Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

I dokument Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009 (sidor 61-65)

Resultaträkning, balansräkning och

4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Resultat- och balansräkningarna samt finansie-ringsanalysen omfattar myndigheterna, inklu-sive affärsverken, under riksdagen och reger-ingen. Riksbankens grundfond omfattas också eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot omfattas inte Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. En fullständig förteckning över samtliga ingående organisa-tioner framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

I resultaträkningen redovisas de totala kon-soliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.

Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myn-digheter, tas bort (elimineras) i

resultaträk-ningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.

Gällande principer och förutsättningar un-der det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redo-visningsprinciper och tilläggsupplysningar.

4.1 Resultaträkning

Resultaträkningen för 2009 redovisar ett över-skott på 26 miljarder kronor, vilket är en minskning med 66 miljarder kronor jämfört med föregående år (se tabell 4.1).

Tabell 4.1 Resultaträkning Miljoner kronor

Not 2009 2008

Intäkter Skatteintäkter 1 903 454 967 576 Intäkter av avgifter och andra

ersättningar 2 55 716 58 243 Intäkter av bidrag 3 39 365 25 609 Summa intäkter 998 535 1 051 428

Kostnader Transfereringar m.m.

Transfereringar till hushåll 4 -532 450 -501 846 Transfereringar till företag 4 -36 803 -36 607 Transfereringar till kommuner 4 -175 183 -170 376 Transfereringar till utlandet 4 -45 137 -55 168 Nettoöverföring till

ålderspen-sionssystemet 4 - -3 542 Avsättningar till/upplösning av

fonder 5 -4 091 -3 294 Summa transfereringar m.m. -793 664 -770 833

Statens egen verksamhet

Kostnader för personal 6 -104 410 -99 040 Kostnader för lokaler 7 -16 334 -15 949 Vissa garanti- och

kreditkostna-der 8 -1 433 -1 793

Övriga driftkostnader 9 -72 737 -69 315 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -22 464 -23 699 Summa statens egen verksamhet -217 378 -209 796 Summa kostnader -1 011 042 -980 629 Saldo före resultat från andelar

och finansiella poster -12 507 70 799 Resultat från andelar i dotter-

och intresseföretag 11 29 009 34 851

Finansiella intäkter och

kostna-der Nettokostnad för statsskulden 12 -5 495 -75 910 Övriga finansiella intäkter 13 17 152 63 624 Övriga finansiella kostnader 14 -1 906 -1 519 Summa finansiella poster 9 751 -13 805 ÅRETS ÖVERSKOTT 26 253 91 845

Den stora försvagningen av överskottet beror bland annat på att skatteintäkterna minskade med 64 miljarder kronor och att kostnaden för transfereringar (exkl. avsättningar till fonder) ökade med 22 miljarder kronor. Intäkter av bidrag ökade med 14 miljarder kronor.

Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade

med knappt 8 miljarder kronor. Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag försämrades med 6 miljarder kronor. Att resultaträkningen ändå visar överskott beror på den stora minskningen av nettokostnaden för statsskulden och det fortsatt positiva resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 5 miljarder kronor, en minskning med 70 miljarder kronor. Minsk-ningen förklaras av orealiserade valutavinster på 30 miljarder kronor att jämföra med orealiserade valutaförluster på 36 miljarder kronor föregå-ende år. Övriga finansiella intäkter blev däremot 46 miljarder kronor lägre än föregående år.

Minskningen beror på att försäljningen av Vin &

Sprit AB gav en reavinst på nära 48 miljarder kronor 2008.

4.1.1 Intäkter

Diagram 4.1 Statens intäkter

Skatteintäkter

Skatteintäkterna uppgick till 903 miljarder kro-nor och utgör 89 procent av statens totala in-täkter (se diagram 4.1). Statens skatteinin-täkter minskade med 64 miljarder kronor (6,6 procent) jämfört med 2008.

Skatt på arbete minskade med 41 miljarder kronor jämfört med 2008. Minskade inkomst-skatter förklaras av att lönesumman utvecklades svagt till följd av ett minskat antal arbetade timmar. Regeländringar, som det tredje steget av jobbskatteavdraget, bidrog också till att skatt på arbete minskade 2009. Arbetsgivaravgifterna minskade med 12 miljarder kronor.

Minskningen förklaras av en svag utvecklig av lönesumman och att avgiftssatsen sänktes med en procentenhet till 31,42 procent samt att

halveringen av arbetsgivaravgifter för ungdomar utvidgades till att gälla ungdomar 18–26 år, från att tidigare ha gällt enbart 19–24-åringar.

Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av av-giftssatsen i procent av lönesumman. Preliminärt ökade lönesumman med endast 0,36 procent till följd av att antalet arbetade timmar minskat kraftigt.

Jämfört med 2008 minskade skatt på kapital med 15 miljarder kronor (9,0 procent). Skatt på kapital från hushåll minskade med 3,2 miljarder kronor (12,3 procent) framför allt till följd av minskade kapitalvinster. Skatt på företagsvinster minskade med 7,6 miljarder kronor på grund av företagens lägre vinster.

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 4,9 miljarder kronor (1,2 procent). Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 2,3 miljarder kronor. Den låga ökningen förkla-ras av det kraftiga fallet i näringslivets invester-ingar och den svaga ökningen av hushållens kon-sumtion. Skatt på alkohol och tobak ökade med 1,4 miljarder kronor bland annat till följd av att införseln av alkohol från utlandet minskat och att den svaga kronan ökat gränshandeln.

4.1.2 Kostnader

Diagram 4.2 Statens kostnader

Kostnader för

Av statens kostnader utgjorde 78 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen (se diagram 4.2).

Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 1 procent.

4.1.3 Transfereringar

Diagram 4.3 visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräken-skapernas indelning. Den realekonomiska indel-ningen redovisas även ur ett statsbudgetper-spektiv i avsnitt 5.5.

Diagram 4.3 Transfereringar per sektor

Transfereringar till

Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfe-reringar. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapen-ning, barnbidrag och arbetslöshetsersättföräldrapen-ning, men även bidrag till organisationer inom t.ex.

utbildningsområdet eller biståndsområdet.

Kommunerna tar emot 22 procent av transfere-ringarna i olika former av statsbidrag, företags-sektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 6 procent av de stat-liga transfereringarna.

Kostnaderna för transfereringar (exklusive av-sättningar till fonder) uppgick till 790 miljarder kronor. De ökade därmed med 22 miljarder kronor mellan 2008 och 2009.

Transfereringar till hushåll har ökat med 31 miljarder kronor netto. Av denna ökning svarar socialförsäkringen för 18 miljarder kronor och arbetsmarknadspolitiken för 12 miljarder kronor. Inom socialförsäkringen ökade kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten med 18 miljarder kronor (9,1 procent). Ökningen beror främst på högre inkomstindex och på ett ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension. Kostnaden för sjukpenning minskade däremot med 3,7 miljarder kronor (16 procent) 2009, vilket förklaras av att antalet sjukfall har fortsatt minska och att sjukfallen i genomsnitt blivit kortare.

Inom arbetsmarknadspolitiken ökade kostna-derna för arbetslöshetsersättning med 5,8 miljarder kronor och aktivitetsstöd med 3,6 miljarder kronor. Arbetslösheten 2009 var 8,3 procent, en ökning med 2,1 procentenheter jämfört med 20089.

Kostnader för transfereringar till kommuner och landsting ökade totalt med 4,8 miljarder kronor. Den kommunalekonomiska utjäm-ningen till kommuner och landsting ökade med 3,2 miljarder kronor. Bidrag till landsting för influensapandemin förklarar en ökning på 1 miljard kronor.

Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen minskat med 12 miljarder kronor. Minskningen beror främst på att ett nytt system för medlemsländernas av-gifter har börjat tillämpas 2009, vilket ger Sverige lägre avgifter jämfört med tidigare system. Sy-stemet gäller retroaktivt från 2007, vilket gör att Sverige 2009 har fått en återbetalning av inbe-talda avgifter 2007–2009. Under 2009 återbetala-des 6,6 miljarder kronor avseende 2007 och 2008 och ytterligare 1,8 miljarder kronor från över-skott i EU:s budget för 2008. Återbetalningarna påverkar resultaträkningens överskott för 2009, eftersom de inte kunnat redovisas tidigare år.

Kostnaden för bistånd och andra internatio-nella bidrag genom Sida och Regeringskansliet ökade med 1,2 respektive 0,6 miljarder kronor.

4.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet

Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 217 miljarder kronor 2009, vilket är en ökning med 7,6 miljarder kronor jämfört med 2008.

Statens personalkostnader ökade med 5,4 miljarder kronor. Löner och pensionsutbetal-ningar ökade, men den viktigaste förklaringen är att avsättningen för tjänstepensioner ökade till följd av högre försäkringstekniska avsättningar hos Statens pensionsverk. Lönekostnader inklu-sive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med

9 Arbetslöshet i procent av arbetskraften i åldersgruppen 15-74 år.

Årsgenomsnitt.

0,9 miljarder kronor (0,9 procent). Övriga drift-kostnader ökade med 3,4 miljarder kronor.

4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag

Resultatet från andelar i dotter- och intresse-företag minskade med 5,8 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bola-gens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.

Luossavaara-Kiirunavaara AB har försämrat sitt resultat med 6,9 miljarder kronor. Vattenfall AB har försämrat sitt resultat med 4,2 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken har för-bättrat sitt resultat med 2,0 miljarder kronor och AB Svensk Exportkredit har förbättrat sitt resultat med 1,6 miljarder kronor.

4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader

Nettokostnaden för statsskulden minskade med 70 miljarder kronor.

Den viktigaste förklaringen är de orealiserade valutavinsterna på 30 miljarder kronor att jäm-föra med orealiserade valutaförluster för 2008 med 36 miljarder kronor. Kronkursen förstärk-tes mot slutet av året, vilket förklarar de orealise-rade valutavinsterna, då skulder i utländsk valuta värderas till bokslutsdagens kurs. Räntekostna-derna avseende upplåning i svenska kronor minskade med 18 miljarder kronor till följd av den låga räntan.

4.2 Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital per den 31 december 2009. I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag redovisas dessa i bilaga 3 Statliga bolag.

Tabell 4.2 Balansräkning Miljoner kronor

I dokument Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009 (sidor 61-65)