Regeringens bedömning: Det är angeläget att förbättra riskkapital-försörjningen i tidiga kommersiella faser på energiområdet. Insatserna för tillförsel av sådant riskkapital bör ges högre prioritet och därmed förstärkas såväl organisatoriskt som finansiellt, utöver de insatser som Industrifonden genomför. Regeringen avser ge Statens energimyndighet uppdraget att i samråd med NUTEK skyndsamt utreda hur sådana insatser kan utformas i samverkan med övriga aktörer och övriga insatser för kommersialisering av ny teknik och nya tjänster på energiområdet.
LångEn-utredningens förslag: Utredningen bedömer att en statligt initierad riskkapitalfond på energiområdet kunde vara ett lämpligt initiativ, och anser att det finns skäl att fortsatt studera frågan.
Remissinstanserna: Kommerskollegium anför att vid sidan av EU:s konkurrensrättsliga regler måste också WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder beaktas vid utformningen av såväl statlig stöd till forskning, utveckling och demonstration på energiområdet som andra stöd, exempelvis riskkapital.
Energimyndigheten pekar på att frågan om riskkapital bör diskuteras vidare och att frågan redan uppmärksammats inom myndighetens s.k.
EUFORI-projekt. Energimyndigheten framhåller också att nödvändig-heten av systemsyn och kunskapsöverblick är faktorer som förstärker argumenten för en roll för myndigheten när det gäller riskkapital-försörjning inom energiområdet.
NUTEK menar att statens roll bör vara att dels identifiera problem och dels överväga insatser för att komplettera marknaden när det gäller kapitalförsörjning för nya innovativa lösningar gällande omställning på energiområdet. Utgångspunkten bör dock i första hand vara att tydliggöra utvecklingspotentialen och stimulera befintliga aktörer, inte minst privata, att agera på energimarknaden. NUTEK varnar för att skapa nya smala aktörer vilket leder till en fragmenterad marknad till förfång för nya idéer, inte minst sådana som är av systemkaraktär.
LO menar att ett övervägande om en statlig satsning på en venture-capital fond är rimligt.
Vinnova menar att den offentliga finansieringen för kommersialisering av forskningsbaserade affärsidéer är oproportionerligt låg i jämförelse med FoU-finansieringen. Vinnova förespråkar att det inrättas ett nationellt system med inkubatorer och såddfinansiering för att öka framväxten av FoU-baserade företag med stor tillväxtpotential. Vinnova föreslår att Energimyndigheten överväger att tillsammans med Vinnova genomföra en insats, liknande det amerikanska SBIR-programmet (Small Business Innovation Research) där 2,5 procent av FoU-medlen från
Prop. 2005/06:127
108 nationella statliga finansiärer riktas till småföretag. Vinnova lyfter fram
att statens motiv för ett ingripande i venture capital-branschen är att bygga upp kompetens om energiteknik hos venture capital-företagen, samt att stimulera förnyelse inom energisektorn i avsaknad av drivande marknadsförhållanden.
Skälen för regeringens förslag: Bristen på riskvilligt kapital för utveckling och kommersialisering av ny teknik är ett av de hinder som kan begränsa innovationssystemets prestanda. Det finns goda skäl för staten att ta ett ökat ansvar för sådan finansiering inom energiområdet.
Energiområdet är särskilt eftersatt då det gäller tillgång på riskvilligt kapital för investeringar i tidiga kommersiella skeden. Endast ett fåtal aktörer investerar inom energiområdet och då företrädesvis i senare, inte fullt så riskfyllda faser. Industrifonden genomför ett fåtal investeringar per år inom energiområdet men ser en potential till att detta kan öka om staten kan hjälpa till med riskdelningen i dessa tidiga skeden. Fler aktiva statliga satsningar på energiområdet gör också att intresse väcks hos övriga aktörer, nationellt såväl som internationellt, för att investera i energiprojekt.
Utredaren av det långsiktiga energipolitiska programmet har inte närmare analyserat vilka förutsättningar som i praktiken finns för inrättandet av en riskkapitalfond för såddfinansiering på energiområdet men anser att det finns skäl att fortsatt studera frågan.
Genom att på energiområdet öka tillgången till riskkapital skulle möjligheterna att kommersialisera ny teknik på energiområdet förbättras avsevärt. Energimyndighetens roll kan vara att tillföra den tekniska sakkunskap och branschkännedom som finns inom Energimyndigheten.
Denna kunskap kan komma övriga investerare till godo och ge möjlighet till bättre underlag inför investeringsbeslut. I takt med att fler investeringar görs på energiområdet etableras kompetens kring energiområdet hos fler investerande aktörer vilket gör det lättare att bedöma värdet i kommande investeringsförslag. Investeringar görs på grundval av bättre beslutsunderlag och Energimyndighetens avsättningsmöjligheter för resultat från forskning och utveckling ökar. En starkare koppling av Energimyndigheten till marknadsaktörer ger också möjlighet att föra affärsmässigt tankesätt närmare forskning och utveckling vilket kommer att gynna Energimyndighetens arbete med att öka kommersialiseringen inom energiområdet. Ett tätare samarbete ger också möjlighet att styra investeringar till projekt som har potential att bli såväl ekonomiskt som energimässigt gynnsamma.
Genom att på energiområdet förstärka insatserna för riskkapital-försörjningen i tidiga kommersiella faser på energiområdet i samverkan mellan Energimyndigheten och andra aktörer, som komplement till Industrifondens insatser, skulle möjligheterna att kommersialisera ny teknik på energiområdet förbättras avsevärt. Med en tät koppling mellan Energimyndigheten och denna nya aktör kan den tekniska sakkunskap och branschkännedom som finns inom Energimyndigheten komma övriga investerare till godo och ge möjlighet till bättre underlag inför investeringsbeslut. I takt med att fler investeringar görs på energiområdet etableras kompetens kring energiområdet hos fler investerande aktörer vilket gör det lättare att bedöma värdet i kommande investeringsförslag.
Investeringar görs på grundval av bättre beslutsunderlag och
Prop. 2005/06:127
109 Energimyndighetens avsättningsmöjligheter för resultat från forskning
och utveckling ökar. En starkare koppling av Energimyndigheten till marknadsaktörer ger också möjlighet att föra affärsmässigt tankesätt närmare forskning och utveckling vilket kommer att gynna Energi-myndighetens arbete med att öka kommersialiseringen inom energi-området. Ett tätare samarbete ger också möjlighet att styra investeringar till projekt som har potential att bli såväl ekonomiskt som energimässigt gynnsamma.
Samtidigt som en koppling till Energimyndigheten alltså är önskvärd för att säkra tillgången till energiteknisk kompetens och marknads-kännedom är det också nödvändigt med en organisation som möjliggör långsiktigt engagemang i bolagen. En utgångspunkt bör därför vara att riskkapitalverksamhet bör hållas organisatoriskt åtskild från Energi-myndighetens och dess övriga verksamhet. Mot bakgrund av de ofta långa utvecklingstiderna vore det önskvärt med en finansieringsaktör på energiområdet med mandat och resurser att verka över längre investeringshorisonter än vad som är brukligt.
Regeringens bedömning är att en ökning av riskkapitalinvesteringarna i utvecklingsskedena som har en kompetensmässig koppling till Energimyndigheten har en central betydelse för utveckling av produkter, tjänster och näringsliv på energiområdet samt skulle innebära den nödvändiga riskdelning som krävs för att stimulera intresset från övriga investerare att engagera sig inom energiområdet. Enligt regeringens bedömning bör man även överväga om den vid Energimyndigheten pågående verksamheten med att stödja utveckling och exploatering av affärsidéer bör brytas ut och integreras med en tillkommande investeringsverksamhet.
Det är angeläget att förbättra riskkapitalförsörjningen i tidiga kommersiella faser på energiområdet. Insatserna för tillförsel av sådant riskkapital skall förstärkas såväl organisatoriskt som finansiellt, utöver de insatser som Industrifonden genomför. Statens energimyndighet skall i samråd med NUTEK ges i uppdrag att skyndsamt utreda hur sådana insatser skall utformas i samverkan med övriga aktörer och övriga insatser för kommersialisering av ny teknik och nya tjänster på energiområdet. Regeringens bedömning är att insatser upp till högst 50 miljoner kronor per år inom befintlig ram skulle kunna förbättra riskkapitalförsörjningen väsentligt och bidra till ökad kommersialisering på energiområdet.
Prop. 2005/06:127
110