• No results found

Resultatet beträffande studerade geografiska aspekter

I undersökningen har informanternas verksamhetsorter beaktats så att informanterna har blivit uppdelade i två kategorier. Den första Större tätortsområde bestod av 59 individer, vilket motsvarar 55,1 % av samtliga informanter. Av informanterna i den här kategorin var 34 individer (57,6 %) 45 år eller yngre och 25 individer (42,4 %) var 46 år eller äldre. I den här kategorin undervisade 42,4 % enbart i svenska, 44,1 % i både svenska och svenska som andraspråk och resterande 13,6 % undervisade enbart i svenska som andraspråk. Av informanterna var 89,9 % legitimerade lärare. Vid självskattningen av deras kunskaper uppgav 69,5 % att de hade goda till mycket goda kunskaper, men samtidigt önskade 73,4 % att de hade betydligt mer kunskap om hur flerspråkiga elevers studiesituation kunde förbättras. Elevsammansättningen i lärarkategorin var fördelad på följande vis. 1,7 % av informanterna hade 0 elever med annat modersmål än svenska, 11,9 % hade 1/10 elever med annat modersmål, i 13,6 % av informanternas grupper hade 2/10 annat modersmål, 11,9 % angav att 3/10 av deras elever hade annat modersmål, 15,3 % svarade att 4/10 hade annat modersmål och 45,8 % svarade att 5/10 eller fler hade annat modersmål.

Den andra kategorin Mindre tätortsområde och glesbygd bestod av 48 individer, vilket mot-svarar 44,9 % av samtliga informanter. Av informanterna i den här kategorin var 39 (81,3 %) individer verksamma i ett mindre tätortsområde och 9 individer (18,8 %) i glesbygden. Ålders-mässigt bestod kategorin av 31 individer (64,6 %) som var 45 år eller yngre och 17 individer (35,4 %). I den här kategorin undervisade 45,8 % enbart i svenska, 47,9 % i både svenska och

svenska som andraspråk och resterande 6,3 % undervisade enbart i svenska som andraspråk. Av

informanterna i den här kategorin var 95,9 % var legitimerade lärare. Vid självskattningen av deras kunskaper uppgav 52,1 % att de hade goda till mycket goda kunskaper och 70,8 % önskade att de hade betydligt mer kunskap om hur flerspråkiga elevers studiesituation kunde förbättras. Elevsammansättningen i lärarkategorin var fördelad på följande vis. 6,3 % av informanterna hade 0 elever med annat modersmål än svenska, 18,8 % hade 1/10 elever med annat modersmål, i 18,8 % av informanternas grupper hade 2/10 annat modersmål, 14,6 % angav att 3/10 av deras elever hade annat modersmål, 12,5 % svarade att 4/10 hade annat modersmål och 29,2 % svarade att 5/10 eller fler hade annat modersmål. Således är det tydligt att den här kategorin har färre elever med annat modersmål än svenska än kategorin större

tätortsområde.

Tabell 9: Beskrivning av informanterna i de geografiska kategorierna

Åldersfördelning

45 år eller yngre 46 år eller äldre

Större tätortsområde 57,6 % 42,4 %

Mindre tätortsområde och gles-bygd

64,6 % 35,4 %

Undervisningsämne

Svenska Svenska och svenska som andraspråk

Svenska som andra-språk

Större tätortsområde 42,4 % 44,1 % 13,6%

Mindre tätortsområde och gles-bygd

45,8 % 47,9 % 6,3 %

Legitimering

Ja Ja, i ett, men inte i det andra Nej

Större tätortsområde 74,6 % 15,3 % 10,2 %

Mindre tätortsområde och gles-bygd

77,1 % 18,8 % 4,2 %

Elevsammansättning, andel elever med annat modersmål

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % eller

mer

Större tätortsområde 1,7 % 11,9 % 13,6 % 11,9 % 15,3 % 45,8 %

Mindre tätortsområde och gles-bygd

6,3 % 18,8 % 18,8 % 14,6 % 12,5 % 29,2 %

5.3.1 Den fysiska miljön

Den fysiska miljön blir som ovan angivet beskrivet genom enkätfrågorna 9–11. För frågorna 9 och 10 identifieras enbart marginella skillnader medan det för fråga 11 framträder tydligare skillnader. Fråga 11 belyser om det finns tillfällen i de fysiska miljöerna då den språkliga mångfalden lyfts på ett positivt, naturligt sätt. Här framkommer det att det är betydligt vanligare att flerspråkigheten synliggörs i de fysiska miljöerna i de större tätorterna än i

mindre tätorter och i glesbygden. I kategorin större tätortsområde svarade 32,2 % att det synlig-gjordes på flera eller många ställen medan i mindre tätortsområde och glesbygd endast angavs av 8,4 %. Svarsalternativet ja, på något ställe angavs av 33,9 % av lärarna i större tätorter och av 43,8 % av lärarna i mindre tätorter och i glesbygden. Ytterligare en tydlig skillnad är att 45,8 % av lärarna i mindre tätorter och glesbygden hävdade att det inte synliggjordes medan mot-svarande värde i de större tätorterna uppnådde 33,9 %.

Tabell 10: Synliggörandet av den språkliga mångfalden i de fysiska miljöerna i de geografiska kategorierna

Finns det tillfällen i de fysiska miljöerna då många olika språk lyfts på ett naturligt, positivt sätt, exempelvis kollage med hälsningsfraser på många olika språk i skolan/klassrummet?

Nej Ja, på något ställe Ja, på flera ställen Ja, på många ställen

Större tätortsområde 33,9 % 33,9 % 23,7 % 8,5 %

Mindre tätortsområde och glesbygd

45,8 % 43,8 % 6,3 % 2,1 %

5.3.2 Flerspråkiga resurser i svenskundervisningen

Flerspråkiga resursers användande i svenskundervisningen blir belyst genom frågorna 12–17. Resultatet av frågorna 12–14 skiljer enbart marginellt mellan de två kategorierna och kommer således inte att redogöras för här. För frågorna 15–17 framträder däremot tydligare skillnader och blir därmed också beskrivna nedan.

Fråga 15 undersöker hur ofta lärarna uppmuntrar eleverna till att också läsa litteratur på andra språk än svenska. Här framkommer att fler lärare i större tätorter än i mindre tätorter och i glesbygden uppmuntrar sina elever till det. I kategorin större tätortsområde svarade 28,8 %

ja, ibland och 59,3 % ja, ofta vilket summeras till 88,1 %. Motsvarande värden för kategorin mindre tätortsområde och glesbygd är 37,0 % för ja, ibland och 42,3 % för ja, ofta vilket summeras

till 78,3 %. För svaren nej, aldrig och nej, sällan är differensen mellan grupperna marginell medan svaret vet ej/vill inte svara har en tydlig differens mellan grupperna. Ingen lärare från större tätorter har angett det svarsalternativet medan 10,9 % av lärarna från mindre tätorter och glesbygden angav det svaret.

Fråga 16 belyser om eleverna tillåts att skriva på andra språk och sedan översätta till svenska. Här framkommer det att ungefär hälften av lärarna i de båda kategorierna, 47,4 % i

större tätortsområde och 50 % i mindre tätortsområde och glesbygd. Dock framstår skillnader i hur

tillåtande lärarna är. Svaret ja, ofta blev angivet av 15,8 % i större tätortsområde men endast av 6,2 % i mindre tätortsområde och glesbygd och ja, ibland blir angivet av 31,6 % i större tätortsområde och 43,8 % i mindre tätortsområde och glesbygd. Svaret nej, aldrig angavs av 12,3 % av lärarna i större tätortsområden och av 18,7 % i mindre tätortsområde och glesbygd och nej, sällan av 35,1 % i större tätortsområde och 22,9 % i mindre tätortsområde och glesbygd. Således framstår det som att lärarna i större tätortsområden är mer tillåtande i det här avseendet.

Fråga 17 belyser hur ofta lärarna använder elevernas olika språk för att exempelvis för-tydliga olika företeelser och eller nyckelbegrepp. Här framstår en tydlig skillnad mellan de två geografiska kriterierna där det framgår att lärarna i mindre tätortsområde och glesbygd använder det betydligt mer än lärare i större tätortsområde. För svaret ja, ofta skiljer sig svaren endast marginellt, 22,4 % för större tätortsområde och 22,9 % för mindre tätortsområde och glesbygd. För svaret ja, ibland är differensen större. Det svaret ges av 27,6 % av lärarna i större tätortsområde och 45,8 % i mindre tätortsområde och glesbygd. Sammanlagt använder 68,7 % av lärarna i mindre

tätortsområde och glesbygd det frekvent medan 50 % i större tätortsområde gör det. Även för svaret nej, sällan finns en tydlig differens. Det svaret blir angivet av 36,2 % av lärarna i större tätorts-område och 16,7 % i mindre tätortstätorts-område och glesbygd. För svaret nej, aldrig identifieras endast

en marginell skillnad där svaret anges av 12,1 % i större tätortsområde och 10,4 % i mindre

tätorts-område och glesbygd.

Tabell 11: Förhållandet mellan flerspråkiga undervisningspraktiker och de geografiska kategorierna

Läsa på andra språk än svenska

Nej, aldrig Nej, sällan Ja, ibland Ja, ofta Vet ej/vill inte svara

Större tätortsområde 3,4 % 8,5 % 28,8 % 59,3 % 0,0 %

Mindre tätortsområde och glesbygd

0,0 % 10,9 % 37,0 % 41,3 % 10,9 %

Skriva på andra språk och översätta till svenska

Nej, aldrig Nej, sällan Ja, ibland Ja, ofta Vet ej/vill inte svara

Större tätortsområde 12,3 % 35,1 % 31,6 % 15,8 % 5,3 %

Mindre tätortsområde och glesbygd

18,7 % 22,9 % 43,8 % 6,2 % 8,3 %

Lärarna använder elevernas andra språk för förklaringar

Nej, aldrig Nej, sällan Ja, ibland Ja, ofta Vet ej/vill inte svara

Större tätortsområde 12,1 % 36,2 % 27,6 % 22,4 % 1,7 %

Mindre tätortsområde och glesbygd

10,4 % 16,7 % 45,8 % 22,9 % 4,2 %

5.3.3 Samarbete mellan skolpersonal

Frågorna 18–21 behandlar lärarnas samarbete med kollegor på skolan. I det här området fram-kom märkbara skillnader mellan de båda geografiska kategorierna i samtliga frågor. Fråga 18 belyser samarbetet mellan svensklärare och engelsklärare. Här framkommer det att svensk-lärare i kategorin större tätortsområde oftare samarbetar med engelsksvensk-lärare än svensk-lärare i kategorin

mindre tätortsområde och glesbygd. För svaret ja, ofta framträder endast marginella skillnader

mellan grupperna där svaret angavs av 18,6 % av lärarna i större tätortsområde och 16,7 % av lärarna i mindre tätortsområde och glesbygd. Skillnaden mellan grupperna är däremot tydligare i svaret ja, ibland som angavs av 40,7 % av lärarna i större tätortsområde och av 27,1 % av lärarna i mindre tätortsområde och glesbygd. Sammantaget angav således 59,3 % av lärarna i större

tätorts-område och 43,8 % av lärarna i mindre tätortstätorts-område och glesbygd att de frekvent samarbetar med

engelsklärare. för svaret nej, sällan framträder en mindre skillnad mellan kategorierna där svaret blir angivet av 22 % av lärarna i större tätortsområde och 14,6 % av lärarna i mindre

tätorts-område och glesbygd. För svaret nej, aldrig är differensen mellan grupperna tydligare. Av lärarna

i större tätortsområde anges det svaret av 16,9 % och i mindre tätortsområde och glesbygd anges det av 33,3%. Sammantaget svarade således 47,9 % av lärarna i mindre tätortsområde och glesbygd och 38,9 % av lärarna i större tätortsområde att de sällan eller aldrig samarbetar med engelsk-lärare.

Fråga 19 belyser hur ofta svensklärarna samarbetar med lärare i moderna språk. Här fram-kommer att en stor majoritet av svensklärarna, 84,7 % i kategorin större tätortsområde och 85,1 % i kategorin mindre tätortsområde och glesbygd, sällan eller aldrig samarbetar med lärarna i moderna språk. Det framkommer dock att lärarna i större tätortsområde ändå samarbetar något mer med lärare i moderna språk än vad lärarna i mindre tätortsområde och glesbygd gör.

Svaret nej, sällan blir angivet av 30,5 % av lärarna i större tätortsområde, men endast 10,6 % av lärarna i mindre tätortsområde och glesbygd angav det svaret. Motsatt angav en större andel av lärarna i mindre tätortsområde och glesbygd (74,5 %) än lärarna i större tätortsområde (54,2 %) nej,

aldrig.

Fråga 20 belyser hur ofta svensklärare samarbetar med modersmålslärare. Här fram-kommer det att lärare i kategorin mindre tätortsområde och glesbygd oftare samarbetar med modersmålslärare än lärare i kategorin större tätortsområde gör. Det är ungefär likvärdiga an-delar av lärarna i de båda kategorierna som antingen gör det ofta eller ibland. De två svars-alternativen angavs av 47,9 % av lärarna i mindre tätortsområde och glesbygd där ja, ibland blev angivet av 33,3 % och ja, ofta av 14,6 %. I kategorin större tätortsområde angav 48,2 % antingen

ja, ibland (37,9 %) eller ja, ofta (10,3 %). Där framgår det däremot att en något större andel av

lärarna i mindre tätortsområde och glesbygd än i större tätortsområde gör det ofta. Vidare framgår det också att en större andel av lärarna i större tätortsområde (34,5 %) än i mindre tätortsområde

och glesbygd (22,9 %) angav att de aldrig samarbetade med modersmålslärare. För svaret nej, sällan återfinns också en markant skillnad mellan grupperna där 17,2 % av lärarna i kategori större tätortsområde och 27,1 % av lärarna i kategori mindre tätortsområde och glesbygd.

Tabell 12: Samarbete mellan svensklärare och andra språklärare i de geografiska kategori-erna

Samarbete med engelsklärare

Nej, aldrig Nej, sällan Ja, ibland Ja, ofta

Större tätortsområde 16,9 % 22,0 % 40,7 % 18,6 %

Mindre tätortsområde och glesbygd 33,3 % 14,6 % 27,1 % 16,7 %

Samarbete med lärare i moderna språk

Nej, aldrig Nej, sällan Ja, ibland Ja, ofta

Större tätortsområde 54,2 % 21,4 % 10,2 % 3,4 %

Mindre tätortsområde och glesbygd 74,5 % 30,5 % 6,4 % 6,4 %

Samarbete med modersmålslärare

Nej, aldrig Nej, sällan Ja, ibland Ja, ofta

Större tätortsområde 34,5 % 17,2 % 37,9 % 10,3 %

Mindre tätortsområde och glesbygd 22,9 % 27,1 % 33,3 % 14,6 %

Fråga 21 belyser hur ofta det är två eller fler lärare eller pedagoger i klassrummet vid samma tidpunkt som kan olika språk. Här framkommer det att i de flesta klassrummen är det ovanligt att två eller fler lärare/pedagoger med olika språk är i klassrummet samtidigt. I kategori större

tätortsområde gavs svaret aldrig av 39 % av lärarna och sällan av 20,3 % av lärarna vilket

summeras till 59,3 %. I kategorin mindre tätortsområde och glesbygd skedde det aldrig hos 41,7 % av lärarna och sällan hos 29,0 % av lärarna vilket summeras till 70,7 %. I större tätortsområde angav 27,1 % av lärarna ibland och 11,9 % av lärarna ofta, vilket summeras till 39 % av lärarna i den kategorin. Motsvarande andelar för mindre tätortsområde och glesbygd är 20,8 % för ibland och 6,3 % för ofta, vilket ger en summering av 27,1 % av lärarna. Det framstår således som att det är något vanligare att det i klassrummen i de större tätorterna finns fler lärare/pedagoger med olika språk än det är i mindre tätorter och glesbygden.

5.3.4 Lärares inställning till flerspråkighet

Lärarnas inställning till flerspråkighet blir belyst genom enkätfrågorna 22–25. För frågorna 22 och 24 finns enbart en marginell skillnad mellan grupperna och kommer därför inte att behandlas närmare. För frågorna 23 och 25 framkom däremot något tydligare skillnader och blir därför beskrivna nedan.

Fråga 23 belyser hur ofta lärarna försöker att få eleverna att se styrkor med att kunna många olika språk. Det framkommer i båda kategorierna att de allra flesta, 100 % i större tätortsområde och 93,3 % i mindre tätortsområde och glesbygden svarade antingen ja, ibland eller ja, ofta. De tydliga skillnaderna mellan kategorierna finns i förhållandet mellan ja, ibland som angavs av 22 % av lärarna i större tätortsområde och av 31,3 % av lärarna i mindre tätortsområde och glesbygd och ja, ofta som angavs av 78 % av lärarna i större tätortsområde och av 62,5 % av lärarna i mindre

tätortsområde och glesbygden. Således framkom det att något fler lärare i större tätorter något

oftare arbetar med att få eleverna att se styrkor med flerspråkighet.

Fråga 25 belyser lärarnas åsikt om hur flerspråkiga elevers svenskundervisning påverkas om de också får använda andra språk än svenska i undervisningen. En tydlig majoritet i båda kategorierna anser att eleverna lär sig bättre då. Svaret ja, de lär sig lite bättre då angavs av 22 % av lärarna i större tätortsområde och av 20,8 % av lärarna mindre tätortsområde och glesbygd och svaret ja, de lär sig mycket bättre då angavs av 52,5 % av lärarna i större tätortsområde och av 52,1 % av lärarna i mindre tätortsområde och glesbygden. Således är det enbart marginella skillnader mellan kategorierna i de svaren. De skillnader som framkommer är att en större del av lärarna i mindre tätortsområde och glesbygd (25 %) angav vet ej/vill inte svara än i större

tätorts-område (15,3 %) och att något större del av lärarna i större tätortstätorts-område ansåg att det påverkar

elevernas svenskundervisning negativt än lärarna i mindre tätortsområde och glesbygden. I kategori större tätortsområde angavs nej, de lär sig mycket sämre då av 1,7 % och nej, de lär sig lite

sämre då av 8,5 % vilket summeras till 10,2%. Motsvarande siffror i kategorin mindre tätortsområde och glesbygden är 2,1 % för nej, de lär sig mycket sämre då och 0 % för nej, de lär sig lite sämre då vilket summeras till 2,1 %. Således är den tydligaste skillnaden att fler lärare i mindre tätortsområde och glesbygden än i större tätortsområde upplever att de inte vet hur

elevernas svenskundervisning påverkas av ett flerspråkigt förhållningssätt.

Tabell 13: Åsikter i de geografiska kategorierna om hur flerspråkig undervisning påverkar elevernas lärande

Anser du att eleverna lär sig bättre svenska om de också får använda andra språk i undervisningen, exempelvis modersmål? Nej, de lär sig mycket sämre Nej, de lär sig lite sämre då Ja, de lär sig lite bättre då Ja, de lär sig mycket bättre

Vet ej/vill inte svara Större tätorts-område 1,7 % 8,5 % 22,0 % 52,5 % 15,3 % Mindre tätorts-område och glesbygd 2,1 % 0,0 % 20,8 % 52,1 % 25,0 %

6 Diskussion

I det här avsnittet kommer det som har framkommit i resultatet, kapitel 5, att diskuteras. Det görs genom att resultatet blir belyst så att det synliggörs vad som kan läsas ut av resultatet och vilka mönster som kan identifieras. Vidare diskuteras det också vilka konsekvenser det fram-komna har för elevernas studiesituation.

6.1 Svensklärarnas generella förhållningssätt till