunga och uppträda. Lärarnas syn på sin uppgift som förebild stämmer väl överens med vad Westlund (2017) skriver då hon menar att eleven måste känna sig trygg med sin lärare och utan en trygg klassrumsmiljö kan inte ett lärande ske.
30 Lärarnas intresse påverkar en hel del. Caroline beskriver att hon inte hinner sätta sig in i forskning eller litteratur inom området då annat prioriteras på deras skola för tillfället så som det sociala samspelet. Malin har stort engagemang för sång och har gått kurser i sång och musik på sin fritid. Det kan tänkas att lärarna som har mer kunskap inom ämnet också ser fler möjligheter att väva in rim, ramsor och sång i undervisningen. Både Lena och Malin tar tillfället i akt att använda sång när det finns möjlighet och de använder sång och ramsor för att arbeta gruppstärkande och arbeta med värdegrund genom ramsor och sånger. Att känna tillhörighet är en förutsättning för att elever ska trivas och vara motiverade. Det påverkar också till stor del hur eleven kommer att fungera i skolan (Lillejord et.al, 2013).
Lärarnas kunskap och intresse blir påtagligt med hur mycket de använder sig av rim, ramsor och sånger i undervisningen. Av resultatet framkommer det att lärarna alltid har ett syfte när de använder rim, ramsor och sång och utmanar elever i de uppgifter de får samtidigt som de stöttar dem i uppgifterna. Herrlin, Frank och Ackesjö (2019) beskriver att läraren i förskoleklass har i uppgift att länka samman de kunskaper elever har med sig från förskolan med det som ska läras i förskoleklass så att alla elever ges utmaning. Ovanstående nämns av lärarna då de talar om rim och beskriver att en stor del av eleverna redan kan rimma och att det då inte finns någon anledning att uppehålla sig med denna aktivitet under en längre tid. Däremot kan lärarna utmana elever genom att göra egna rimsånger och skriva rimböcker. På detta sätt kopplar lärarna samman elevers tidigare kunskaper med nyfunna. Ackesjö et al (2019) anser att det ställer stora krav på förskoleklasslärare då undervisningen i förskoleklass ska vara meningsfull, intressant och lustfylld för samtliga elever. Att rim, ramsor och sånger är motiverande för elever anser samtliga lärare och då särskilt de aktiviteter som handlar om att framträda inför andra. Svensson (2005) framhåller den positiva känslan av att sjunga tillsammans och att detta skapar glädje och gemenskap. Det kan också tänkas att det är som Raskinski et al. (2016) skriver, att det är viktigt att ha en mottagare för sitt muntliga framförande och att detta skapar motivation hos elever. Lärarna i studien beskriver hur de kan se att elever lyser upp och blir motiverade när de får uppträda inför vänner och familj med sådant de tränat på. Tjernberg (2018) beskriver vikten av att elever får träna på muntlig framställning och får känna känslan av att lyckas. Genom att lärarna i studien ger sina elever möjlighet att träna mycket och tillsammans med andra inför deras uppvisning skapas möjligheter för elever att få lyckas och få positiva upplevelser av muntligt framställning.
31 6.2.3 Hur rim, ramsor och sånger kan bidra till elevers språk- och läsutveckling Samtliga lärare tror att rim, ramsor och sånger bidrar till elevers språk- och läsutveckling. Att skapa ett intresse och att elever ska lära i leken är viktigt för lärarna. Alla lärare tror att rim, ramsor och sånger har betydelse för den språkliga medvetenheten och för den fonologiska medvetenheten. Lärarna anser även att allt som har med språk och språkliga aktiviteter att göra utvecklar elevers språkutveckling och i sin tur läsutveckling. Detta stämmer överens med vad Svensson (2009) skriver om att lärare i förskoleklass kan arbeta med att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Hon menar att lärare behöver syssla med många språkliga aktiviteter, såsom att sjunga och rimma för att göra elever språkligt medvetna.
Martina och Lena talar om ordförråd och hur det går att använda sångtexter för att träna elever i ordförståelse. De talar även om läsförståelse utan att de nämner det vid namn. Martina berättar om hur de kan analysera sångtexter såsom blinka lilla stjärna och vad den texten betyder. Svensson (2009) beskriver vikten av att ta tillvara på vad texten betyder och låta eleverna var nyfikna över texten. Ett sätt kan vara att elever själva får tilldela en text en mening eller ett innehåll och att detta i sin tur kan skapa ett intresse för skriftspråket. När Martina låter sina elever fundera över sångtexten blinka lilla stjärna ger hon elever möjlighet att själva tolka och förundras över sångtexten.