4 Särskilt om bodelning av aktier i fåmansbolag
4.5 Särskilt om aktieägaravtal och dess rättsverkningar
Aktieägaravtalet växte fram i det praktiska arbetslivet och har ingen legal defi-nition,51 varför aktieägaravtalets natur har diskuterats flitigt i doktrinen. Hur ska aktieägaravtalet betraktas ur ett juridiskt perspektiv? Sund jämställer aktie-ägaravtal med kompanjonavtal (även kallat konsortialavtal),52 och Sandström menar att kompanjonavtal är en överenskommelse mellan aktieägare i ett bolag med ett mycket begränsat antal aktieägare.53
Hur ska man beteckna aktieägaravtalet juridiskt sett? Även detta har ideligen diskuterats: Huruvida aktieägaravtalet är att anse som ett enkelt bolag eller som sui generis, det vill säga en egen unik avtalstyp.54 Om det anses vara ett enkelt bolag innebär det att HBL måste beaktas, och i annat fall råder allmänna av-talsrättsliga principer. I doktrinen har det utformats tre rekvisit som krävs för att ett samarbete ska grunda ett enkelt bolag: ett avtal, ett gemensamt kvalifice-rat ändamål för avtalet och en förpliktelse att verka för det gemensamma än-damålet.55 Avtalet behöver inte vara skriftligt, utan kan även träffas genom konkludent handlande.56
Huruvida avtalet utgör ett enkelt bolag har betydelse vad gäller exempelvis av-talstidens längd och om avtalet kan upphöra i förtid. Ramberg menar att det inte har någon betydelse om aktieägaravtalet är att betrakta som ett enkelt bo-lag eller inte, eftersom man med tillämpning av både HBL som allmänna av-talsrättsliga principer når samma utgång.57
50 Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, s 50 f och 59.
51 Arvidsson, Aktieägaravtal: Särskilt om besluts- och överlåtelsebindningar, s 64.
52 Sund, Skydd av ägarpositioner i familjeägda små och medelstora aktiebolag, s 76.
53 Sandström, Jan, Hembud och lösningsrätt vid övergång av aktie, s 176.
54 För mer om detta se Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, s 17-25.
55 Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, s 18.
56 Se NJA 1939 s 434 där det pga en i princip vardaglig överenskommelse mellan tre personer ansågs ha bildats ett enkelt bolag.
I exempelvis Norge och Danmark är aktieägaravtal att anse som ett enkelt bo-lag. Det är numera normalt att aktieägaravtal även i svensk rätt är att betrakta som ett enkelt bolag,58 trots att det finns visst motstånd för denna mening.59 Något som för delägarna kan missförstås är att aktieägaravtalet och överens-kommelser mellan parterna har bolagsrättslig verkan, vilket aktieägaravtalet inte har. Däremot får aktieägaravtalet obligationsrättslig verkan mellan aktieä-garna.60 Bolagsordningen som reglerar förhållandet mellan aktieägarna, mellan aktieägarna och bolaget samt mellan aktieägarna och tredje man har emellertid bolagsrättslig verkan. Det följer av separationsprincipen som innebär att det finns en distinktion mellan aktieägaravtalets avtalsrättsliga verkningar och de bolagsrättsliga reglerna.61
Det har diskuterats huruvida man genom att inkorporera aktieägaravtalet i bo-lagsordningen, aktieägaravtalet får bolagsrättslig verkan.62 Även i denna fråga råder skilda uppfattningar i doktrinen: enligt Ramberg torde detta vara möjligt genom en ändring i bolagsordningen eller en hänvisning till aktieägaravtalet,63 medan det enligt Stattin och Svernlöv inte torde vara möjligt då aktieägaravta-let kan ändras formlöst.64
Även om det är vanligt förekommande att delägarna reglerar sina ekonomiska åtaganden och aktievärdering i bolagsordningen, har det blivit allt vanligare att de för det önskvärda resultatet väljer att upprätta ett aktieägaravtal. En förkla-ring är den rådande avtalsfriheten som i aktieägaravtal är mer omfattande än i bolagsordning. En bolagsordning måste, som ovan nämnts, innehålla minimi-regler som är uppställda av lag, vilka ett aktieägaravtal inte omfattas av. Dessu-tom är aktieägaravtalet till skillnad från bolagsordningen inte offentligt. Den viktigaste anledningen är att aktieägarna vill avtala om aktieägarnas rättigheter och skyldigheter samt om vissa hänseenden av aktieägandet,65 som exempelvis
58 Stattin, Om aktieägaravtal, JT 2004/05 s 100 och Stattin & Svernlöv, Introduktion till aktieä-garavtal, s 23 som hänvisar till NJA 1942 s 627 där HD återger ett rättsutlåtande av Håkan Nial som framför att det ifrågavarande tvistade avtalet mellan personerna utgjorde ett enkelt bolag.
59 Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, s 24.
60 Sund, Skydd av ägarpositioner i familjeägda små och medelstora aktiebolag, s 134 ff.
61 Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, s 32.
62 Se Stattin & Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, s 32 f.
63 Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, s 38.
64 Stattin & Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, s 22.
hur ägandet ska fördelas mellan aktieägarna, om aktierna får överlåtas, om ak-tierna måste överlåtas i olika situationer, hur bolagets vinst ska fördelas eller om sanktioner.66
Aktieägaravtalet gäller på grund av avtalsverkningarnas subjektiva begräns-ningar endast avtalsparterna emellan.67 Detta följer av allmänna avtalsrättsliga principer.68 Vid en eventuell överlåtelse av aktierna blir således förvärvaren inte per automatik bunden av aktieägaravtalet, oavsett om det exempelvis står att förvärvaren av aktierna är skyldig att inträda avtalet.69
Den allmänna uppfattningen är att förvärvarens goda eller onda tro om att akti-erna var belastade med överlåtelsebegränsning inte har någon betydelse vid förvärv av aktier,70 varför även förvärv i ond tro vid bodelning inte heller torde ha någon betydelse. Däremot har vissa i doktrinen uppfattningen att förvär-vares onda tro torde vara avgörande eftersom det är ett kontraktsförhållande. De menar att i de fall som förvärvaren är i ond tro, torde denne bli bunden av aktieägaravtalet i samma utsträckning som överlåtaren och bli skyldig att till-träda aktieägaravtalet. Detta skulle i sådant fall även gälla vid bodelning.71 Det är inte ovanligt att det i aktieägaravtal finns en klausul som stadgar att ak-tieägare som är gift eller ska gifta sig är skyldig att vid inträde av aktieägarav-talet införa ett villkor i sitt äktenskapsförord om att aktierna i fåmansbolaget utgör enskild egendom. Om maken inte fullföljer sitt åtagande begår denne av-talsbrott som kan resultera i stora vites- eller skadeståndsbelopp eller andra på-följder. Det kan dock av olika skäl vara svårt att göra gällande påföljder på grund av avtalsbrottet.72
Det förekommer ändock att det i vissa fall inte är ett krav eller att aktieägaren inte åtar sig att införa ett sådant villkor. Om delägaren inte har infört villkor om enskild egendom i äktenskapsförordet och äktenskapsskillnad är förestående,
66 Stattin & Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, s 20-21.
67 Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, s 40.
68 Arvidsson, Aktieägaravtal: Särskilt om besluts- och överlåtelsebindningar, s 170 f.
69 Stattin, Om aktieägaravtal, JT 2004/05 s 106.
70 Se Stattin & Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, s 62 och Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, s 60.
71 Se Sandström, Torsten, Svensk aktiebolagsrätt, s 85 och Stattin & Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, s 62.
ska naturligtvis aktierna ingå i bodelningen. Detta kan orsaka problem, ef-tersom syftet med aktieägaravtal i ett flertal fall är att utomstående inte ska kunna bli aktieägare, och med en bodelning torde delägarens make kunna bli aktieägare. Maken har dock inte skyldighet att tillträda aktieägaravtalet. Så länge som det inte finns något förbehåll73 i bolagsordningen som även omfattar äganderättsövergång genom bodelning, finns det inget som förhindrar att bola-get antecknar den nya aktieägaren i aktieboken.74