Det resultat vi har fått från våra intervjuer är att de flesta undersökta företagen använder sig av den indirekta metoden när de redovisar sitt kassaflöde med två undantag, Lindex och Investor. Resterande företag ansåg inte att ett byte till den direkta metoden var aktuellt. De företag som vi har intervjuat tyckte att den indirekta metoden återgav en bättre bild av företagets verksamhet, var även bättre lämpad för deras verksamhet samt att deras ekonomisystem var bättre anpassat för att redovisa med den indirekta metoden. Ett eventuellt byte till den direkta metoden skulle förbruka en mängd resurser och arbete då den direkta metoden kräver separat redovisning för de olika posterna. Vi kan notera ett motstånd till ett byte i framtiden och företagen som redovisar med den indirekta metoden idag kommer att fortsätta med det även framöver. Se resultattabell på nästa sida.
En ytterligare notis är att några av de intervjuade företagen ändrar redovisningspraxis för kortfristiga placeringar enligt IAS 7. Detta är en konsekvens från övergången till IFRS från och med första januari 2005 som företagen dock är noggranna med att följa.
Bilden nedan är en kort sammanställning av de svar vi har fått av respektive företag och dess val av metod. Tabellen visar tydligt att majoriteten av företag kommer att fortsätta med den indirekta metoden. Anledningarna till detta är främst: följer metod efter ekonomi system, följer metod efter tradition, följer metod efter vad majoriteten företag kommer att följa, nuvarande metod ger en bättre koppling till resultatet.
Företag som har valt att redovisa enligt den INDIREKTA metoden
Investor Använder sig av direkt metod sedan tidigare, eftersom det passar in bättre på deras verksamhet.
Lindex Använder sig av den direkta metoden sedan tidigare eftersom den är enklare för deras aktieägare att förstå.
*även i de fall där företagens svar har varit att de har velat undvika kostnader och arbete för att byta till den direkta metoden
**är något som vi har upptäckt utan att ha haft avsikt att undersöka.
5 Analys
Enligt resultat från våra intervjuer kommer de flesta svenska börsnoterade företagen på A-listan att fortsätta redovisa sitt kassaflöde enligt den indirekta metoden. En av de största orsakerna till detta är tradition. Detta innebär att på grund av ett väl anpassat redovisningssystem och många års ”vana” att redovisa enligt indirekt metod har företagen valt att fortsätta redovisa enligt den indirekta metoden också i framtiden. En av anledningarna är den starka kopplingen till den gamla finansieringsanalysen, men även att företagen ofta följer varandras fotspår. När finansieringsanalysen på allvar började tillämpas av de svenska företagen på 80-talet var det oklart vilken modell som skulle användas vid redovisningen av kassaflödet. FAR tog inte avstånd från någon av de modeller som användes internationellt och gav därför intrycket av att kassaredovisning var av mindre vikt. När sedan Redovisningsrådet tog över FARs normgivande roll så rekommenderade de den indirekta före den direkta metoden. Alltså istället för bruttoredovisning så utgår analysen från resultaträkningens nettoresultat eftersom att de ansåg att det var den dominerande metoden i Sverige. Tradition är alltså en högst bidragande orsak till varför företagen ännu idag redovisar enligt den indirekta metoden.37
Förutom tradition har vi kunnat konstatera att företag även kopierar från varandra när det rör sig om val av redovisningsmetod. Ett typiskt svar som återfinns i många av våra intervjuer är:
”Vi följer den modell som de andra företagen följer i Sverige”, vilket skulle kunna tolkas som att företagen följer tradition samtidigt som de skapar en möjlighet att hålla koll på vad andra företag använder för metod när de redovisar sitt kassaflöde. Detta skulle kunna tänkas vara i rent jämförbarhetssyfte. Här kan man alltså göra en koppling till teorin om de institutionella kraven och påverkan där organisationer söker efter social legitimitet vilket de är i behov av för att kunna överleva. Eftersom organisationer befinner sig en osäker miljö av ständig förändring och hög komplexitet innebär detta en osäkerhet för företagen vilket leder till att man kopierar av varandra. Gällande vår undersökning skulle man kunna dra slutsatsen att företagen följer tradition samt att man kopierar varandras handlingsmönster vilket är en mimetisk institutionell påverkan. Detta innebär att enligt modellen för komplexitet, förändring och osäkerhet som beskrivs i teorin, är IFRS och RR själva komplexiteten. En ökad komplexitet kan innebära de olika normer och redovisningsprinciper som företagen följer.
37 P. Falkman, Kassaflödesredovisning, Kap.5
Förändringstakten bestäms i det här fallet av hur snabb övergången från RR till IFRS är. En hög komplexitet och en hög förändringstakt skapar, enligt tabellen på sida 17, hög osäkerhet.
Här kan man ifrågasätta hur hög förändringstakten är. Även om den inte är otroligt hög skapar den fortfarande en viss osäkerhet mellan företagen. Man kan undra hur bra denna teori stämmer in på verkligheten och om de tryck från IFRS och skiftandet från RR till IFRS skapar den förändring och komplexitet som ger en osäker miljö för företagen. Enligt teorin söker företagen efter legitimitet i samhället och när omgivningen blir osäker kommer de att följa och kopiera varandra.
God redovisningssed och ramen för den norm som skall följas spelar också en stor roll när företagen väljer redovisningsmetod för kassaflödet. Frågan blir då; hur ska man då se på detta när normgivare som IFRS förespråkar den direkta metoden före den indirekta och detta varken anammas eller tillämpas av företagen? Man skulle kunna dra slutsatsen att den metod som företagen väljer baseras på god redovisningssed. För att sticka ut hakan lite och se det hela ur ett jämförbarhetsperspektiv skulle det till synes kunna, i detta fall, komma att uppstå en krock mellan majoriteten företag som väljer den indirekta metoden och de enstaka företag som har valt att byta till den direkta metoden. Hur ska total jämförbarhet kunna skapas mellan dessa företag?
Huruvida det är god redovisningssed eller den institutionella teorin som står för varför företagen fortsätter med den indirekta metoden som ren ”tradition” är svårt att bedöma. Vi skulle vilja tolka detta svar som en kombination av båda teorierna där ”tradition” är en kombination av båda. Utåt kommer företagen att hänvisa till tradition och god redovisningssed, medan de inåt kommer att fördela och planera de sätt och metoder de kommer att använda för sin redovisning som tradition och hänvisning till ”hur de andra gör”, det vill säga den institutionella teorin.
År 2002 tillsatte regeringen en kommitté med uppdrag att utreda hur IAS-förordningens redovisningsrekommendationer skulle tillämpas i Sverige. I kommitténs rapport som kom juli 2003 rekommenderades det att det även skulle vara möjligt för onoterade företag att tillämpa IAS/IFRS. I Sverige har det varit en stark kluvenhet mot att ha en nationell utveckling och att anpassa till internationella normer. Redovisningsrådet har varit starkt påverkat av IAS men
det har funnits hinder i lagstiftningen som tvingat fram specifika svenska lösningar också i RR:s rekommendationer.38
En annan orsak till att majoriteten företag kommer att fortsätta med den indirekta metoden är hur och på vilket sätt deras ekonomisystem är anpassade till den indirekta metoden. Det uppstår ett problem enligt majoriteten av företag som vi har undersökt att byta metod. De menar att deras ekonomisystem inte är anpassade att redovisa enligt den direkta metoden. Det kommer att uppstå stora kostnader och en hel del krävande arbetsinsatser för att kunna redovisa med den direkta metoden. Ett av de undersökta företagen, Lindex, menar att den direkta metoden är enklare för deras aktieägare att förstå eftersom de till största del består av småsparare, men de förklarar också att bytet har varit både arbetsamt och kostsamt.
Kostnaderna runt ett byte och påtryckningar från revisorerna kan vara en stark orsak till varför företag väljer att redovisa efter den indirekta metoden, enligt Jonas Persson.39
Idag ser vi som tidigare nämnt en klar tröghet och tveksamhet till den nationella utvecklingen samt att anpassa sig ren internationellt. Det är svårt för företagen att kunna anpassa sig till de nya normgivarna eftersom en sådan anpassning leder till mer arbete och kostnader för företaget utan att ge någon större nytta. Ett exempel är Electrolux som ansåg att ett eventuellt byte till den direkta metoden skulle innebära mer kostnader och arbete utan att företaget får någon fördel.40 Här kan vi enbart notera ett motstånd som finns bland företagen till ett byte till den direkta metoden, där bytet innebär en krångligare och mer kostsam bokföring vilket företagen vill undvika.
Ett annat problem som vi tror kommer att uppstå med att majoriteten svenska företag fortsätter att följa den indirekta metoden är referensramen jämförbarhet som inte kommer att bli uppfylld. Det behövs ett hårdare tag från normgivarna för att företagen ska kunna anamma den direkta metoden i sina årsredovisningar annars kommer inte jämförbarheten att råda fullt ut. För att referensramen om jämförbarhet ska bli verklighet behövs det likformiga regler som behandlar samma företeelse på ett och samma sätt. Eftersom IAS 7 rekommenderar den direkta metoden och samtidigt inte förbjuder den indirekta kommer det alltid att finnas några som inte följer den direkta metoden. Detta leder inte till enhetligare regler för redovisningen
38 K. Artsberg, Stora variationer i tillämpningen av IAS/IFRS i Skandinavien, Balans Nr.1 januari 2005
39 Se intervjudelen
40 Se intervjudelen
av kassaflödet. Detta problem är något som kommer att drabba den nationella referensramen såväl som det internationella målet om jämförbarhet.
En annan sak som vi har noterat vid sidan av syftet med denna undersökning är att fastän de flesta företagen inte kommer att byta till den direkta metoden kommer många företag att följa redovisningspraxis vad gäller kortfristiga placeringar enligt IAS 7. En trolig orsak till att majoriteten av företag väljer att noggrant följa IAS 7 när det gäller löptiden på de kortfristiga placeringar men inte när det gäller val för redovisning av kassaflödet har mycket att göra med hur företagets ledning bedömer vad som bör prioriteras och vad som är mindre väsentligt.
Sammanfattningsvis är huvudorsakerna till varför företagen inte kommer att redovisa enligt den direkta metoden:
- Indirekta metoden är bättre lämpad till företagens nuvarande ekonomisystem.
- Följer metod efter tradition.
- Följer metod efter vad majoriteten företag kommer att följa (kopiering av andra företags handlingsmönster).
- Nuvarande metod ger en bättre koppling till resultatet och företagets verksamhet.
6 Slutsatser
I denna uppsats hade vi för avsikt att undersöka huruvida de svenska börsnoterade företagen på A-listan kommer att följa de nya redovisningsrekommendationerna från IFRS när det gäller redovisning av kassaflöden. I analysen kom vi fram till att i stort sett alla företag kommer att fortsätta redovisa enligt den indirekta metoden så länge inga nya krav uppstår.
Så länge som IASB fortsätter att tillåta båda metoderna och varken förespråkar den indirekta eller den direkta metoden kommer företagen att fortsätta redovisa sina kassaflöden precis som de alltid har gjort. Detta är en spegelbild av situationen i USA där diskussionerna är hårda runt ämnet, där 90 procent av företagen använder sig av den indirekta metoden fastän FASB sedan 1987 har förespråkat den direkta metoden.
Varför har de svenska börsnoterade företagen fram tills den första januari 2005 valt att redovisa med den indirekta metoden framför den direkta metoden?
De företag vi har varit i kontakt med hävdar att efter många års redovisning efter den traditionella finansieringsanalysen så faller det mest naturligt att redovisa efter den indirekta metoden.
Slutsats av detta är alltså att traditionen att redovisa enligt den indirekta metoden i de svenska företagen fortsätter och förespråkarna för denna metod är många, de revisorer som anlitas av företagen men också företagen själva verkar ha en mer positiv syn på den indirekta metoden.
Detta för att den direkta metoden, enligt dem själva, är mer arbets- och kostnadskrävande samt att företag inte skulle dra några fördelar av ett byte i dagsläget. Om alla företag skulle tvingas att redovisa enligt den direkta metoden skulle detta innebära att företagen också skulle tvingas till ett byte av redovisningssystem för att underlätta upprättandet av analysen. I annat fall skulle de tvingas vända på många siffror i årsredovisningen för att dessa sedan ska kunna användas på ett smidigt sätt i kassaflödesanalysen.
Kommer de svenska börsnoterade företagen att anpassa sig till IAS 7 och redovisa sitt kassaflöde enligt den direkta metoden?
Utifrån vår undersökning kan vi klart konstatera att företagen inte kommer att byta till den direkta metoden. De orsaker som finns är bland annat samma orsaker som ligger till grund för varför företagen har tidigare valt den indirekta metoden före den direkta metoden. Det vill
säga av rent traditionella skäl. Och som beskrivet i föregående stycke, att det skulle vara alltför kostnads- och arbetskrävande samt att företaget inte får några fördelar gentemot det arbete och resurser de kommer att lägga ner på bytet.
Vilka konsekvenser finns det med val av metod?
För att ett byte från indirekt- till direkt metod ska kunna ske måste det även finnas hårda krav från normgivarna. Idag kan vi konstatera att företagen kommer att fortsätta med den indirekta metoden tills de blir tvingade. Detta kommer givetvis att försvåra IFRS mål om jämförbarhet mellan olika företag. För att det ska råda en god jämförbarhet måste det finnas enhetliga regler som behandlar lika händelser på samma sätt. I detta fall kommer det att bli svårt så länge IAS 7 tillåter att båda redovisningsmetoderna används.