3 Metod
4.2 Resultatredovisning av LUS-tester och samtalsintervjuer och placering
Här redovisar jag pojkarnas läsförståelse som visade sig i de tester jag gjorde med dem. Jag placerar också in de tio pojkarna på den nivå där de befinner sig i sin läsning utifrån läsutvecklingsschemat.
Anders läste texterna med bra flyt och stakade sig bara på några av orden i bruksanvisningen, men såg och kommenterade samtidigt upprepningarna i samma text.79 Han hade stundtals problem med vissa ord i tidningsartikeln men läste den skönlitterära texten med stor inlevelse och förklarade att han tidigare läst boken i sin helhet i skolan. Den första texten tyckte Anders var krånglig och ointressant och han hade även svårigheter med att återberätta sammanhanget i tidningsartikeln. Han tyckte den skönlitterära texten var mest lättillgänglig och kunde fullt ut svara på mina frågor om den. Han såg också likheten mellan den och tidningsartikeln och utvecklade att ”båda är ju berättande”. Anders läser mycket, både i skolan och på fritiden och säger sig alltid ha ”någon bok på gång”. Han läser även på Internet, i serietidningar, recept och på text-tv:s sidor. Han tycker mycket om att läsa, men föredrar att göra det hemma där det är lugn och ro. Han är också noggrann med att göra läxor och uppgifter från skolan och har ambitionen att förbereda sig för att kunna läsa vidare på ett teoretiskt program på gymnasiet och sedan eventuellt universitet.
Anders är svår att placera in i läsutvecklingsschemat eftersom hans kvalitéer skiljer sig så mellan vilka texter han läste. Han hamnar på nivå 15 vid läsning av de första två texterna, vilket innebär att han läser i princip flytande och bara stakar sig på vissa ord i texterna, men föredrar att läsa tyst. Men när det gäller den skönlitterära texten hamnar han snarare på punkt 18 som motsvarar en
lustläsare och bokslukare.80
Erik läste texterna utan problem, men tvekade vid någon mening i den skönlitterära texten då han inte fick ihop sammanhanget. Tidningsartikeln genomlästes med mer inlevelse och eftertryck än de andra texterna. Erik upplevde inte, vid samtalsintervjun efteråt, någon av texterna som svårläst men framhöll tidningsartikeln som enklast. Han återberättade den korrekt och med egna ord medan den skönlitterära texten inte ansågs lika intressant. Han jämförde bruksanvisningen med den skönlitterära texten och menar att ”båda har korta meningar som känns avbrutna”. Erik läser relativt mycket både i skolan och på fritiden, både skönlitteratur och skolböcker och tycker att skolan är ”ganska rolig ibland”. Hemma läser han övervägande på Internetsidor, men ägnar sig
79 Med att läsa flytande menar jag att pojkarna läser texten utan att staka sig och med en satsmelodi och en känsla
som motsvarar textens karaktär.
80
hellre åt idrott än åt läsning på fritiden. Erik motsvarar nivå 15 i schemat, där han läser flytande, oavsett text och har en hel del läsvana, men än inte nått fram som lustläsare.81
Hans hade vissa problem med flytet i läsningen av alla tre texterna, men mest med bruksanvisningen. Han hade svårt med vissa begrepp i tidningsartikel, men läste den skönlitterära texten med inlevelse trots att han hakade upp sig på vissa ord. I bruksanvisningen fann han inget av intresse och frågade om några av orden som han inte förstod. Tidningsartikeln kunde Hans återberätta någorlunda, men missade samtidigt vissa viktiga detaljer. Han kunde inte helt svara på alla frågor om den skönlitterära texten, utan att läsa om den, men efter omläsningen hade han inga problem med att hitta rätt svar. Hans säger att han läser varje lektion i skolan, medan han hemma högst kommer upp i läsning någon dag i veckan och då gäller det enbart skönlitteratur. Han menar att läsning endast är roligt ”om boken är bra” och då kan han fastna länge, men han ”letar oftast inte efter böcker”. När han läser en bok är det oftast någon som rekommenderat boken, men han säger att han hellre att tittar på filmen om en bok kommit ut i det formatet. Hans hamnar på nivå 14 som motsvarar en ”sökläsare”.
John läste alla tre texterna bra och speciellt tidningsartikeln, men ersatte något ord i bruksanvisningen utan att rätta sig. Han såg upprepningarna i bruksanvisningen, kunde återberätta artikeln på ett föredömligt sätt och använde dessutom sina egna ord. Vid samtalet om den skönlitterära texten förstorade han vissa detaljer i texten. Till exempel sa John att Sandor i texten tyckte om att umgås med familjen och hänvisade till att de brukade äta gemensamma helgfrukostar. Han såg skillnader mellan texterna med viss vägledning och kunde uttala vilken berättaren var i de båda sista texterna. John menar att han läser mycket i skolan och den tar han också på stort allvar. Han berättar att han ”läser nästan ingenting på fritiden”, men gör sina läxor de gånger han har några. Han utvecklar det med att ”läsningen hör till skolan och på fritiden vill han göra annat”, som att spela fotboll. ”På fritiden läser jag inte, då vill jag ha roligt.” Den läsning han ägnar sig åt hemma är enbart sidor på Internet och då följer han gärna nättidningarnas sportsidor. John placerar jag in på punkten 18 b i läsutvecklingsschemat, vilket avser ett
81
framgångsrikt läsande av ungdomslitteratur där läsaren även söker mer än bara handlingen utan även läser mellan raderna.82
Kalle tog sig igenom texterna med vissa svårigheter, som problem med de långa och lite annorlunda orden i bruksanvisningen. Han hade också besvär med att uttala vissa ord i tidningsartikeln och hade svårt att återberätta den korrekt. Han gjorde även vissa sakfel då han hoppat över ord i texten vilken gjorde att textens sammanhang ändrades. I återberättandet av den skönlitterära texten blev Kalle tveksam och svarade ofta ”jag vet inte” på mina frågor. I och med att hans förförståelse om den skönlitterära texten svarade han ibland på frågorna med kunskaper som, utan att jag kontrollerade dem närmare, säkert stämde med bokens helhet, men där informationen inte gick att hitta i avsnittet jag valt ut. Kalle menade att han läser mycket i skolan, men att han hemma endast läser texter på Internet eller på text-tv. När han ska läsa läxorna hemma brukar han istället låta mamma läsa igenom texten och sedan berätta den för honom. Han tycker inte att det är speciellt roligt att läsa och menar att han har lättare att lära sig om han ”hör det sägas”. Han menar att det är relativt besvärligt i skolan och att han får kämpa för att nå goda resultat. Kalle berättar också att hans storebror presterar väldigt bra skolresultat och att detta kan kännas aningen pressande där han känner att han måste uppvisa detsamma.
Kalle tycker inte om att läsa, har dåligt självförtroende när det gäller läsning och gör det också relativt sällan, vilket avspeglas i hans läsförståelse. Jag placerar in honom på punkten 13 i läsutvecklingsschemat, men anser att han har problem med att förstå sammanhanget i det han läser och svårigheter att återberätta handlingen.83
Lars hade problem med flytet genom texterna, men lade märke till upprepningarna i bruksanvisningen och kommenterade då detta. Han stakade sig på de långa orden i den första texten och hade också problem med hela tidningsartikeln och hoppade först över ingressen innan jag gav instruktionen att han kunde läsa den också. Tidningsartikeln var också svår att få återberättad, medan han var mer framgångsrik med den skönlitterära. Han kunde också jämföra texterna och såg deras likheter och lyckades samtidigt se skillnaderna till bruksanvisningen. Lars
82 Allard, Rudqvist och Sundblad, s 99. 83
menar att han läser väldigt lite i skolan eftersom det inte är roligt och han läser heller inte på sin fritid. De texter han möter hemma är i form av serietidningar, faktaböcker eller text-tv:s sidor som han läser någon gång i veckan. Lars placeras in på punkt 13 i läsutvecklingsschemat, eftersom han stakar sig på flera ord och tittar till extra på ordet som ska läsas.84
Mats läste relativt bra, men hoppade ofta över eller ändrade vissa affix i orden, det vill säga slutet på vissa ord, så att de förändrades. Det gällde bland annat ord som bilder som istället blev
bilderna och i bruksanvisningen hoppade han även helt över vissa ord. Mats hade problem med
vissa av begreppen i tidningsartikel och lade vid ett tillfälle till ett inte vilket ändrade meningens karaktär betydligt. Han lyckades, trots misstagen han gjorde, att återberätta texterna väl, såg skillnaderna dem emellan och påpekade upprepningarna i den första texten. Mats menar att han läser relativt ofta i skolan, och tycker att det är viktigt att vara duktig och lära sig nya saker så att han kan komma in på det gymnasieprogram som han vill. Han berättade också att han varit i lästestsituationer tidigare då han i lägre åldrar fick gå hos specialpedagog med sin läsning.
Mats läser däremot mer sällan på fritiden och i så fall handlar det om TV:s textsidor, Internet eller serietidningar. Skönlitteratur säger han sig läsa någon gång då och då, ”om jag hittar en bra bok, men det är inget jag brukar leta efter”. Ibland läser Mats också recept hemma då han tycker om att laga mat och baka. Hans läsförståelse gör att han hamnar på punkt 15 i läsutvecklingsschemat då han klarar av att läsa långa stycken utan att avbryta. Han stakade sig på vissa ord och visade dåligt självförtroende inför läsningen och stor nervositet över att behöva läsa högt, vilket kan vara en förklaring till de fel han gjorde.85
Olle läste alla texterna med bra flyt och stötte endast på ett par ord i bruksanvisningen som han tyckte var svåra vilket gjorde att han då stakade sig. Han bedömde att bruksanvisningen var svårläst på grund av att ”den handlade ju inte om något” och att den skönlitterära texten hade sina svårigheter i och med vissa ofullständiga meningar. Han kunde återberätta texterna och såg skillnaderna mellan de olika texttypernas karaktär. Olle menar att han ”läser inte så mycket i skolan, men rätt mycket hemma”, både skönlitteratur och Internetsidor. Han menar att läsning är
84 Allard, Rudqvist och Sundblad, s 78. 85
ett intresse och att han alltid letar efter nya spännande böcker. Olle hamnar därför på nivå 18 eftersom han har utvecklat en välfungerande läsförståelse och kan se sammanhang och helheter i de texter han fördjupar sig i.86
Pelle läste alla tre texterna med bra flyt, kunde återberätta dem och visade på likheter och skillnader mellan dem. I vissa fall ersatte han ord i texterna med liknande tex. ordet kan istället för ska, men ändrade sig när han insåg att det inte stämde med resten av innehållet och texten i stort. Ändringarna gjordes i tidningsartikeln och i den skönlitterära texten, men inte i bruksanvisningen. Pelle menar att han inte läser speciellt mycket i skolan, och menar hans lärare inte ställer de kraven på dem och då ”gör man inte mer än man måste”. Han läser däremot desto mer på fritiden. Mest av allt läser han skönlitterära böcker, men även en hel del på Internet, i serietidningar och på Text-tv. Han tycker det är roligt att läsa och menar att han lär sig mycket av det. Pelle placeras efter sin prestation i lästesterna på nivå 18 b, då han läser obehindrat och med lätthet och tydligt har textens betydelse med sig när han läser.87
Sven läste alla texterna relativt fort och slarvigt och hoppade över en del ord, särskilt i bruksanvisningen och speciellt i meningar som upprepades flera gånger. Han hade också svårt med satsmelodin i texterna vilket märktes då det dök upp ett kommatecken eller något annat avbrott i texten. Han kunde se skillnader och likheter med texterna, men hade svårigheter att sammanfatta den skönlitterära texten. Sven menar att han läser mycket i skolan, ”för att lärarna säger det”, men att han i princip aldrig sätter sig med en bok hemma. Däremot läser han en hel del på Internet och speciellt texter i olika dataspel, vilket är hans stora intresse.
Sven har en läsförmåga som motsvarar den sista punkten i den utforskande fasen, nivå 12.88 Han stakade sig på vissa ord, men speciellt tydligt var det att hans satsmelodi inte passade texterna och gjorde att läsningen kändes slarvig och osammanhängande. Detta menar Allard, Rudqvist och Sundblad kan ha att göra med en dålig förförståelse och en mekanisk avläsning av texten.89
86 Allard, Rudqvist och Sundblad, s 94. 87 Allard, Rudqvist och Sundblad, s 99. 88 Allard, Rudqvist och Sundblad, s 75. 89