• No results found

Resultatet av intervjuerna

3 Metodologi & Metod

4.2 Resultatet av intervjuerna

Tre intervjuer genomfördes, där samtliga respondenter har godkänt att svaren får användas i studien. Respondenterna förblir även anonyma, och hänvisas därför i följande form “Intervjuperson 1”, “Intervjuperson 2” och “Intervjuperson 3”.

4.2.1 Platsbundenhet

Intervjuperson 1 bor i Filipstads kommun, men har inte sina rötter i kommunen. Flytten till Filipstads kommun var med anledning av respondentens partner som hade sitt ursprung där. Således har inte intervjuperson 1 en platsbundenhet till Filipstads kommun i grunden, utan blev bunden dit tack vare sin partner. Intervjuperson 2 bor i en annan kommun och pendlar därför till sitt jobb. Anledningen till detta var av privata skäl, vilket betyder att respondentens platsbundenhet förhåller sig till en annan plats än Filipstads kommun. Intervjuperson 3 är bosatt i Filipstads kommun, detta då respondentens tidigare generationer har haft sitt fäste i kommunen. Respondenten har därför stannat i kommunen då intervjupersonen känner ett välbefinnande på platsen. Detta innebär att två av de tre respondenterna bor i Filipstads kommun som de arbetar i, varav en av dessa har sina rötter i kommunen. Således har dessa två respondenter en platsbundenhet till kommunen i fråga.

4.2.2 Utmaningar

Utmaningarna som intervjupersonerna tog upp, skiljde sig inte i stor utsträckning från varandra, detta då samtliga respondenter beskrev den höga integrationen som en utmaning för kommunen. Under år 2015 tog Filipstads kommun emot ett stort antal flyktingar, vilket gav omfattande ekonomiska konsekvenser. Intervjuperson 1 beskrev att 20 % av kommunens invånare är utomeuropeiskt födda vilket egentligen inte är ett problem förklarade intervjupersonen. Vidare uttryckte samma respondent att fram tills nyligen fick kommuner statliga medel som hjälp för att hantera denna situation. Nu är däremot medlen slut, vilket är det problematiska som innebär höga kostnader för kommunen då många är arbetslösa. Respondenten förklarade dock att på sikt är detta en tillgång för kommunen, eftersom barnen till utomeuropeiskt födda får samma utbildning som alla andra barn, vilket kommer att generera jobb och intäkter till kommunen i framtiden. Vidare

40 beskrev intervjuperson 1 att den sociala situationen i kommunen är påfrestande, då det förekommer ett högt antal ensamstående unga mödrar, som behöver hjälp med försörjning och placering, vilket leder till höga summor bidrag.

Men vårt stora problem har vi arbetat med under lång tid, det är ju dem effekter som har drabbat Filipstad på grund av integrationen. Men också att vi har en social situation i Filipstad som inte är så bra med många som lever på försörjningsstöd och utanförskap. Vi har många ensamstående unga mödrar, … vi har allmänt en familjesituation som är väldigt utmanande. Som har gjort att vi har rätt så höga kostnader i både placeringar och försörjningar. (Intervjuperson 1)

Intervjuperson 1 förklarade därmed att den ekonomiska aspekten är den största utmaningen för kommunen samt att den pågående pandemin med Covid-19 inte är ett undantag. Detta kan leda till att många kommuninvånare blir varslade av sina arbetsplatser, vilket i sin tur leder till ett minskat skatteunderlag. Det är inte bara den kommunala skatten, utan även den nationella som blir påverkad och som kommer resultera till att många kommuner får det kämpigt framöver. Till sist nämnde intervjuperson 1 att olika delar av kommunen har olika typer av utmaningar, exempelvis Lesjöfors där en kraftig avfolkning sker. Sedan år 2012 har 25 % av befolkningen i Lesjöfors valt att flytta, samtidigt hade Filipstad en befolkningsökning till följd av nyanlända.

Intervjuperson 2 beskrev likaså att ekonomin är den största utmaningen för Filipstads kommun, på grund av den vikande arbetsmarknaden och att allt fler väljer att flytta från landsbygden till städerna. Vidare förklarade respondenten att det finns människor som har det socialt svårt och får oftast en bosättning på landsbygden, detta i samband med mottagandet av nyanlända har blivit en stor utmaning. Det är staten som delegerar vart människor ska bosätta sig, beroende på vart det finns tomma bostäder, och dessa finns framförallt på landsbygden. Således har kommunen själva ingen rådighet över denna tillökning av invånare.

Vi känner av att vi har ett stort mottagande av nyanlända och att många människor har socialt svårt som hamnar i glesbygden och kommuner som Filipstad. Det är för att vi inte har egentligen så mycket att säga till om. Det är statens upplägg om vi tar det här med integration och nyanlända, det är ju staten som bestämmer vart människor ska bo och det styrs av bostäder. Bostäderna finns i glesbygd och i Filipstad, så det är väl de största utmaningarna. (Intervjuperson 2)

På samma sätt förklarade intervjuperson 3 att ekonomin är en stor utmaning, speciellt kopplat till försörjningsstöd och placeringskostnader, då respondenten menar att miljonerna snabbt rinner iväg.

41 Även intervjuperson 3 nämnde Covid-19 och integrationen som stora utmaningar för kommunen. Exempelvis har många asylsökande med hög utbildning såsom läkare och advokater lämnat Filipstads kommun eftersom det finns ett begränsat antal av dessa yrken inom kommunen. De människor som blir kvar är de utan utbildning eller med lägre utbildning, vilket såklart påverkar kommunen.

4.2.3 Lämna

Anledningen till varför ungdomar flyttar från Filipstads kommun ansåg intervjuperson 1 beror främst på studier. Ungdomar flyttar efter gymnasiet till dit tillgängligheten till högskola eller universitet finns, men även för att ungdomar eftersträvar ett annat typ av serviceutbud. Efter studierna är chansen stor att ungdomarna hittar sin kärlek som kommer från en annan plats. Detta leder till att tankarna om att återvända hem igen inte blir höga, då arbetstillfällen oftast finns på många andra platser. Intervjuperson 1 menade att det viktigaste för en kommun som Filipstad att få dessa ungdomar att vilja flytta hem så småningom.

... vill man utbilda sig och så kan du gå gymnasiet i Filipstad och välja vissa programutbud här, men sen så är du hänvisad till någon annan ort för att läsa och det kan vara Karlstad eller Örebro eller någon annanstans. Och har man väl börjat läsa där och är i den åldern runt 20 och så vidare så är det väl stor chans att man träffar någon annan som man gillar då och så kommer den från en annan ort och så har man en utbildning som ger en möjlighet att kunna få arbete lite varstans … . (Intervjuperson 1)

… så jag tror det är rätt så naturligt att unga flyttar egentligen, frågan är väl hur vi får dem att flytta tillbaka någon gång. (Intervjuperson 1)

Intervjuperson 2 framhävde likaså studierna hos unga som en orsak till varför de väljer att flytta, men också för att de inte känner ett positivt välbefinnande på platsen. Respondenten beskrev även att detta är en vanlig glesbygdsproblematik, att ungdomar som vill satsa på sina drömmar och därmed flyttar från sin hemkommun. Detta behöver inte vara något negativt, men det väsentliga är som tidigare intervjuperson 1 beskrev, att få denna målgrupp att återvända hem igen.

… man vill studera, man flyttar från orten, så det är nog en vanlig glesbygdsverklighet att unga flyttar från sin hemkommun för att förverkliga sig själva och sina drömmar, se världen, och studera eller resa eller lära sig nått annat … . (Intervjuperson 2)

… det behöver heller inte vara nåt dåligt att man flyttar från Filipstad som ung under en period, det handlar mer om att få människor att flytta tillbaks … . (Intervjuperson 2)

42 Intervjuperson 3 framhävde att ungdomars målsättningar med livet och deras nyfikenhet att se sig om i världen är en anledning till varför de flyttar från Filipstads kommun, vilket intervjuperson 3 ansåg vara positivt. Denna respondent målar upp ett flyttmönster som är önskvärt för kommunen och när det är dags för att bilda familj, är det positivt om de återvänder hem igen, detta förklarades genom följande:

Det är jättebra att man kommer ut och ser sig omkring ut i världen och sen så kommer man tillbaka till Sverige, och en del kommer också tillbaka till Filipstads kommun den dagen man vill bilda en familj för att man vill vara nära mormor och morfar, farmor och farfar, för att få lite avlastning kanske. (Intervjuperson 3)

4.2.4 Stanna

Det finns de unga som blir kvar i kommunen, då intervjuperson 1 ansåg att detta är med anledning av den arbetsmarknaden som finns inom kommunen. Filipstads kommun har en arbetsmarknad som består till stor del av verkstadsindustri. Därmed konstaterade även respondenten att det manliga könet har störst tendens till att bli kvar i Filipstads kommun, då kommunens arbetsmarknad är mest attraktiv för män. Utöver detta finns även andra individer som i sin enkelhet trivs i kommunen, exempelvis barnfamiljer. Intervjuperson 1 menade att kommunen är en plats för barnfamiljer och närheten som finns till barnomsorg, aktiviteter och föreningsliv är fördelaktigt för dem.

Det har ju varit så iallafall att dom som stannar kvar, i huvudsak är det oftast killar som i större utsträckning stannar kvar. Och det kan ju ha att göra med att vi har den typen av industri vi har i Filipstad. Det är mer verkstadsindustri och den delen, det attraherar ju killar i större utsträckning än vad det attraherar tjejer då va. Så att jag tror att det kan vara en sån sak, sen finns det alltid dom som personer som är hemmakära och känner att det är en härlig miljö att bo i. (Intervjuperson 1)

… om jag hade haft små barn idag så skulle jag inte kunna tänka mig en så mycket bättre kommun, jag vet ju inte hur det är på alla andra ställen i och för sig, men vi är otroligt bra för barnfamiljer egentligen i Filipstad. Vi har bra skolor, vi har bra barnomsorg, det är lätt att komma in, det är nära till barnomsorg, vi har ett föreningsliv som är jätteutbrett med fina anläggningar, och sådär så att det finns så mycket för en barnfamilj. Det tror jag kan vara rätt så avgörande för att det känns tryggt att låta barnen växa upp här. (Intervjuperson 1)

43 Intervjuperson 2 förklarade likaså att orsakerna till varför unga människor stannar kvar i Filipstads kommun är med tanke på att de känner ett välbefinnande. Respondenten nämnde specifikt att om man är ung och vill skaffa familj så är kommunen en god miljö för dem.

… en del ungdomar ... trivs i Filipstad, man tycker att det finns den arbetsmarknad och dom drömmar man har som förverkligas i Filipstad, jag tror att många ungdomar också tycker att det är en bra stad att bo i, speciellt om man är unga och bildar familj … . (Intervjuperson 2)

Intervjuperson 2 ansåg även att utbildningsnivån i Filipstads kommun generellt är låg, vilket är en anledning till att människor blir kvar i kommunen. Detta då framtidsplanerna och traditionerna av att studera inte existerar hos alla, vilket inte behöver vara negativt. De unga som stannar kvar, börjar vanligen att arbeta på kommunens lokala företag efter gymnasiet, vilket oftast är männen.

… det spelar viss roll att utbildningsnivån asså vanan att att att studera vidare, alltså komma från akademikerhem, inte är så stor i Filipstad och generellt i glesbygd som det är i storstäder. Det tror jag spelar stor roll, finns det ingen studietradition så är det lättare att bli kvar, att fastna på dom lokala företagen att eh kanske jobba börja tidigt, att jobb efter gymnasiet eller tidigare ibland på Barilla eller Olw, så står man där och gör det resten av sitt liv. Så det var nog både med tradition och en del tycker att det är helt okej, det är inte allas verklighet att man måste studera. (Intervjuperson 2)

… jag skulle tro att att män är överrepresenterade i att stanna kvar, det har jag inga belägg för men jag tror att det är så att unga män stannar kanske oftare kvar än unga kvinnor. (Intervjuperson 2)

Intervjuperson 3 förklarade att det finns ungdomar som väljer att stanna kvar för att de tycker att kommunen är en trevlig plats att bo på som de känner ett välbefinnande för. De unga som stannar kvar är starkt kopplat till vilken utbildning de har, vilket avgör om kommunen kan leverera arbetstillfällen, förslagsvis till undersköterskor och tandsköterskor. Respondenten beskrev på samma sätt som intervjuperson 1 och 2 att det är männen som i störst utsträckning stannar kvar i Filipstads kommun. Detta då de oftast studerar ett yrkesprogram, medan kvinnor har en större tendens till att läsa ett högskoleförberedande program som sedan kräver vidareutbildning. Sådana utbildningar har inte Filipstads kommun ett stort utbud kring. Därför ansåg respondenten att kvinnor därmed oftast tar chansen att flytta för att leva sitt liv på en annan plats.

Jag tror att ... många är tydliga med att man trivs i Filipstads kommun och väljer att bo kvar av den anledningen. Många får det här jobbet som man faktiskt utbildar sig till, exempelvis undersköterska eller tandsköterska ... det hänger oftast ihop med den utbildningen man har gått

44 eller det arbete man har tänkt sig men Filipstad är ju också en härlig ort att växa upp i där många känner varandra och det kan också vara en trygghet. (Intervjuperson 3)

… män oftast utbildar sig till och går yrkesprogram medan kvinnor går studieförberedande program, natur och samhäll exempelvis och då krävs det fler påbyggnadsutbildningar som inte finns i Filipstads kommun … kvinnor har en mer och större benägenhet och pröva sina egna vingar ut i världen, man vill leva livet innan man sätter sig ner och blir, eh, bildar familj. (Intervjuperson 3)

4.2.5 Strategi

Samtliga respondenter förklarade att det inte finns en strategi för att behålla den unga befolkningen, men det finns visioner och mål som kommunen ständigt arbetar mot. Intervjuperson 1 beskrev att de visioner och mål som kommunen arbetar mot är främst kopplat till hur kommunen ska utvecklas, arbetsmarknaden, skola samt friluftslivet. Kommunen arbetar även långsiktigt med de företag som är lokaliserade i kommunen, detta för att kunna bibehålla ett näringsliv.

Och vår strategi är inte så att vi står på Stockholms central och annonserar att “Kom och bo i Filipstad”, utan vi jobbar långsiktigt med de företag som finns i Filipstad för att de ska kunna finnas kvar. (Intervjuperson 1)

Ytterligare en viktig aspekt som intervjuperson 1 lyfte fram som en strategi var kommunens gymnasieskola. Respondenten förklarade att utan gymnasieskolan hade kommunen tappat fler invånare och därför är det av största vikt att kunna leverera en gymnasieskola. Vidare beskrev intervjuperson 1 att kommunikationerna inom regionen är viktiga, därför är en strategi att arbeta i nära samarbete med Region Värmland för att möjliggöra pendling. Detta har resulterat till att det går timmestrafik från Filipstad till Karlstad. Genom detta möjliggörs kvarboende i Filipstads kommun med möjligheten att vidareutbilda sig på till exempel Karlstads universitet, eller arbetspendling. Till sist nämnde intervjuperson 1 att kommunen arbetar med för att kunna vara attraktiva för barnfamiljer samt att bli en så välmående kommun som möjligt. Detta är viktigt för att förändra den socioekonomiska struktur som finns. Bland annat arbetar kommunen med elevhälsan för att säkerställa att eleverna mår bra och klarar skolan på ett bra sätt.

Både intervjuperson 2 och intervjuperson 3 menade att trots att det inte finns en färdig strategi, så arbetar alla tjänstepersoner i kommunen oavsett befattning, för att alla invånare ska må bra och att de ska vilja bo i Filipstads kommun. Alla har således en pusselbit i det stora sammanhanget. Exempelvis förklarade intervjuperson 3 att Fastighetsförvaltningen arbetar tätt med Stiftelsen

45 Filipstadsbostäder för att kunna erbjuda bra bostäder för att ungdomarna har någonstans att flytta efter studenten. Alla ska trivas i Filipstads kommun ung som gammal och oavsett utbildning eller sysselsättning.

… jag skulle säga att vi inte satsar så jättemycket med att unga människor i åldern 18-19 efter gymnasiet ska stanna kvar, utan det är unga familjer som vi vill försöka möjliggöra för att kunna bo här och att vi ska vara en bra familjekommun. (Intervjuperson 2)

… vi arbetar ju alltid för kommuninvånarnas bästa. Men det kan ju bli varje förvaltnings lösning utifrån vilket ansvarsområde man har. (Intervjuperson 3)

Intervjuperson 3 talade om kommunens vision för år 2030, där har ungdomar naturligtvis en stor inverkan. Bland annat att möjliggöra för pendling till Karlstad, Karlskoga och Kristinehamn. Om pendlingen fungerar till andra städer kan unga bo kvar i kommunen och studera eller arbeta på annan ort. En annan strategi som intervjuperson 3 nämnde likt intervjuperson 1, var vikten av att behålla gymnasiet. Därför läggs det mycket pengar på just detta och även kunna erbjuda dyrare utbildningar såsom Fordonsprogrammet. Vidare arbetar kommunen med sina ungdoms- och fritidsgårdar för att erbjuda ungdomar aktiviteter efter skola.

4.2.6 Framtiden

Framtiden är komplex att styra över, detta då urbaniseringen är svår att förhindra och den har ingen rådighet över. Intervjuperson 1 påpekade att utvecklingen av stad och landsbygd är svårhanterlig. Framtidens utmaningar kommer vara att kunna erbjuda arbetstillfällen i Filipstads kommun, detta betyder att människor måste vara beredda på pendling om de ska bo kvar. Om det finns en vilja att pendla från Filipstads kommun, kan befolkningsminskningen således bromsas något. Intervjuperson 1 nämnde även att kommunens nedgång gällande befolkningsutveckling är svår att bryta, men bara för att denna situation är komplex ansåg respondenten att befolkningen ändock kan känna ett välbefinnande.

... man behöver ju inte må sämre bara för att man blir färre egentligen. ... det finns ju många välmående mindre kommuner som är betydligt mindre än vad Filipstad är. Svårigheterna är ju när man minskar hur man hanterar en sån minskning, det är ju det som är svårigheten. Så att vår förhoppning är väl att vi ska kunna vara så pass attraktiva att och att folk vill bo här och att de tänker att det är en bra kommun och vi kan vara rätt så stabila kring de här 10 000 … . (Intervjuperson 1)

Related documents