• No results found

Syfte

Syftet med den särskilda undersökningen (SU) är att skapa meningsfull kunskap med rele-vans för myndigheter, forskning och allmän-het, samt bidra till den långsiktiga regionala kunskapsuppbyggnaden. Resultaten från un-dersökningen ska kunna knytas till och använ-das i fortsatt forskning. Vid den särskilda un-dersökning lades fokus på fyndmaterialet för att om möjligt kunna avgöra platsens funktion samt datering och brukningstid. Materialet från den här typen av boplatser/aktivitetsytor i vattendragsnära områden kan skilja sig fynd-mässigt från mer havsanknutna bosättningar och från inlandslokaler, och borde lämpa sig väl för jämförande studier.

Undersökningsområdet

Endast en mindre del av fornlämningen ingick i SU-området, illustration 16. Detta utgjordes av ett område i den västra oskadade delen av fornlämningen vilket, som ett resultat av FU, bedömdes ha större potential än övriga ytor, detta baserat på fyndfrekvens, eventuella be-varade anläggningar samt resultaten från den

preliminära markkemiska analysen. Denna yta sammanföll i stort med den yta som beställa-ren önskade ta i anspråk, illustration 17. Den norra delen mot älven som inte undersöktes vid FU samt ett parti i sydväst ingick ej, inte heller det område i öster som under FU konstatera-des vara i stort sett förstört av täktverksamhet.

Frågeställningar

Inom den yta som omfattades av SU framkom enstaka fynd och kulturlagerrester under mat-jordslager, det bedömdes således som möjligt att orörda lager kunde finnas bevarade i denna del. En förhoppning var att undersökningen skulle kunna ge svar på frågor om karaktären på vistelsen/vistelserna. Undersökningen skul-le kunna ge ett viktigt material för att bättre för-stå rörelsemönster, med årsvisa förflyttningar kontra större bofasthet. Tanken var att det äld-re mesolitiska materialet inom Foss 300 i för-sta hand borde representera ett visst säsongs-vist utnyttjande av platsen, medan ett senme-solitiskt/tidigneolitiskt material möjligen skulle kunna ingå i ett mer bofast rumsutnyttjande.

Utgångspunkten i detta resonemang är att materialet från den här typen av boplatser/

aktivitetsytor i vattendragsnära områden kan

Illustration 16. Kartan visar fornlämningen Foss 300 samt det område som gick vidare till SU.

skilja sig fyndmässigt från de mer havsanknut-na bosättningarhavsanknut-na. Förmodligen äghavsanknut-nade man sig åt specifika aktiviteter i dessa lägen, vilket borde påverka karaktären på fyndmaterialet.

Fyndmaterialet borde kunna jämföras med ma-terial från undersökta havsanknutna boplatser respektive inlandslokaler, till exempel de rela-tivt nyligen undersökta lokalerna i Skredsvik och Foss, samt i Dalsland (Hästefjorden). När det gäller havsanknutna stenåldersboplatser har relativt sett ganska många blivit undersök-ta; av vattendragsboplatser av den typ Foss 300 representerar är det däremot relativt få som blivit undersökta.

I Rio Kulturkooperativs Handlingsplan 2011 lyfts bland annat följande frågeställningar: Vad definierar en boplats eller en aktivitetsyta? Har boplatsen brukats intensivt eller extensivt? Har platsen nyttjats under kort eller lång tid? Repre-senterar platsen aktiviteter vid ett enstaka till-fälle, eller ett återkommande mönster? Vad har varit platsens huvudsakliga funktion? Hur har platsen fungerat i ett större omlandsperspektiv?

Vad säger fyndspridningen oss om människorna som vistats på platsen? Kan fyndmaterialet an-tyda gruppstorlek och gruppsammansättning?

Hur ser grupperna ut som vistats på platsen?

von der Luft m fl (red) 2011.

Metod

Ett antal större ytor öppnades upp med hjälp av grävmaskin. De första ytorna togs upp med visst avstånd från varandra, varefter även mel-lanliggande ytor togs upp i de områden som bedömdes som intressanta med avseende på fynd, anläggningar och andra iakttagelser. Ma-skingrävningen genomfördes så att de övre 20-30 cm togs bort varefter grävdes finare skikt ned till övergång mellan matjord och gruslager.

En del av matjorden sållades. Även en del av gruslagret sållades, framför allt i anslutning till anläggningar och fyndkoncentrationer. Såll-ningen genomfördes för att fånga upp fynd som eventuellt missades vid rensningen och handgrävningen. Grävenheter mättes in och beskrevs. Lager beskrevs och fotograferades.

Fyndkoncentrationer under matjordslager mättes in och insamlades. Några meterrutor grävdes ej. Kring de fynd som iakttogs fingräv-des istället i vidare cirklar till fingräv-dess några fynd ej längre gjordes. I stort sett har mindre fynd-koncentrationer insamlats inom en mindre

Illustration 17. Bilden är tagen när SU redan är avslutad och igenläggning pågår, men läget och topografin framgår ändå. Jämför med illustrationerna 2 och 3. Foto mot norr.

26 Illustration 18. SU-område samt de ytor som togs upp under SU. Även FU-schakt redovisas på kartan.

yta och större fyndkoncentrationer inom en större yta, som mest cirka 2,5 x 2,5 meter.

Stickprov medelst handgrävning gjordes inom de ytor där annars inga fynd iakttogs. Fynd i matjordslager hänfördes endast till respek-tive yta.

Varje fyndkoncentration mättes in som en fyndpost. Fyndposterna har sedan sorterats och de olika kategorierna inom en fyndpost har givits olika fyndnummer. Fyndlistan bilaga 7 är sorterad på fyndpost, men även fyndnum-mer framgår givetvis av denna. På karta som redovisar fynd anges fyndpost.

Fynd förvaras i låst och larmad lokal fram tills beslut om fyndtilldelning tagits. Fyndförval-tande institution bör utredas vidare då tidigare fynd från platsen förvaras på SHM respektive GSM.

Framkomna anläggningar mättes in, delun-dersöktes och provtogs, samt dokumentera-des genom beskrivning och fotografering.

Prover har tagits för makrofossilanalys, ved-artsanalys och 14C-datering. Ytterligare en se-rie jordprover för markkemianalys togs för att fördjupa tolkningen av den första provserien och platsen. Markkemianalys genomförs för

att erhålla en fördjupad uppfattning om dispo-sitionen av och verksamheten på ytan.

Undersökningsresultat

Hela SU-området undersöktes inte, illustra-tion 18. I nordväst vid yta 10 kunde vi inte gå längre åt norr på grund av kablar, stolpar med mera. Vid yta 5 och 6 var resultaten så magra att det inte bedömdes som meningsfullt att ta upp ytterligare ytor. I sydost var området med dumpmassor mer omfattande än vi förstått vid FU, och ytorna 5, 6 och 8 gav magert resultat, därför togs beslutet att inte ta upp fler ytor i detta parti.

SU-området var 3371 m² stort. Sammanlagt togs 10 ytor upp, med en total yta av 1167 m², motsvarande 35% av SU-ytan, dessa redo-visas i bilaga 6. Ytorna 1, 2, 3, 4, 7, 8 och 9 är upptagna i en sluttning, där ytornas sydvästra ände ligger högre i terrängen, illustration 19.

Ytorna 5 och 6 är upptagna i ett flackare parti nedanför, illustration 20. Även området där yta 10 togs upp är mer flackt.

Matjordslagret var tämligen mäktigt inom de ytor som togs upp i slänten, mellan 0,4 och 0,5 meter i de högre liggande delarna. I det flackare

Illustration 19. Yta 2. Av bilden framgår både den tjockare matjorden och det svarta/mörkbruna lagret i sydvästra högre liggande delen av ytan, samt den röda grusiga undergrunden i den lägre liggande nordöstra delen. Foto mot nordväst.

28

partiet var matjordslagret mycket tunnare, runt 0,2 meter. Här syntes också tydliga plogspår i undergrunden, illustration 21. Plogspår var även för handen i en del av sluttningen.

I de södra/högre liggande delarna av ytorna var gruset i undergrunden generellt finare, i de

lägre liggande delarna ganska grovt. Inom yta 8 fanns även skalgrus i den högre liggande delen, samt en del finare grus/sand och silt i de nedre liggande delarna, illustration 22. Undergrunden i yta 8 kan möjligen vara omlagrad, fynden låg koncentrerat till ett sandstråk omgivet av silt.

Illustration 20. Bilden visar hela yta 6 och del av yta 5. Matjordslagret är relativt tunt och undergrunden består av rött grus. Foto mot nordost och den norra, ej undersökta delen av fornlämningen.

Illustration 21. Plogspår i undergrunden inom yta 7. Ytorna 2 och 5 är igenlagda. Foto mot norr.

Yta 9 hade också ett parti som kan vara vat-tenpåverkat, med små linser av smågrus och partier av (hård) silt där det kom flinta. I de ytor som togs upp i det flacka området (yta 5 och 6) bestod undergrunden enbart av grovt rött grus.

Inom yta 1 sållades cirka 20 fyllfat av mat-jordslagret, av det underliggande lagret sålla-des två fyllfat. Från yta 2 och 3 sållasålla-des endast två fat vardera. Matjordslagret genomsöktes dock med handverktyg mellan avbaningarna.

Två fyllfat vardera från matjordslager i yta 4 och 6 sållades. Matjordslagret sållades ej i ytorna 5 eller 7-10.

Inom ytorna 2, 3 och i viss mån 4 – i stort sett sammanfallande med en ficka i sluttning-en – iakttogs rester av ett svart/mörkbrunt

delvis fyndförande lager, därför koncentrera-des schaktningen till detta område (yta 7, 8 och 9), illustration 19. Det mörka lagret var bäst bevarat inom ytorna 2, 3 och 7, och min-dre tydligt inom ytorna 4 och 9, illustration 24. Inom yta 8 fanns ett diffust gråaktigt la-ger med enstaka kolbitar som troligen är res-terna efter samma lager. Här framkom inga fynd och lagret var mycket tunnare. Det svar-ta/mörka lagret var klart skiljt från det ovan-liggande homogent bruna matjordslagret, och även från den grusiga undergrunden. En del fynd framkom i det mörka lagret, men mer i övergången mellan detta och undergrunden, samt framför allt i undergrunden. En del av den flinta som framkom i det mörka lagret var

Illustration 22. Yta 8 mot norr. Skalgruset i ytans övre del syns tydligt. Ytorna 5 och 6 är igenlagda.

Illustration 23. Profilvägg inom yta 7, vid makroprov 27.

Under ett 50 cm tjockt matjordslager anas det svarta/

mörkbruna lagret,cirka 10 cm tjockt. Därunder rött grus.

Foto mot sydost.

30 Illustration 24. Denna karta visar fyndposter, anläggningar samt utbredningen av det mörka lagret. Mängden fynd i respektive fyndpost visualiseras genom storleken på cirklarna.

bränd eller krackelerad. Lagret är troligtvis rester av en äldre markyta som har bevarats i en svacka i sluttningen, där det har undgått att plöjas bort på grund av att erosion har fört ner jord i svackan – matjordslagret var i det här området mellan 0,4 och 0,5 meter tjockt, illustration 23. Det svarta/mörkbruna lagret sträckte sig ungefär 40 meter i nordväst-syd-ostlig riktning, och var cirka 5 meter brett och 0,1 meter tjockt. De fynd av flinta som gjor-des vid undersökningen sammanföll i relativt stor utsträckning med detta lager, illustration 24. Även de två anläggningar som mättes in kom inom ytan för detta lager, liksom de iden-tifierade slagplatserna. Det är möjligt att den äldre markytan och fynden är samtida.

Inom yta 4 iakttogs en anläggning i form av en härd, samt 2 meter nordväst om denna en sten, illustration 25. Tanken väcktes att stenen skulle kunna utgöra en mittsten i en hydda, alternativt en städsten. Därför under-söktes omgivningarna till dessa båda ”anlägg-ningar” på så vis att jorden/sanden sållades i de fyra väderstrecken cirka 90 cm ut, 40 cm brett (det vill säga ett fyllfat) och cirka 2 cm djupt. Vid stenen kom några avslag av flinta

söder och väster om, vid härden kom några avslag norr om anläggningen. Härden mättes in som anläggning 1, men stenen utgår som anläggning. Anläggning 1 delundersöktes. Yt-terligare en anläggning mättes in, anläggning 3 i yta 3, men det är osäkert om denna är förhistorisk, illustration 26. Anläggning 3 snit-tades, men inga fynd framkom här.

74 fyndkoncentrationer mättes in, illustra-tion 24. Dessa består av varierande mängder flinta, totalt 1682 enskilda fynd. Fynden sam-manfaller i stort sett med svackan och det mörka lagret. En del fynd kom i själva lagret, men de flesta i övergången mellan detta och det underliggande gruslagret, samt i själva gruslagret, ibland så mycket som 15 cm ner i detta. Här gav fynden ett intryck av att vara in situ i stor omfattning. Fynden utgörs av bland annat av skivyxor, plattformskärnor av olika typ samt kärnfragment, mikrosticklar, mikrospån och mikroliter, spån, samt ett stort avslags-/

avfallsmaterial. Några troliga slagplatser iden-tifierades.

Ytorna 5 och 6 var i det närmaste fyndtomma, och uppvisade inga spår av det mörka lagret.

Yta 10 togs upp i ett försök att finna redskap

Illustration 25. Annika undersöker anläggning 1 inom yta 4. I förgrunden vid tumstocken läget för den sten kring vilken jorden också sållades. Foto mot öster.

32

tillsammans med skalgrus, här framkom inga fynd alls. Inom yta 10 märkets heller inga spår av det mörka lagret.

Fyndpost 2 insamlades inom en yta av cirka 2x1 meter, i nord-sydlig riktning. Fynden kom inte bara i ytan utan upp emot 15 cm ner. Inget kol framkom i anslutning till fynden. Fyndpost 14 och 15 växte ihop, och bör kanske snarast betraktas som en fyndpost, med en yta om cirka 2x1,5 meter med nordostlig-sydvästlig utbredning. Fyndpost 17 och 18 insamlades i övergången mellan det mörka lagret och grus-lagret. Fyndpost 21 insamlades på en cirka 2x1,5 meter stor yta, i nord-sydlig riktning. En del fynd kom i det mörka lagret men det mes-ta i gruset under, flera av fynden i denna fynd-post låg mycket tätt ihop. Fyndfynd-posterna 60 och 61 insamlades på en yta som var totalt cirka 2,5x2,5 meter stor.

Fynd

Vid den särskilda arkeologiska undersökning-en påträffades och tillvaratogs 1682 fynd, illustration 24. Med undantag för ett kvart-sitavslag var samtliga fynd av flinta. Dessa sorterades av Andreas Toreld på samma vis

som de tidigare tillvaratagna fynden. Fynden redovisas i en fyndlista där fynden relaterats till respektive fyndpost, bilaga 7, samt en över-siktlig fyndtabell, illustration 27.

Illustration 26. Bilden visar läget för anläggning 3 inom yta 3 (vid tumstocken). Längre bort i bild håller maskinisten Henry på med att ta upp en grop för markkemiprovtagning, provpunkt 14. Stig väntar. Foto mot nordost.

Fyndkategori Antal %

Skivyxa 4

Mikrolit 5

Avslagsskrapa 1

Stickel 1

Spån med retusch 1

Spån med nötning 1

Avslag med retusch 5

Avslag med nötning 5

Stycke med tillhuggning 1

Summa redskap 24 1,4

Avslag 1250 74,3

Splitter 94 5,6

Övrig flinta 168 10

Summa totalt 1682 100

Illustration 27. Tabell över fynden från den särskilda undersökningen av boplatsen Foss 300.

Endast ett flintavslag uppvisar spår av svall-ning. De vitpatinerade flintorna utgör 38%, vil-ket är en mindre andel än de tidigare tillva-ratagna fynden. Det är uppenbart att fynden som legat skyddade i svackan inte har vitpati-nerats i samma grad som de fynd som påträf-fats utanför denna. I schakt 1 och 8 som lig-ger nordväst respektive sydost om det mörka lagret är så gott som samtliga flintor vitpati-nerade. Man kan också lägga märke till hur olika patineringsgrad ett och samma föremål uppvisar. Exempelvis är en skivyxa (fyndnum-mer 26/fyndpost 13) som påträffades i det mörka lagret endast vitpatinerad på den ena sidan, troligen den som legat uppvänd. De brända flintornas andel utgör 3%, vilket kan anses normalt. En ovanligt stor, men oräknad, andel flinta är frostsprängd. De flesta av de som räknats som övrig flinta är frostsprängda och dessa utgör totalt 10%.

Fyra yxor påträffades vid undersökningen, samtliga skivyxor av en snarlik typ med flat-huggen motsida, illustration 28. Tre av dem är jämnbreda och påminner om skivmejslar, men är för breda för att kunna sorteras som såda-na. En av yxorna (fyndnummer 117/fyndpost

61) är avbruten, övriga intakta. Tre av yxorna återfanns i det mörka lagret inom ett avstånd av fem meter ifrån varandra (fyndpost 13, 20 och 61). De är troligt att de tillverkats just på denna plats då många avslag i fyndpost 61 var av samma flinttyp som skivyxorna fyndnummer 26 och 117. Under den begränsade tid som fyndsorteringen utfördes kunde inga avslag di-rekt passas ihop med skivyxorna, men det är inte omöjligt att sådana passbitar finns. Bland avslagen i de fyndrika fyndposterna 60 och 61 finns flera passbitar från produktionssekven-sen. Det går även att passa ihop avslag med en större, närmast konisk kärna (fyndnummer 112/fyndpost 60) från den platsen. Det är tro-ligt att det rör sig om en slagplats där flintan inte förflyttats nämnvärt sedan den lämnades kvar på platsen.

Fem mikroliter påträffades. Endast en av dem är helt intakt (fyndnummer 11/fyndpost 3). Det är en 13 mm bred lancettmikrolit av Brinch Petersens typ 39, Brinch Petersen 1966. Det finns också en avbruten lancettmi-krolit som är 14 mm bred (fyndnummer 172).

Dessa så kallade breda lancetter indikerar en datering till hensbackakultur, Nordqvist

Illustration 28. De fyra skivyxorna som påträffades vid undersökningen har alla en flathuggen motsida. Jämför likheten med den vänstra yxan och den mittersta i illustration 6. Från vänster: F26, F46, F117 och F150.

34

1999a. Dessa båda lancetter är vitpatinerade och funna utanför det mörka lagret i yta 1 res-pektive 8. Två avbrutna lancettmikroliter (fynd-nummer 27) är 10 och 7 mm breda, vilket in-dikerar en datering till tidig sandarnafas, Nord-qvist 1999a. Dessa var opatinerade och funna tillsammans i fyndpost 14. När man tillverkar mikroliter bildas en restprodukt som går un-der benämningen mikrostickel, illustration 29.

Sex mikrosticklar påträffades vid undersök-ningen. Alla är från spånets proximala del, det vill säga slagbuleänden. Då inga mikrosticklar

var kända sedan tidigare från boplatsen är det här en viktig ny fyndkategori som visar att det skett en tillverkning av mikroliter på platsen.

I fyndpost 14 påträffades två mikroliter och två mikrosticklar. Dessa gick visserligen inte att passa samman, men det är ändå troligt att mikroliterna tillverkats här. Det var även i den-na fyndpost som den största mängden spån återfanns, både i absoluta och relativa tal räk-nat.

Bland de övriga redskapen kan nämnas en kantstickel gjord på en brottyta och en enkel avslagsskrapa.

Kärnorna har vanligtvis en plattform och är ko-niska, ensidigt koniska eller ensidigt enpoliga.

Illustration 29. En mikrostickel överst (F11) och en bred lancettmikrolit (F9) därunder. Båda från schakt 1. Fynden går nästan, men bara nästan, att passa samman. De illustrerar hur man på platsen tillverkat små men effektiva pilspetsar av flintspån genom att bryta av slagbuleänden.

Illustration 30. Anläggning 1, efter provtagning och sållning. Foto mot sydost.

tan visar anläggningar samt provpunkter för makrofossil-, 14C- och markkemianalys.

36

Av den ensidiga tvåpoliga typen, typisk för hens-backakultur, påträffades endast ett litet frost-sprängt exemplar. Det finns dock en del spån slagna från tvåpoliga kärnor.

Anläggningar

En säker anläggning framkom, anläggning 1 i yta 4, illustration 24 samt illustration 25. I ytan var den 1 x 0,6 meter stor och befanns vid delundersökning vara 0,17 meter djup.

Fyllningen bestod av sotig sand med någon enstaka sten, flinta och kolfnas. Två motstå-ende kvartar undersöktes, och delar av kring-liggande ytor sållades, illustration 30. Någon enstaka ytterligare flinta framkom i anslutning till anläggningen. Ytterligare en anläggning mättes in, anläggning 3 i yta 3, men det är osäkert om denna är förhistorisk, illustration 26. Inga fynd framkom här. Anläggningar redo-visas i bilaga 4.

Analysresultat

Prover har tagits för markkemisk analys, mak-rofossilanalys, vedartsanalys och 14C-date-ring. Provpunkter framgår av illustration 31.

Vedartsanalys

Fyra prover för vedartsanalys skickades till Vedlab, Glava. Proverna togs dels från tre stäl-len inom yta 3, i det mörka lagret (prov 6 vid fyndpunkt 34, prov 7 vid fyndpunkt 33 i en an-läggningsliknande struktur, prov 11 i lagret), dels i anläggning 1 inom yta 4 (prov 19). Pro-verna innehöll kol av ask, björk, hassel och salix. Samtliga arter kräver eller trivs på soliga

eller ljusa växtplatser, ask och hassel vill ha näringsrik jord. Ingenting talar emot att samtli-ga har vuxit på platsen. Rapporten från Vedlab ligger som bilaga 8.

14C-analys

Prover för 14C-analys skickades till CEDAD, Italien. Prover togs dels vid fyndpunkt 33, i anslutning till en anläggningsliknande struktur (prov 7, yta 3), dels från anläggning 1 (prov 19, yta 4). Prov 7 har daterats till 1055-1270 fKr. Prov 19 har daterats till 1741-1531 fKr.

Resultaten av 14C-dateringarna från både FU och SU sammanfattas i tabell illustration 32.

Makrofossilanalys

Tre prover skickades till MAL för makrofossi-lanalys. Dessa togs dels från anläggning 1 i yta 4 (prov 17), dels från det det mörka lagret i yta 2 (prov 2) och i yta 7 (från östra schakt-väggen, prov 27). I prov 2 från yta 2 framkom ett frö av våtarv, barkfragment, skalfragment, avslag av flinta samt träkol. Våtarven växer på kväverika kulturpåverkade marker. I prov 17 från anläggning 1 framkom en bearbetad flinta. I prov 27 från yta 7 framkom 25 skal-fragment samt 1 obestämbar växtdel. Skal-fragmenten har bedömts av Leif Jonsson, och befanns vara rester av havstulpaner (Cir-ripedia) och musslor (Bivalvia). Osteologisk rapport finns som bilaga 9.

Markkemisk analys

Sammanlagt har MAL analyserat 102 prover från både FU och SU. Se bilaga 10 för resultat

Prov ID CEDAD kod 68,2% probability (CEDAD) 95,4% probability (CEDAD)

Prov ID CEDAD kod 68,2% probability (CEDAD) 95,4% probability (CEDAD)

Related documents