Vad säger Miljöbalken?

I dokument RÄDDNINGSVERKETS ÖVERSVÄMNINGSKARTERINGAR (sidor 35-38)

2.3 Redovisning av riskområdet översvämning i översiktsplanen enligt lagstiftning och

2.3.2 Vad säger Miljöbalken?

Kommunerna ska enligt Miljöbalken och enligt Boverkets och Räddningsverkets rekommendationer i arbetet med att i översikts-planen redovisa riskområdet översvämning:

verka för en god hälsa, miljö och hållbar utveckling. beakta Miljöbalkens hänsynsregler

genom en noggrann redovisning av översvämningsrisken i översiktsplanen ge vägled-ning till detaljplaneringen och till en eventuell MKB.

låta arbetet med MKB följa hela planprocessen, från start i översiktsplanen och succes-siv till konkretisering under färdigställandet av detaljplanen.

Länsstyrelsen är skyldig att på begäran tillhandahålla sådant plane-ringsunderlag åt kommuner och myndigheter att de kan tillämpa Mil-jöbalken samt göra miljökonsekvensbeskrivningar.

Miljöbalken som trädde i kraft 1999 ersätter 15 tidigare lagar, däribland Naturresurslagen, Naturvårdslagen och Vattenlagen. Miljöbalken skall främja att en hållbar utveckling uppnås, där nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö.

Balken består av fem delmål som ska tillämpas så att :

1. Människors hälsa och miljö s skyddas mot alla skador och olägenhe-ter

2. Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas 3. Den biologiska mångfalden bevaras

4. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekolo-gisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas

5. Återanvändning, återvinning och hushållning av material, råvaror och energi främjas

(Miljöbalksutbildningen 1998)

Uppförande och förändringar av dammar och andra vattenföretag i våra vattendrag och sjöar regleras i Miljöbalken. För nämnda åtgärder krävs tillstånd, men dessa tillståndsregler är av mer allmän karaktär med avsikten att möjliggöra en samlad bedömning av ett vattenföretags lämplighet, från bl. a allmänna planerings- och samhällsekonomiska synpunkter. De flesta dammar tål en viss överdämning över den i vat-tendomen fastlagda dämningsgränsen. Överdämning får enligt Miljö-balken utnyttjas tillfälligt i nödlägen. Regleringar av dammar ska inte tillåtas inverka mera på de naturliga förhållandena än som är för att säkerställa kraftproduktionen. En vattenanläggning ska underhållas så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen

ge-De nationella miljökvalitetsmålen, som är 15 till antalet, är inte formellt kopplade till Mljöbalken men kommer att bli tolkningsstöd vid avväg-ningar och bedömavväg-ningar. Räddningsverket har tagit fram fem sektors-mål med koppling till ett antal olyckstyper utifrån påverkan på de na-tionella miljökvalitetsmålen. Att minska konsekvenserna av ras, skred och översvämningar är ett av målen. Räddningsverket kopplar i en principskiss ihop nedanstående mål med översvämningsolyckor men man skriver också att verkligheten är mer komplex i flera fall.

2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker

11.God bebyggd miljö 12.Giftfri miljö

(Räddningsverket 2001d).

De allmänna hänsynsreglerna som finns i Miljöbalken visar på hur verksamheter skall bedrivas och åtgärder utföras så att skador på män-niskors hälsa och miljö undviks. Samtidigt skall en god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Följande hänsynsregler bör kunna kopplas samman med redovisningen av riskområdet översvämning i översiktsplanen:

1. kunskapsprincipen – tänk efter före

2. lokaliseringsprincipen – försöka välja bästa plats för åtgärder, så att skador minimeras

3. försiktighetsprincipen – visa hänsyn redan när skada kan anas

Miljöbalkens 6:e kapitel handlar om miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Det är en handling som upprättas av verksamhetsutövaren före en ansökan och som skall ingå i denna. Syftet med MKB är att identifie-ra och beskriva effekter som en planeidentifie-rad verksamhet eller åtgärd kan få på människor, djur, växter, mark, luft, klimat, landskap och kulturmil-jön och i förhållande till samhälleliga intressen; på hushållningen med mark, vatten och den för den fysiska miljön i övrigt samt på annan hus-hållning med material, råvaror och energi. Dessutom skall samspelet mellan dessa faktorer ge underlag för en samlad bedömning av verk-samhetens eller åtgärdens påverkan på människors hälsa och miljön.

Följande stycken i Miljöbalkens 6:e kapitel kan kopplas till översväm-ningsfrågors redovisning:

• Varje myndighet som skall tillämpa miljöbalken skall se till att sådana planer enligt plan- och bygglagen och sådant planerings-underlag som behövs för att belysa frågor om hushållning med mark och vatten finns tillgängliga i målet eller ärendet. Om myndigheten begär det, är kommunen skyldig att tillhandahålla planer enligt plan- och bygglagen samt planeringsunderlaget till dessa

• Länsstyrelsen skall ställa samman utredningar, program och an-nat planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet och som finns hos statliga myndig-heter. Länsstyrelsen är skyldig att på begäran tillhandahålla så-dant planeringsunderlag åt kommuner och myndigheter som skall tillämpa denna balk samt åt den som är skyldig att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning

(Lerman 1999).

MKB kan också upprättas i vissa situationer när detaljplaner ska göras, d.v.s. MKB krävs om planens genomförande innebär betydande påver-kan på miljön. Vad som är väsentligt att ta upp i en MKB för en detalj-plan beror bl.a. på vilken typ av förändring som följer av detalj-planen, direkt och indirekt, vad och vilka som berörs av förändringarna, samt vad allmänheten är orolig för och anser angeläget (Länsstyrelsen i Skåne län 2001).

Om man redan i översiktsplanen noggrant har redovisat kommunens risker och dess konsekvenser, kan i vissa fall översiktsplanen eller en fördjupning av översiktsplanen användas i stället för en särskild pro-gramfas i en eventuell detaljplanering (Boverket1997a).

Att arbetet med MKB bör vara med från början i en planeringsprocess betonas ofta ute i verksamheten. Detta framkom på ett seminarium ”Hälsa och säkerhet i MKB” som Räddningsverket och Socialstyrelsen arrangerade i november 2001. Per-Eric Ebbeståhl från Malmö Brandkår talade på seminariet: ”Redan vid det första samrådet måste man vara med. Ofta kommer säkerhetsfrågorna in först vid remissförfarandet. Det är alldeles för sent. Man måste arbeta med riskhänsyn i hela plan-processen, från översiktsplan till bygglov. Det är viktigt att riskfrågorna och MKB integreras hela vägen” (Ebbeståhl 2001).

I dokument RÄDDNINGSVERKETS ÖVERSVÄMNINGSKARTERINGAR (sidor 35-38)