Resultatet av enkätundersökningen

I dokument Vad är det för fel i att älska det man har? (sidor 40-47)

3 Metodologi & Metod

4.1 Resultatet av enkätundersökningen

Den kvantitativa undersökningen bestod sammantaget av 51 inkomna svar. Dock förekom ett bortfall då en respondent valde att inte delge sitt kön. De inkomna svaren som blev tillämpbara i studien blev således 50 stycken, där 33 respondenter representerade kvinnor samt 17 respondenter var män. Enkäten besvarades av elever inom olika gymnasieprogram på Spångbergsgymnasiet, för att ta del av fördelningen i svarsfrekvens, se figur 4. Inga svar inkom från introduktionsprogrammet. I fortsättningen kommer högskoleförberedande program förkortas HF och yrkesprogram förkortas YF. Samtliga respondenter i enkäten är anonyma och resultaten har presenterats i diagram/tabeller samt med utplockade citat nedan. För att se fördelningen av valda gymnasieprogram bland eleverna, se figur 5.

Figur 4: Respondenternas ålder och kön i enkätundersökningen

Kommentar: Diagrammet visar respondenternas kön och ålder och redovisar fördelningen bland deltagarna i enkätundersökningen.

33 Tabell 1: Ett förtydligande av figur 4.

Kommentar: Tabellen visar antalet respondenter utifrån ålder och kön.

Figur 5: Respondenternas val av gymnasieprogram.

Kommentar: Diagrammet visar vilka gymnasieprogram som respondenterna har valt att studera. Detta redovisas utifrån ålder och kön.

Tabell 2: Ett förtydligande av figur 5.

Kommentar: Tabellen visar vilket gymnasieprogram unga kvinnor och män i olika åldrar studerar.

34

4.1.1 Bilden av Filipstads kommun

I enkäten fanns en fråga där vi bad gymnasieungdomarna att beskriva Filipstads kommun utifrån sin egen uppfattning, där de flesta svaren var enhetliga. Av våra 50 inkomna svar kunde det konstateras ett tydligt mönster, detta då flertalet påpekade en brist som förekommer gällande aktiviteter riktat mot gymnasieungdomar. Vidare påpekades det att det finns en förekomst av hög brottslighet med narkotika involverat, som har lett till att de unga känner sig otrygga. Ungdomarna uttrycker även en orolig känsla kring kommunens bristande ekonomi. De uppfattningar som nämndes av positiva faktorer var i underkant, men det kan konstateras att svaren hade ett tydligt samband till platsbundenhet. Detta då respondenterna beskrev att ens uppväxt med familjen och vänner, omfattades av de positiva egenskaperna med Filipstads kommun. Nedan redovisas ett antal citat utplockade från eleverna gällande deras uppfattning i egna ord.

Jag tycker ändå det är en helt okej kommun! Visst finns det saker jag inte gillar men jag är ändå uppvuxen här och jag tycker att det är helt okej! (Kvinna, HF)

Det är okej för jag har mina kompisar här, men det är inte ett ställe jag vill stanna på för det finns inte så mycket att göra. (Kvinna, HF)

Skolorna och så är bra men jag kan inte gå på stan själv på kvällen, i vissa delar av stan känner jag mig inte trygg pga alkoholister och knarkare. (Kvinna, HF)

Tycker det är en ganska tråkig kommun med lite att göra för ungdomar. (Man, HF)

Asså det är väl helt okej om man har kompisar och fritidsintressen men annars finns det inte så mycket liksom. (Man, HF)

En liten kommun med lite att erbjuda. (Man, HF) Trivs bättre på större ställen. (Kvinna, YF)

En liten kommun där allt fler och fler affärer går i konkurs, inte mycket lediga bostäder, allt för mycket kriminalitet vilket gör vår kommun osäker och det är lätt att klanka ner på oss för att vi är här ifrån. I det stora hel är det väll inget större fel på kommunen men droger och kriminaliteten måste bort. (Kvinna, YF)

Få möjligheter, litet och begränsat, fattigt. (Kvinna, YF) Finns inte så mycket att göra men det är hemma. (Man, YF) Lite tråkigt finns typ inget att göra efter skolan direkt. (Man, YF) En fin liten stad med många aktiva idrottsklubbar. (Man, YF)

35

4.1.2 Framtidens bosättning

Figur 6: Respondenternas svar gällande framtida bosättning.

Kommentar: Diagrammet visar på vilken plats som respondenterna kan tänkas sig bo på i framtiden, detta presenteras utifrån män och kvinnor sorterade efter sitt val av

gymnasieprogram.

Utifrån svaren som presenteras i figur 5 gällande vart gymnasieeleverna skulle vilja bo i framtiden, kan det konstateras att de unga kvinnornas vilja till att flytta till en stad urskildes markant. Det spännande är att titta på svaren bakom detta, som beskriver skillnaderna som förekommer mellan kvinnorna inom olika gymnasieprogram. Bland dessa unga kvinnor, finns en starkare vilja hos kvinnor inom HF program, detta där 24 % ser sin framtid i en stad. Hos de unga kvinnor inom YF program var det endast 14 %, vilket innebär att de unga kvinnor som studerar ett HF program kan anses vara mer benägna att flytta från landsbygden. I frågan om att vilja bo kvar på landsbygden är siffrorna dock lika, detta då 10 % av kvinnorna inom både HF och YF programmen vill bo kvar på landsbygden. Bland de unga männen tydliggörs det att viljan att bo i en stad är i stor utsträckning högre hos män inom HF program, då 10 % ser sin framtid i en stad, medan endast 6 % av männen inom YF program vill bo i en stad. I frågan om att vilja bo kvar i Filipstads kommun är det männen

36 inom YF program som uttrycker en starkare vilja av att bo kvar. Av männen inom YF program uttrycker 12 % att de vill bo kvar på landsbygden, medans siffran endast är 6 % bland männen inom HF program. Således går det att konstatera att unga män och kvinnor som studerar ett HF program samt kvinnor inom ett YF program, har en större vilja av att bo i en stad, till skillnad från unga män inom YF program som ser sin framtid kvar på landsbygden.

Figur 7: Respondenternas inställning till en framtida bosättning i Filipstads kommun.

Kommentar: Diagrammet visar om respondenterna har en positiv eller negativ inställning till att bosätta sig i Filipstads kommun i framtiden. Detta redovisas utifrån kvinnors och mäns

inställning sorterat efter sitt val av gymnasieprogram.

4.1.3 Syn på avfolkning

I frågan om varför respondenterna tror att andra unga väljer att flytta från Filipstads kommun var svaren enhetliga. De flesta påpekar att utbudet var en bidragande faktor och även bristen på sysselsättning, aktiviteter, studier samt arbetstillfällen. Den bristande tryggheten påpekades också och där flertalet verkar tro att trygghetskänslan är mer positiv på annan ort. Nedan redogörs utplockade citat från respondenterna som beskriver deras synpunkter på ungdomars utflyttning från Filipstads kommun.

Antagligen samma som mig. De ser ingen vettig framtid här. Om man inte vill jobba på Barilla eller OLW resten av livet. (Man, HF)

37 Finns mycket lite att göra, du kommer inte långt i livet om du inte läser vidare, staden är full av kriminalitet och andra saker som förstör samhället. (Man, YF)

Jag tror att de tänker likadant som jag, det är tråkigt här och många vill gärna plugga vidare. När det inte finns något universitet här så sker det naturligt att man flyttar för att slippa pendla. (Kvinna, HF)

För att det inte finns något att göra här. Inga roliga aktiviteter som fina restauranger, gokart, simhall, pubar och andra roliga aktiviteter. (Kvinna, YF)

4.1.4 Framtidsvisioner

Respondenternas framtidsvision gick hand i hand med varför de tror att andra unga har valt att flytta från Filipstads kommun. Majoriteten av respondenterna beskrev studier som en framtida målsättning. Vissa specificerade sig gällande yrken, såsom inom vård- och byggbranschen samt inom pedagogik. Andra förklarade endast att de ville studera och flytta till en större ort, som erbjuder studier på högre nivå. Således blir urbaniseringen naturlig då den högskolan som finns på orten inte erbjuder den variation av utbildning som önskas. Några respondenter uttryckte även en vilja av att resa och upptäcka världen. Nedan redovisas ett antal citat från respondenterna gällande deras framtidsdrömmar.

Studera till lärare. (Kvinna, HF)

Jag är inte helt säker än. Antagligen kommer jag att utbilda mig till psykolog eller polis. Men jag vill även jobba med internationella/nationella organisationer som t.ex. UNICEF eller liknande. (Kvinna HF)

Vidareutbilda mig och sedan jobba med miljön, gärna på platser runtom i världen. (Kvinna HF) Jobba som en specialiserad sjuksköterska. (Kvinna HF)

Jag ska gå färdigt gymnasiet sen jobba inom äldreomsorgen några år sen Polishögskolan. (Kvinna, YF)

Resa och sådär, ha en familj. (Kvinna, YF) Jag vill bo i en stad och bli polis. (Man, HF)

Vara projektledare på ett stort byggföretag. (Man HF) Antingen grundskolelärare eller specialpedagog. (Man, YF)

38 Bergsprängare eller något som hjälper andra. (Man, YF)

Bo i Karlstad och jobba. (Man, YF)

4.1.5 Skapa attraktivitet

Respondenternas förslag på vad kommunen i fråga kunde göra för att locka ung befolkning och behålla en ung befolkning i Filipstads kommun var flera till antalet. Respondenterna uppskattar bland annat att kommunen ska utveckla och skapa fler aktiviteter anpassat för unga människor. Det kan exempelvis handla om skapandet av nöjen inom krog- och restaurangbranschen, som i sin tur kan bidra till fler mötesplatser. Respondenterna uttryckte även ett behov av att prioritera aktiviteter kopplat till folkhälsa, såsom gym och reparation av simhall. Respondenterna beskrev också ett utökat utbud och större tillgång till service som attraktivt, exempelvis fanns en önskan om större variation av utbildningar och även ett utvecklat näringsliv. Nedan redovisas ett utplock av citat från respondenterna som beskriver deras förslag på hur Filipstads kommun kan vara en attraktiv kommun för unga människor.

Gjort ett uteställe som folk kan träffas vid och umgås, just nu finns inget sådant ställe. Men också satsa på mer program på gymnasiet så det lockar fler att söka hit! (Kvinna, HF).

Ta hand om staden, ha uteställen, gör iordning parker etc. (Kvinna, HF)

Försöka göra staden mer attraktiv genom att ordna flera tillställningar och speciellt satsa mer på butikerna. (Kvinna, HF)

Attraktiva billiga tomter med bra kollektivtrafik till större stad. Lockar tillbaka dem som flyttat för att plugga när de tagit examen. (Kvinna, HF)

Mer saker för ungdomar, anpassa det för yngre. (Kvinna, YF)

Ha mer saker att göra, finns mest för barn men inte för oss ungdomar liksom. (Kvinna, YF) Kanske spendera mer av budgeten på saker som folk skulle vilja ha, till exempel reparation av simhallen. (Man, HF)

Mer grejer att hitta på och kanske fler högskoleförberedandeprogram, även fler välutbildade jobb. (Man, HF)

Mer utbildning framförallt även fast det låter tråkigt så tror jag att det är det som behövs. (Man, HF)

39 Ha mer aktiviteter och erbjuda mer utbildning kanske. (Man, YF)

It-gymnasium. (Man, YF)

I dokument Vad är det för fel i att älska det man har? (sidor 40-47)