Kontrollmål:
Det finns tydliga och dokumenterade rutiner för daglig drift och användning.
Medicintekniska produkter som är förbrukningsmaterial ingår ibland som komponenter i medicintekniska utrustningar. Vanliga exempel är utrustningar för tillförsel av läke-medel, smärtlindring och näringslösningar till kroppen genom infusionspumpar, där speciella kärlkatetrar sticks in i kroppens vener ( PVK3, CVK4). Ett annat exempel är katetrar som förs in i kroppen vid dialysbehandling, CDK5).
Kateterisering av urinblåsa är vanligt förekommande vid olika sjukdomar och vid olika behandlingsformer. Själva katetern är en medicinteknisk produkt, medan slangar, slang-klämmor och urinuppsamlingspåse är tillbehör till en medicinteknisk produkt.
3PVK: Perifer venkateter 4CVK: Central venkateter 5
I denna granskning inriktar vi oss på att undersöka hur förbrukningsmaterialen/engångs-artiklarna hanteras och går inte närmare in på den dagliga driften, användningen och underhållet av medicinteknisk utrustning
Hantering av katetrar i människokroppen innebär stor risk för att infektioner uppstår, s.k. vårdrelaterade infektioner. Sådana infektioner hör till de allra vanligaste vårdska-dorna.
Att minimera vårdrelaterade infektioner ingår också i SKL:s satsning för att öka patient-säkerheten. Det gäller särskilt att förebygga urinvägsinfektioner och förebygga infek-tioner i samband med centrala venkatetrar. Norrbottens läns landsting har, i likhet med övriga landsting och regioner, i projektform arbetat med att utveckla sådana förebyg-gande rutiner, där hygientänkandet är ledstjärnan.
Det finns nationellt utformade anvisningar över hur sådana rutiner bör gå till för att minska infektionsrisken (Nationell handbok för hälso- och sjukvård). Dessa anvisningar omformuleras ofta inom landstinget för att passa vårdenheternas lokala förutsättningar.
För dialysbehandling finns också noggranna regler för bl a hantering av centrala dialys-katetrar, utfärdade av Läkemedelsverket.
Vid våra besök vid ett antal sjukhusenheter har vi funnit strikt upprättade dokument med bestämda ansvarsförhållanden som anger hur kateteranvändningen ska bedrivas.
Här anges också vilken vårdgivarkategori som får utföra olika åtgärder och vilka åtgärder som kräver läkarordination. Bl a för CVK, PVK, KAD6, CDK, artärkatetrar samt för andra åtgärder där katetrar används (ryggmärgsprover mm) finns noggrant dokumenterade rutiner med tonvikt på att undvika smitta genom infektionsförebygg-ande rutiner. De flesta utgår från den Nationella handboken för hälso- och sjukvård.
Bl a ställs krav på en tydlig och dokumenterad indikation (anledning) till insättning eller behandling, vilken personalkategori som har behörighet att utföra ingreppet och att rätt hygieniska rutiner och förhållanden ska finnas under ingreppet, under tiden katetern sitter inne (daglig skötsel och inspektion), hur länge en kateter får sitta inne och tidpunkten när den ska avlägsnas.
Landstingets vårdhygien har utformat länsövergripande hygienrutiner, april, 2008.
Dessa bygger på de rutiner som är utformade i den Nationella handboken för hälso- och sjukvård. Här finns bl a ett dokument som anger förebyggande åtgärder mot smitt-spridning via injektionsläkemedel. Vårdhygien har även utformat länsövergripande
”Rena rutiner” där vissa såromläggningar m fl åtgärder kan rengöras med kroppsvarmt kranvatten tillsammans med desinfekterat (höggradigt) rent flergångsmaterial (saxar,
6KAD: Kateter i urinvägarna
pincetter, rondskålar etc). En ytterligare länsövergripande rutin som Vårdhygien utfor-mat är ”Undvikande av blodsmitta”.
Landstingsdirektören har i maj 2008 fastställt en hygienpolicy för landstinget. Den utgår från att stoppa vårdrelaterade infektioner genom ökad kunskap om hur smittspridning och infektionsrisker kan minskas och helst undvikas helt. Enligt policyn är basala hy-gienrutiner de viktigaste åtgärderna för att minska eller eliminera vårdrelaterade infek-tioner. Rutinerna omfattar handhygien, bruk av handskar och skyddskläder mm och ska tillämpas i alla vård- och undersökningssituationer av all vårdpersonal.
Policyn gäller naturligtvis även vid de rutiner där medicintekniska produkter som är förbrukningsmaterial är inblandade.
Sprutor, blodprovstagningsartiklar etc. ska hanteras av vårdpersonalen med rätt formell och reell kompetens, vanligen av sjuksköterska, biomedicinsk analytiker (BMA) eller läkare. Inga närmare anvisningar för bruk av dessa finns, utan hanteringen ingår i perso-nalens legitimation att utöva vårdyrket. Sådana artiklar ska också förvaras så att obehö-riga inte kommer åt dem och de ska kasseras på lämpligt sätt efter användning. Vid de vårdenheter vi granskat förvaras och kasseras artiklarna också på rätt sätt.
Skärande och stickande engångsprodukter ska efter användning samlas upp i typgod-kända behållare som skyddar mot skär- och stickskador. Maximalt 2/3 av behållaren ska volymfyllas.
Enligt våra intervjuer och våra arbetsplatsbesök förvaras, hanteras och kasseras sprutor och liknande skärande och stickande engångsprodukter på rätt sätt och det är få tillbud eller avvikelserapporteringar kring dessa rutiner. Vi har dock uppmärksammat att nämnda behållare ibland ”fylls till bredden”, vilket är emot anvisningarna och kan inne-bära stick- och skärskador.
Bruksanvisningar för engångsprodukter följer med avdelnings- och produktförpack-ningar. Normalt har den vårdpersonal som använder dessa produkter lång erfarenhet av att använda dessa, så att bruksanvisningarna behöver inte läsas vid varje tillfälle. Men det händer att leverantören gör sådana ändringar i en produkts konstruktion eller hur produkten ska användas att ändringar sker i bruksanvisningen. Läkemedelsverket har uppmärksammat att här finns en risk för att vårdpersonal inte uppmärksammar dessa ändringar, vilket kan leda till en risk för patientsäkerheten. Enligt företrädare för Läns-service Material är denna risk liten inom landstinget. LänsLäns-service Material får med-delande om sådana ändringar av aktuell leverantör och skickar medmed-delandet vidare till aktuella vårdenheter, alternativt lägger ut informationen på enhetens hemsida.
Vi har vid våra intervjuer frågat om det händer att medicinska produkter som är för-bruknings/engångsmaterial återanvänds igen, t ex genom desinficering eller
omsteri-lisering, vilket inte är tillåtet. Några sådana händelser har vi inte funnit. Däremot uppges att det förekommer att vid upprepade åtgärder på en och samma patient byts inte exem-pelvis plastslangar till sonder, plasthandskar (dessa artiklar är tillbehör) och lungsugar mellan åtgärderna på patienten. Sådana artiklar ska kasseras efter varje åtgärd och en ny ska användas vid nästa motsvarande åtgärd på samma patient.
7.4.1 Vår bedömning
Vi bedömer att medicintekniska produkter som är förbrukningsmaterial, vare sig de ingår som komponenter i medicintekniska utrustningar eller används ”fristående”, hanteras på ett ändamålsenligt och patientsäkert sätt.
För undersökning och behandling med hjälp av olika typer av katetrar finns dokumen-terade rutiner över hur detta ska ske, där fokus är att undvika vårdreladokumen-terade infektioner.
Vad vi förstår tillämpas också dessa rutiner fullt ut vid vårdenheterna.
För närvarande pågår också en allmän fokusering inom landstinget på att undvika vård-relaterade infektioner. Detta, genom att landstinget deltagit i den nationella satsningen på en ökad patientsäkerhet. Här har landstinget drivit projektet Vårdrelaterade Infektio-ner Ska Stoppas (VRISS), där utarbetade rutiInfektio-ner nu ska implementeras i allt patientnära arbete. Landstingsdirektören har i detta sammanhang fastställt nämnda hygienpolicy för landstingets hälso- och sjukvård.
Övrigt förbrukningsmaterial som sprutor, blodprovstagningsmaterial etc hanteras också, enligt oss, på ett säkert sätt.
Ansvariga för berörda vårdenheter bör dock uppmärksamma att vissa engångsprodukter/
tillbehör ibland använts flera gånger på en och samma patient, vilket är emot gällande rutiner och kan medföra risk för vårdrelaterade infektioner.
7.5 Artikelredovisning
Kontrollmål, centrallager/förråd:
Det finns en tydlig artikelförteckning där medicintekniska förbrukningsmaterial särredovisas.
Artikelförteckningen uppdateras löpande.
Olika typer av förbrukningsmaterial kan spåras och återkallas vid systematiska fel och brister i artiklarna.
I landstingets lagersystem Sesam registreras och finns uppgifter om alla produktinköp;
produkttyper, priser, leverantörer, datum för beställningar, datum för kassation etc.
Det finns även en artikelförteckning (utarbetad av Länsservice) i Excel som redovisar samtliga artiklar i förrådet, inklusive pris, lagersaldo, leverantör. Ca 3 500 artiklar ingår. Medicintekniska produkter särredovisas inte.
Det finns också Varukatalog, MACK, där det går att söka på artikelnummer, beskriv-ning, sökgrupp, leverantör mm. Här går det att beställa varor elektroniskt från vården-heterna till C-förrådet.
Det finns möjlighet till spårning av olika leverantörers produkter som förrådshålls i C-förrådet och produkter som är utlämnade till vårdenheternas förråd.
När leverantören signalerar om systematiska fel eller brister i en produkt/produktserie anger leverantören produktens batch- eller lotnummer. C-förrådet kan då ta reda på inom vilken tidsintervall produkten tillverkats och därefter via Sesam kontrollera om produkten finns i C-förrådet och vilka vårdenheter som beställt produkten. Därefter kan C-förrådet larma aktuella vårdenheter.
Batch- eller lotnummer registreras idag inte i Sesam. En sådan åtgärd skulle snabba upp och effektivisera spårningen avsevärt.
Landstingets Länsservice ingår nu i ett nationellt projekt, där möjligheten till bättre spårbarhet via batch- eller lotnummer via Sesam ska utvecklas.
7.5.1 Vår bedömning
I landstingets lagersystem Sesam går det att särskilja olika produkttyper. Detta system fungerar enligt oss tillfredsställande vad gäller uppgifter om lagerhållning, när beställ-ningar sänds till vårdenheter, när produkter kasseras mm.
Det finns möjlighet till spårning och återkallande av en produkt/produktserie, men denna möjlighet skulle, enligt oss, effektiviseras avsevärt och göras säkrare om även batch- eller lotnummer registreras i Sesam. I det sammanhanget anser vi det är positivt att landstingets Länsservice ingår i ett nationellt projekt som arbetar för att detta ska bli möjligt.