Resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten.
Riksbankens grundfond ingår eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten, men däremot ingår inte Riksbanken.
AP-fonderna och Premiepensionsmyndig-heten ingår inte eftersom deras tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt. De ingår däremot i sammanställningen över den statliga sektorns tillgångar och skulder i kapitel 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. De erkända arbetslöshetskassorna ingår inte i den statliga redovisningsorganisationen och därmed inte heller i de konsoliderade resultat- och balans-räkningarna. En fullständig förteckning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.
Resultaträkningen omfattar de ingående myndigheternas alla verksamheter oavsett finansiering. Redovisningen utgår från veder-tagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls konstanta över tiden för att ge jämförbarhet mellan åren.
Till skillnad från vad som är fallet i statsbudgeten redovisas i resultaträkningen intäkter och kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en investering, i form av avskrivningar, fördelas över investeringens hela livslängd. Gällande principer och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
Myndigheternas redovisning konsolideras, vilket innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balans-räkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.
4.1 Resultaträkning
I resultaträkningen redovisas räkenskaps-periodens intäkter och kostnader. Statens kostnader innefattar driften av statens egen verksamhet och transfereringar. De största kostnaderna uppkommer i de stora bidrags- och försäkringssystem som staten hanterar, t.ex.
socialförsäkringssystemet. För transfereringar sammanfaller kostnader till största delen med betalningar.
Den statliga verksamheten finansieras i viss utsträckning med avgifter från försäljning av varor och tjänster som, med undantag för affärsverkens verksamhet, bedrivs utan vinstkrav. En begränsad del av intäkterna utgörs av bidrag.
Resultaträkningen för 2005 redovisar ett överskott på 20 miljarder kronor, vilket innebär en förbättring med 39 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Tabell 4.1 Resultaträkning Miljoner kronor
Not 2005 2004
Intäkter
Skatter m.m. 1 889 577 838 623 Intäkter av avgifter och andra
ersättningar 2 45 481 40 503 Intäkter av bidrag 3 25 651 24 591 Summa intäkter 960 709 903 717
Kostnader Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll 4 -460 119 -470 020 Transfereringar till företag 4 -38 547 -32 410 Transfereringar till kommuner 4 -164 812 -150 692 Transfereringar till utlandet 4 -45 132 -40 919 Nettoöverföring till
ålderspensionssystemet 4 -33 382 -27 641 Avsättningar till/upplösning av
fonder 5 1 524 -3 743
Summa transfereringar m.m. -740 468 -725 425
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal 6 -86 381 -85 173 Kostnader för lokaler 7 -14 877 -14 581 Övriga driftkostnader 8 -65 321 -56 648 Avskrivningar och
nedskrivningar 9 -27 715 -21 344 Summa statens egen
verksamhet -194 294 -177 746 Summa kostnader -934 762 -903 171 Saldo före resultat från andelar
och finansiella poster 25 947 546 Resultat från andelar i dotter-
och intresseföretag 10 45 986 24 723
Finansiella intäkter och
kostnader Nettokostnad för statsskulden 11 -66 906 -48 785 Övriga finansiella intäkter 12 15 883 8 233 Övriga finansiella kostnader 13 -748 -3 131 Summa finansiella poster -51 771 -43 683 ÅRETS ÖVER-/UNDERSKOTT 20 162 -18 414
Ökningen hänförs i huvudsak till att Skatter m.m. har ökat med 51 miljarder kronor, medan kostnaderna för transfereringar och statens egen verksamhet har ökat med 15 respektive 17 miljarder kronor. Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har därutöver påverkat utfallet positivt med 46 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med
21 miljarder kronor jämfört med 2004.
Ökningen hänför sig till förbättrat resultat främst hos Vattenfall AB (10,3 miljarder kronor), Akademiska Hus AB (5,7 miljarder kronor) och LKAB (3 miljarder kronor).
Nettokostnaden för förvaltningen av stats-skulden uppgick till 67 miljarder kronor, en ökning med 18 miljarder kronor jämfört med 2004. Förändringen beror främst på orealiserade valutaförluster som jämfört med 2004 ökade nettokostnaden med 39 miljarder kronor sam-tidigt som realiserade valutavinster minskade nettokostnaden med 15 miljarder kronor.
En annan faktor som påverkar 2005 års utfall är att kostnaden för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar har minskat med närmare 16 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Förändringen beror på att en återföring har skett av reservation för lånefordringar på 6 miljarder kronor, medan en ökning av reservationen gjor-des föregående år på ca 10 miljarder kronor.
Återföringen under 2005 beror främst på lägre ränteläge som leder till att fler bedöms kunna betala sina skulder. Utöver detta finns ett antal mindre justeringar i beräkningarna som påverkat reservationens storlek.
4.1.1 Intäkter
Diagram 4.1 Statens intäkter
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
5%
Intäkter av bidrag 3%
Finansiella intäkter 1%
Skatter m.m. 91%
Skatter m.m. uppgick till 890 miljarder kronor och utgör 91 procent av statens totala intäkter.
Den offentliga sektorns samtliga skatter upp-bärs av staten genom Skatteverket och redovisas såväl i statens resultaträkning som i stats-budgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet ut-betalas och överförs löpande för att regleras när slutlig taxering fastställs.
Av ökningen med 18 miljarder kronor avseende fysiska personers inkomstskatt utgör 12 miljarder kronor preliminärskatter. För-ändringen förklaras främst av en högre löne-summa och högre kommunal utdebitering.
Slutregleringen, som i huvudsak består av skatter och skattereduktioner som inte ingår i den preliminära skatten, ökade mellan 2004 och 2005 med 6 miljarder kronor. Den större slutregle-ringen beror bl.a. på högre kapitalvinster.
Juridiska personers inkomstskatt ökade med 28 miljarder kronor. Preliminärskatterna ökade med 21 miljarder kronor och slutregleringen med 7 miljarder kronor. Den stora ökningen förklaras till ca 13 miljarder kronor av att företag löst upp och beskattat hela eller delar av sina periodiseringsfonder till följd av att dessa räntebelades per den 1 januari 2005. De extra skattebetalningarna gjordes dels som slut-regleringar, dels som höjningar av preliminärskatter under våren 2005.
Statens intäkter av arbetsgivaravgifter ökade med 11 miljarder kronor. Avgifterna utgörs i princip av lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade lönesumman 2005 med 3,9 procent samtidigt som avgifts-satsen uppgick till 32,46 procent, vilket är 0,24 procentenheter lägre än 2004. Myndig-heternas arbetsgivaravgifter på totalt 23 miljarder kronor är inomstatliga transaktioner och har eliminerats i årsredovisningen för staten.
Statens intäkter av mervärdesskatt ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2004 till följd av ökad privat och offentlig konsumtion. Av statens intäkter av mervärdesskatt på totalt 223 miljarder kronor, avser 23 miljarder kronor statliga myndigheter. De har eliminerats i resultaträkningen för staten.
Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 5 miljarder kronor. Mest ökade intäkter av uppdragsverksamhet, dvs. intäkter från försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Av ökningen på 3,3 miljarder kronor hänförs 0,6 miljarder kronor till Svenska kraftnäts försäljning av över-föringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Upp-dragsintäkterna vid Banverket ökade med 0,5 miljarder kronor till följd av stora entre-prenaduppdrag åt kommuner avseende järnvägs-stationer i anslutning till järnvägstunnlar i Malmö och Stockholm.
Intäkterna av bidrag ökade med 1 miljard kronor. Inom posten Intäkter av bidrag har EU-bidragen ökat med 0,8 miljarder kronor genom en ökning av djurbidrag och bidrag från social-fonden samtidigt som vissa övriga stöd minskat i omfattning.
4.1.2 Kostnader
Diagram 4.2 Statens kostnader
Transfereringar 74%
Kostnader för statens egen verksamhet
19%
Finansiella kostnader
7%
Av statens kostnader under 2005 utgjorde 74 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 19 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 7 procent.
4.1.3 Transfereringar
Diagram 4.3 visar 2005 års transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar för-delade på mottagarsektorer enligt nationalräken-skaperna. Den s.k. realekonomiska indelningen redovisas även ur ett statsbudgetperspektiv i kapitel 5 Statsbudgetens utfall.
Diagram 4.3 Transfereringar per mottagande sektor
Av diagrammet framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfereringar. Den innefattar bl.a. ålders-pensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbild-ningsområdet eller biståndsområdet.
Kommunerna tar emot 22 procent av transfe-reringarna i olika former av statsbidrag, medan företagssektorn och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 5 respektive 6 procent av de statliga transfereringarna. Cirka 5 procent avser nettoöverföring till ålderspensionssystemet för fondering hos Premiepensionsmyndigheten och AP-fonderna (se vidare Överföringar till och från pensionssystemet i avsnittet 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).
Kostnaderna för transfereringar (exklusive avsättningar till/upplösning av fonder) uppgick till 742 miljarder kronor 2005, en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med 2004. Den största ökningen avser transfereringar till kommuner, som ökade med 14 miljarder kronor.
Transfereringar till hushåll har minskat med närmare 10 miljarder kronor eller 2 procent. En orsak är att kostnaden för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar har minskat med närmare 16 miljarder kronor jämfört med föregående år (se även not 4, Transfereringar).
Bland transfereringarna till hushåll ökade kostnaderna för socialförsäkringen med 5,9 miljarder kronor. Inom ohälsoområdet, ersättning vid arbetsoförmåga m.m., har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning minskat. Kost-naden för sjukpenning minskade med 3,5 miljarder kronor jämfört med 2004, eller 10 procent, som en följd av att antalet
sjukpenningdagar har fortsatt att sjunka. Den 1 januari 2005 infördes den så kallade medfinansieringsreformen som innebär att arbetsgivarna står för 15 procent av sjuk-penningen under hela sjukfallet. Aktivitets- och sjukersättningen (tidigare benämnt förtids-pension) ökade däremot med 2,7 miljarder kronor eller 5 procent. Kostnaderna för ålders-pensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 5,9 miljarder kronor netto.
Kostnaderna för handikappolitik och ekonomisk familjepolitik ökade med 1,6 respektive 1,1 miljarder kronor.
Inom området arbetsmarknadspolitik ligger bidragen till hushåll totalt på samma nivå som föregående år. Kostnaden för arbetsmarknads-utbildning ökade till följd av en ökad volym av deltagare i arbetsmarknadsutbildning.
Transfereringarna till företag ökade med 6,1 miljarder kronor. I detta belopp ingår statens ersättning till Vattenfall AB för stängningen av Barsebäck 2 med 4,1 miljarder kronor (se även avsnitt 4.4.7 Kommentarer till särskilda poster).
Transfereringarna till kommuner ökade med 14 miljarder kronor, varav de allmänna bidragen till kommunerna ökade med 3,5 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner avseende sysselsättningsstöd inom arbetsmarknadspoli-tiken ökade med 5 miljarder kronor. En reglering motsvarande kommunernas skuld på mervärdesskattekonto i det avskaffade kommun-kontosystemet har gjorts med 5,6 miljarder kronor.
Transfereringar till utlandet ökade totalt med 4,2 miljarder kronor. Sveriges sammanlagda avgift till EU ökade med 2,6 miljarder kronor och biståndsverksamhet och internationella bidrag ökade med 1,4 miljarder kronor. Sveriges avgift till EU redovisas här periodiserat till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten som görs när avgiften betalas. BNI-avgiftens andel har ökat medan den mervärdes-skattebaserade andelen av avgiften har fortsatt att minska. Avgifter till och bidrag från EU redovisas närmare i kapitel 7.
4.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet
Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 194 miljarder kronor 2005, vilket är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med
2004. Statens personalkostnader exklusive arbetsgivaravgifter ökade med 1,2 miljarder kronor. Myndigheternas inbetalda arbetsgivar-avgifter och löneskatter utgör statsinterna transaktioner och har eliminerats i årsredo-visningen för staten.
Övriga driftkostnader ökade med 8,7 miljarder kronor. Förändringen innefattar ökade kostnader för köp av tjänster med 6,2 miljarder kronor och ökade kostnader för köp av varor med 3,6 miljarder kronor. Cirka 1 miljard kronor av den ökade handeln avser inomstatlig handel, varför motsvarande belopp har eliminerats. Försvarsmaktens driftskostnader avseende tjänster har ökat med 2,8 miljarder kronor, vilket främst beror på avsättningar för omstruktureringskostnader som avser avveck-ling av materiel, sanering och rivning.
Exportkreditnämndens förändring i avsätt-ningar för beräknad risk i engagemang samt minskat värde av fordringar medförde högre driftkostnader med 2,3 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets kostnader för garantiverk-samheten blev 0,9 miljarder kronor högre än föregående år, beroende på att en återföring av reservation för förluster gjordes föregående år.
Varuinköpen vid Försvarets materielverk har ökat beroende på en ökad omfattning av köp och försäljning av materiel. Av samma anledning har också aktivering vid utveckling av anläggnings-tillgångar i egen regi vid Försvarsmakten, via Försvarets materielverk, ökat.
Avskrivningar och nedskrivningar har ökat med 6,4 miljarder kronor. I ökningen av avskriv-ningarna ingår nedskrivning av beredskapsvaror för Försvarsmakten med 3,6 miljarder kronor.
4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag
Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 21 miljarder kronor.
Det resultat som redovisas baseras på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive års-bokslut, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts (se bilaga 3, Statliga bolag).
Vattenfall AB har förbättrat sitt resultat med 10,3 miljarder kronor främst på grund av högre elmarknadspriser, ökad vattenkraftproduktion och ett förbättrat utfall från terminsaffärer avseende elproduktion. Överenskommelsen om
kompensation för stängningen av Barsebäck 2 innebär en nettointäkt för Vattenfall AB på 3,1 miljarder kronor som ingår i årets resultat och påverkar resultatandelens värde. Förbätt-ringen av resultatet för Akademiska Hus AB uppgår till 5,7 miljarder kronor, vilket till största delen kan hänföras till omvärderingar av fastig-hetsinnehavet. Resultatet för LKAB har ökat med 3,0 miljarder kronor.
4.1.6 Nettokostnad för statsskulden
Nettokostnaden för statsskulden ökade med 18 miljarder kronor. De finansiella kostnaderna för förvaltningen av statsskulden ökade med 16 miljarder kronor främst till följd av ökade orealiserade valutaförluster med 39 miljarder kronor. De finansiella intäkterna för förvalt-ningen av statsskulden minskade med 2 miljarder kronor till följd av att orealiserade valutavinster och överkurs vid emission tillsammans minskat med 12 miljarder kronor medan realiserade valutavinster ökat med 10 miljarder kronor.
Ökningen av övriga finansiella intäkter med 7,6 miljarder kronor hänförs i huvudsak till Regeringskansliets försäljning av aktier, både i samband med TeliaSonera AB:s respektive Nordea AB:s återköp av aktier samt till utdelning från aktier i Nordea AB.
4.2 Balansräkning
I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december 2005 (se även avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs-upplysningar). I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag presenteras dessa i bilaga 3, Statliga bolag.
4.2.1 Nettoförmögenheten
Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott under åren, svarar för den övervägande delen av skul-derna och därmed den negativa nettoförmögen-heten. Vid utgången av 2005 var
nettoför-mögenheten -762 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en förbättring med 12,5 miljarder kronor jämfört med 2004 då nettoförmögenheten var knappt -775 miljarder kronor.
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:
Mdkr
Ökning av tillgångar 61
Ökning av skulder -46
Ökning av avsättningar -4
Minskning av fonder 1
Summa 12
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
Mdkr Årets överskott enligt resultaträkning 20 Värdeförändring av aktier och andelar -10 Uppvärdering av beredskapsvarulager 2 Uppskrivning av fastigheter 1 Utjämningspost avseende statspapper -1
Summa 12
Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultat-räkningen på 20 miljarder kronor. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att redovisas över resul-taträkningen. Exempel är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balans-räkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2005 uppgick dessa effekter till -10 miljarder kronor. Vattenfall AB redovisar betydande förändringar av eget kapital i form av kassaflödessäkringar, valutasäkringar och omräkningsdifferenser m.m. vid sidan av resultaträkningen och sammantaget medför detta en minskning av aktier och andelar med 8,4 miljarder kronor. Kapitalandelen i TeliaSonera AB har ökat i värde med 4,3 miljarder kronor främst beroende på valuta-kursdifferenser. Sveaskog AB har minskat med 4,2 miljarder kronor i samband med förändrad koncernstruktur.
I samband med införande av nytt lagerredo-visningssystem för Försvarsmakten har
kvalitets-säkring av registerdata medfört en uppvärdering av lagret med 2 miljarder kronor.
Vid övertagande av fastigheter från Försäkringskassan har Statens Fastighetsverk värderat dessa till marknadsvärde. Detta har resulterat i en uppskrivning som ökat netto-förmögenheten med närmare 1 miljard kronor.
Vid eliminering av innehav av inomstatliga värdepapper uppstår, på grund av olika värderingsprinciper, en utjämningspost som redovisas som en minskning av nettoförmögen-heten. Utjämningsposten uppgår till -1miljard kronor.
Tabell 4.2 Balansräkning Miljoner kronor Balanserade utgifter för
utveckling 14 3 720 3 426
Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar 15
768 663
Förskott avseende immateriella
anläggningstillgångar 16
Statliga väganläggningar 17 88 895 84 065 Statliga järnvägsanläggningar 18 63 922 63 119 Byggnader, mark och
annan fast egendom 19 39 591 38 939 Förbättringsutgifter på
annans fastighet 20 2 948 3 023 Maskiner, inventarier,
installationer m.m. 21 21 808 22 368 Pågående nyanläggningar 22 39 799 37 819 Beredskapstillgångar 23 91 834 90 776 Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar 24 1 562 978 Summa materiella
anläggningstillgångar 350 359 341 087 Finansiella
anläggningstillgångar Andelar i dotter- och
intresseföretag 25 272 083 248 559 Andra långfristiga
värde-pappersinnehav 26 10 911 11 181 Långfristiga fordringar 27 8 012 10 544 Summa finansiella
anläggningstillgångar 291 006 270 284
Summa anläggningstillgångar 645 898 615 468 Upplupna bidragsintäkter 36 920 1 057 Övriga upplupna intäkter 37 17 821 17 336 Summa
periodavgräns-ningsposter 31 818 33 632 Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar 38 31 230 9 042 Summa kortfristiga
placeringar 31 230 9 042 Kassa och bank 39 1 908 2 085 SUMMA TILLGÅNGAR 925 490 864 883
KAPITAL OCH SKULDER
Not 2005 2004
Nettoförmögenhet 40 -762 186 -774 666 Fonder 41 55 095 56 619 Avsättningar
Avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser 42 154 735 153 067 Övriga avsättningar 43 16 104 13 537 Summa avsättningar 170 839 166 604 Statsskulden
Lån i Sverige 44 959 014 912 124 Lån utomlands 44 302 597 300 996 Summa statsskulden 1 261 611 1 213 120 Skulder m.m.
Leverantörsskulder 45 14 669 14 289 Övriga skulder 46 109 868 114 080
Depositioner 47 753 754
Förskott från
uppdragsgivare och kunder 48 567 483 Summa skulder m.m. 125 857 129 606 SUMMA KAPITAL
OCH SKULDER 925 490 864 883 Garantiförbindelser 52 580 573 561 067 Övriga ansvarsförbindelser 53 9 521 9 336
4.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen
Under räkenskapsåret 2005 ökade de totala tillgångarna med nära 61 miljarder kronor till 925 miljarder kronor.
De materiella anläggningstillgångarna ökade med 9 miljarder kronor. Statliga väganläggningar ökade med 4,8 miljarder kronor. Under 2005 har bland annat E4:an mellan Rotebro och Upplands Väsby utökats med ett körfält i vardera riktningen och på E6:n har Svinesunds-förbindelsen öppnats för trafik. Statliga järnvägsanläggningar ökade med 0,8 miljarder kronor. Pågående nyanläggningar avseende projekt vid Vägverket minskade med 1,8 miljarder kronor och pågående nyanlägg-ningar vid Banverket ökade med 4,4 miljarder kronor. Försvarets militära beredskapstillgångar ökade med 1 miljard kronor.
De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 21 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 23,5 miljarder kronor.
Förändringen förklaras av positiva rörelseresultat som påverkat andelarnas storlek hos främst Vattenfall AB med 5,1 miljarder kronor, Akademiska hus AB med 5,8 miljarder kronor och Luossavaara-Kiirunavaara AB med 5 miljarder kronor. Statens långfristiga fordringar minskade med 2,5 miljarder kronor, vilket främst förklaras av att Exportkreditnämn-dens skadefordringar minskat.
Kortfristiga placeringar ökade med 22 miljarder kronor, vilket avser Riksgälds-kontorets (RGK) placeringar på dagslåne-marknaden där RGK placerar kortfristig över-skottslikviditet. Den 31 december 2004 hade RGK i stället lånat medel på dagslånemarknaden och den kortfristiga skulden ingick i stats-skulden.
På balansräkningens skuldsida ökade avsätt-ningarna med 4,2 miljarder kronor. För-ändringen avser främst Statens pensionsverks (SPV) ökade avsättningar för pensioner avseende den samlade pensionsskulden på 1,7 miljarder
kronor. Riktlinjerna för avsättning är desamma som föregående år och skuldökningen förklaras främst av nyintjänad pension, ränta och indexering. Under året har SPV tagit över avsättningar för de tidigare försäkringskassornas personal och från Luftfartsverket i samband med bildandet av Luftfartsstyrelsen. Det har dock endast påverkat den totala avsättningen marginellt. Övriga avsättningar för garanti-verksamhet ökade med 2,6 miljarder kronor.
Balansposten Övriga avsättningar består huvud-sakligen av Exportkreditnämndens avsättning för risker i garantiengagemang och RGK:s avsättning för framtida garantiförluster.
Statsskulden ökade med 49 miljarder kronor och uppgick vid 2005 års utgång till 1 262 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 47 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med ca 2 miljarder kronor.
Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta minskade därmed från 25 procent till 24 procent. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se kapitel 3 Utveckling av statens ekonomi, avsnitt Statsskulden.
Övriga skulder minskade med 4,2 miljarder kronor. Bland annat minskade Vägverkets övriga skulder som till största delen består av för-skotteringar från kommuner och en betalnings-utfästelse till SVEDAB. Minskningen på 11 miljarder kronor avser främst överföring av lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB till Riksgäldskontoret under hösten 2005.
4.3 Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar statens betalningar
Finansieringsanalysen visar statens betalningar