S ER VERS ANVÄNDARNÄTVERK

I dokument Redaktörshandbok Online (sidor 9-62)

EPiSer ver har ett användarnätver k som vänder sig till alla per soner som arbetar i EPiSer ver

Hur fungerar EPiServer?

EPiSer ver består av en basplattform (kärna) som innehåller all gr undfunktionalitet som finns för redaktörer och administratörer. För varje enskild webbplats skapas ovanpå plattformen en anpassad lösning som gör webbplatsen unik för besökarna. Hur man arbetar som redaktör och administratör är i stor t sett det samma för alla webbplatser byggda på EPiser ver.

När man installerar en standardinstallation av EPiSer ver är den klar att använda på en gång.

Vid installationen kan man välja att installera en exempelwebbplats som har ett grafiskt utse-ende och ett antal funktioner klara att använda. Antingen utgår man från exempelwebbplatsen när man skall skapa sin egen eller så börjar man om från början och bygger en helt egen lös-ning.

EPiSer ver använder Microsoft Internet Information Ser ver som webbser ver för att hantera webbpubliceringen. I bakgr unden finns all information som visas på webbsidorna lagrad i en SQL eller Oracle databas. Webbser vern och databasen kör s på en Windowsser ver. EPiSer ver använder samma behörighetsmodell som Windows vilket gör arbetet med behörigheter väl-digt enkelt. De bilder och dokument som redaktörerna laddar upp till webbser vern lagras i en egen eller flera datakällor på webbser ver n.

Förenklat kan dela upp EPiSer ver i ett antal delar

1. Som första del har vi EPiSer vers kärna eller plattform, i den finns funktionalitet som hör till grundsystemet. Det är kärnan som har stöd för versionshantering, förhandsgranskning, arbets-flöden, rättigheter på sidan m.m. Funktioner för att du som redaktör skall kunna arbeta i verk-tyget.

Ovan på plattfor men bygger man den anpassade lösningen som gör att webbplatsen skiljer sig i förhållande till andra. Lite förenklat kan man dela in den anpassade delen i fyra delar.

1. Först har vi företagets grafiska profil som lagras i en formatmall. Här har man definierat vilka typsnitt, färger m.m. som skall användas på webbplatsen.

2. Den andra delen är ett antal olika funktioner som besökarna skall kunna använda på webbplat-sen. Det kan handla om att besökarna skall kunna diskutera i diskussions forum, tipsa en kom-pis eller skriva ut en sida. Vanligtvis är varje funktion kopplad till en enskild sidmall.

3. Den tredje delen är vilka rättigheter som redaktörer och besökare skall ha på olika sidor.

4. Den fjärde delen är informationen på webbplatsen som lagras i en databas. De eventuella bil-der och dokument som man har på en sida lagras utanför själva EPiSer ver, i en godtycklig data-källa.

En redaktör som arbetar i EPiSer ver skall fokusera på att skapa ett bra innehåll som gör webbplatsen intressant att besöka. De skall skriva bra och intressanta texter, alltså fokusera på den fjärde delen. De övriga delarna i produkten skall hanteras av utvecklare och adminis-tr atörer så att redaktörerna kan fokusera på rätt sak. Syftet med ett sådant här ver ktyg är att de inte skall behöva fundera på vilka typsnitt och färger som skall kunna användas och inte heller kunna programmera. Allt sådant skall vara färdigt i systemet så att redaktörerna får ett så enkelt arbete som möjligt. Tack vare att delarna är skilda från varandr a kan man också arbeta parallellt i uppbyggandet av webbplatsen. Utvecklarna kodar funktioner samtidigt som redaktörerna skapar sidor med innehåll.

Företagets grafiska profil på webbplatsen

En av de för sta beslut som tas i ett webbprojekt är designen på webbplatsen. Då kommer man fram till vilka färger som skall användas, vilka typsnitt, vilken stor lek texten skall ha, hur navigerigen skall fungera osv. Detta blir den grafiska profilen på webbplatsen. I EPiSer ver lag-ras all denna information i ett så kallat CSS-dokument. CSS står för Cascading Style Sheet och kan jämföras med formatmallar i MS Word.

En stor fördel med användningen av formatmallar är om förändringar behöver göras i den grafiska profilen. Med hjälp av formatmallar gör man förändringen i ett dokument och föränd-ringarna slår igenom på alla sidor, oavsett om det är 10 eller 10 000 sidor. Använder man inte for matmallar måste man följaktligen gå in och ändra på varje enskild sida.

I EPiSer ver finns det stöd för att använda olika grafiska teman eller olika menyträd, färger och så vidare genom de dynamiska inställningarna som finns. Ingenting är omöjligt när det gäller EPiSer ver.

En webbplats som bygger på EPiSer ver är oftast ramlös och använder istället dynamiska funk-tioner. Ramar används i huvudsak för att kunna ha viss information på en sida så att den alltid visas, som exempelvis menyer. När användaren väljer de olika alternativen i menyerna visas den nya infor mationen i en annan ram som ofta ligger bredvid/under menyramen. Med funk-tioner i EPiSer ver finns möjlighet att få samma funktion utan att använda ramar. Om man föredrar att använda ramar finns det givetvis även möjlighet att göra det i EPiSer ver. Det finns en del fördelar med att inte använda ramar på en webbplats, med ramar kan det exempelvis bli problem för användaren när denne vill lägga till en viss sida i sina Favoriter eller skriva ut en specifik sida.

Webbplatsens funktionalitet blir sidtyper och sidmallar

När man planer ar webbplatsens struktur bestämmer man vilka olika funktioner som skall vara tillgängliga för besökaren. Det kan handla om att man exempelvis vill ha en nyhetspublicering, prenumerationsfunktion eller diskussionsforum på webbplatsen. När man valt vilka funktioner man skall ha, skapas sidmallar för alla dessa funktioner. Med hjälp av dessa sidmallar kan redaktörerna skapa innehållet och publicera sidorna på webbplatsen. I EPiSer ver finns vid installation ett antal standardmallar (exempel) med de mest efterfrågade funktionerna. Dessa mallar finns beskrivna i den här boken under rubriken Arbeta med olika sidmallar. På din webb-plats kan det finnas fler än de som är beskrivna här, då är de sidmallarna anpassade efter din organisations önskemål.

Standardmallarna kodade för att stödja tillgängliga webbplatser

Internet och webbsidor är en flexibel miljö där varje besökare på egen hand kan välja hur saker och ting skall se ut och fungera när just denne besöker en webbplats. Olika besökare sitter i olika datormiljöer som tolkar det vi vill presentera på olika sätt. Om man exempelvis har nedsatt syn är det möjligt att med en inställning i webbläsaren öka typsnittets stor lek för att lättare kunna läsa texten. Från ver sion 4.30 av EPiSer ver är de mallar som följer med EPi-Ser ver kodade för att stödja tillgänglighet på webbplatsen. Med det menas att vem som helst skall kunna ta del av informationen på webbplatsen, oavsett vilka hjälpmedel per sonen använ-der. För dig som redaktör innebär detta ingen större skillnad. Du bör tänka på att, som du upplever din sida till form och utseende inte alltid stämmer överens med hur andra upplever sidan. Detta på gr und av att de har per sonliga inställningar eller hjälpmedel när de läser sidan.

Sidmallar vs Sidtyper

I EPiSer ver finns både sidmallar och sidtyper. Sidmallar är de aspx-sidor som visas för besö-karna och som innehåller den funktionallitet som önskas för en viss funktion. Sidtyper däre-mot är det formulär som redaktören fyller med infor mation i EPiSer ver. Rent definitionsmässigt rör arbetet inne i EPiSer ver s redaktör s- och administratörsläge i för sta hand sidtyper. Vanligen benämns dessa sidtyper som sidmallar, vilket vi for tsättningsvis i den här boken också gör för att göra det hela enkelt.

Innehållet lagras i en databas

Redaktörernas uppgift är att fylla webbplatsen med innehåll. Webbplatsens layout och str uk-tur skapas av utvecklare medan innehållet skapas av redaktörer som gör detta via sin webblä-sare. När redaktören går in redigeraläge och skapar sidor lagras all den informationen i en databas.

Rättigheter

EPiSer ver använder samma behörighetsmodell som Windows. När det gäller rättigheter i EPi-Ser ver br ukar man dela in dem i två delar. Dels rättigheter för de som skall arbeta som redak-törer och administraredak-törer och dels för besökarna på webbplatsen.

Det finns möjlighet att sätta behörigheter så att vissa medarbetare får ändr a informationen på specifika sidor på webbplatsen. På så sätt kan olika avdelningar arbeta på samma webbplats men aldrig komma åt att ändra varandras information. Det är också vanligt att redaktörerna inte har samma rättigheter som administratörer.

När det gäller rättigheter för besökare kan det användas på olika sätt. Ett vanligt användnings-område är en publik webbplats som även kan fungera som företagets extranät. Olika besö-kare ser olika menyer beroende på vilka behörigheter de har. Det finns i EPiSer ver möjlighet att styra rättigheter till enskilda användare och sida på webbplatsen.

Arbetsgången i EPiServer

1. Redaktören loggar in i redigeraläge. Systemet kontrollerar att personen har rättigheter att skapa eller ändra sidor. Om man har rättigheterna att skapa sidor öppnas formuläret och redaktören kan fylla på med information.

2. Informationen som redaktören skapat (texter, länkar m.m.) sparas i databasen.

3. När besökaren går in på sidan via sin webbläsare, kontrolleras först behörigheten. Om be-sökaren har rättighet att läsa sidan börjar systemet ladda upp de olika delarna och visar sidan för besökaren.

4. Den grafiska profilen hämtas.

5. Sidans funktionalitet laddas in.

6. Information från databasen hämtas.

7. Eventuella bilder och dokument laddas upp till sidan. Det sammanlagda resultatet visas för besökaren och denne kan läsa det på sin skärm.

Webbläsare

För attkunna arbeta med redigering i EPiSer ver krävs att redaktörerna använder Internet Explorer 6.0 eller senare.

Trots att html-språket är konstr uerat för att kunna visa information likar tat oberoende av vil-ken hårdvara och mjukvara som används så ser det trots allt lite olika ut. Det finns en mängd olika varianter på html som olika webbläsare tolkar på lite olika sätt. I praktiken innebär det att man alltid bör kontrollera sin webbplats mot olika webbläsare för att se hur det kommer att se ut hos besökarna. Det är även lämpligt att prova med olika skärmstor lekar och opera-tivsystem, helt enkelt sådana inställningar som man tror att det flesta besökare har.

En annan viktig punkt är hur uvida webbläsaren klarar att hantera Cascading Style Sheet. Klarar webbläsaren detta kan det grafiska gränssnittet styras ganska detaljerat.

Visaläget, redigeraläget, adminläget

En EPiSer ver baser ad webbplats kan visas i tre olika huvudlä-gen. Visaläget är den vy som besökaren ser. Då ser webbplat-sen ut som vilken annan webbplats som helst. Det går inte att avgöra vilket webbpubliceringsver ktyg som webbplatsen är uppbyggd på.

Redigeraläget är den vy som redaktörerna ser när de loggar in för att skapa eller uppdatera information på webbplatsen. För att logga in till redigeraläget skrivs företagets webbadress plus tillägget /edit, http.//www.foretaget.se/edit. Då visas en inlogg-ningsr uta där redaktören skriver in sitt användarnamn och lösenord.

Adminläget är den vy där administratörerna kan skapa och modifiera inställningar på webbplatsen. Här finns möjlighet att ändra i sidmallar, ändra systeminställningar, hantera rättigheter m.m. För att logga in till adminläget skrivs företagets

webba-dress plus tilllägget /admin, http.//www.foretaget.se/admin. Då visas en inloggningsr uta där administratören skriver in sitt användarnamn och lösenord.

Om du är inloggad på din webbplats kan du växla mellan de tre lägena genom att använda EPiSer vers egna höger klicksmeny. Höger klicka i sidan och välj Till visaläge, Till redigeringsläge eller Till adminläge. Om du inte har rätttighet att visa alla vyer visas inte heller alternativen i menyn.

Roller

När en organisation implementerar en EPiSer verlösning finns det alltid ett antal olika roller r unt omkring arbetet. Antalet roller och vilka roller är oftast olika beroende på organisatio-nens storlek. När EPiSer ver har utvecklats har det funnits ett antal roller till gr und för hur utvecklingen skett. Dessa roller används ofta i den här dokumentationen för att beskriva arbetsgången i vissa moment.

Besökare: är en per son som är användare av webbplatsen. En per son som med hjälp av sin webbläsare besöker webbplatsen för att hitta information eller använda tjänster som finns på webbplatsen. På ett intranät antar alla anställda på företaget rollen som besökare.

Skribent: är en per son som arbetar med informationsinmatning direkt från webbplatsen med hjälp av högerklicksadministrationen. Allt material som skapas publiceras direkt. Vissa

skribenter har tillgång till redigeraläget, men de flesta har det inte. I många fall har Skribenten inte rätt att publicera information, utan en ansvarig utgivare gör det.

Redaktör: är en per son som arbetar med informationsinmatning i EPiSer ver. Redaktören har tillgång till redigeraläget och kan där ha olika rättigheter. Vissa redaktörer har bara möjlighe-ter att skapa infor mation på specifika platser i trädstr ukturen. Andra har rätt skapa, ändra och ta bor t information men inte publicera. En tredje variant kan vara att man har rättigheter till alla funktioner som finns tillgängliga från redigeraläget.

Ansvarig Utgivare: är en person som också är redaktör men har ett litet större ansvar genom att denne kan publicera information som andra har skapat. Det är inte alla organisatio-ner som har en ansvarig utgivare utan ger varje redaktör rättighet att publicera sin egen infor-mation.

Administratör: är en per son som har ansvaret över hela webbplatsen. Administratören har tillgång till redigera- och adminläget i EPiSer ver. Administratörens uppgift är ofta att hjälpa redaktörerna så att deras arbete blir enkelt, genom att anpassa verktyget så att det passar redaktörerna.

Utvecklare: är en per son med goda kunskaper om progr ammering och utför arbetet med framtagning av funktionalitet och sidmallar på webbplatsen.

Beroende på vilken fas organisationen befinner sig i är det väldigt olika vilka av dessa roller man har inom organisationen och vilken man köper in. Det vanligaste är att organisationen själva har de över sta rollerna och köper in utvecklar tjänster.

Ordlista

ASP.NET 1. Active Server Pages. En webbsida som innehåller program eller skript som exekveras i webbser vern innan resultatet sänds till användaren. Tillägget med .NET innebär en integration med .NET-miljön. 2. Application Service Provider.

Programuthyrningsföretag (som låter kunderna komma åt programmen via web-ben).

cookie är en fil som placeras på besökarens dator. Vilken information som lagras i filen är beroende på hur man har kodat webbplatsen som besöks. Om du inte vill att cookies lagras på din dator kan du stänga av den funktionen i din webbläsare.

Alla webbplatser skall informera om cookies används och hur de används.

CSS (Cascading Style Sheet) är en typ av formatmall där man kan beskriva utseende och layout. Oftast har man samma CSS-mall för hela webbplatsen, men det finns även möjlighet att ha enskilda mallar för varje sida.

editor ett verktyg för att förenkla tillverkning av webbsidor. De flesta editorer fungerar som en ordbehandlare. Det innebär att användaren inte behöver ha kunskap om html och programmering.

extranät är en utvidgad variant av intranät. Man använder samma teknik som i World Wide Web, men släpper bara in ett fåtal användare. Ett extranät är inte bara till-gängligt för anställda inom ett företag, utan även för utomstående som

samarbe-html (Hyper text Markup Language). Det språk som ofta används för att skriva webb-sidor. Textens och sidans uppläggning, liksom länkar, anges med enkla koder, som blir osynliga för användaren när man tar upp sidan i en webbläsare. Det finns standard för hur språket skall skrivas, men olika webbläsare tolkar språket annor-lunda.

intranät ett nät som är baserat på samma teknik som World Wide Web och fungerar likadant, men som bara är tillgängligt för anställda inom ett företag eller en orga-nisation. Jämför med extranät.

wap (Wireless Application Protocol) en växande samling industristandarder för att möjliggöra internetbaserad datakommunikation över det mobila telenätet på ett enkelt och enhetligt sätt. Målet är att skilja mellan innehållet och tekniken, så att meddelandet går fram oavsett vilken teknik som används.

.NET Microsofts basplattform som bygger på en satsning där persondatorbaserade program skall övergå till ett internetbaserat system av tjänster och tillämpningar som kan användas från alla slags digitala apparater - mobiltelefoner, persondato-rer, handhållna datopersondato-rer, tv-apparater. Microsoft skriver det med punkt före: .Net.

Kallas därför ofta bara för Dotnet

rot (root) i ett filsystem, som är indelat i kataloger, är roten modern till alla katalo-ger. Trots att det kallas för rot brukar det avbildas i toppen.

RSS (RDF Site Summer y, vilket även brukar utläsas som Really Simple Syndication) är en standard för utdelning av information på en webbplats till en annan. Används ofta för att dela med sig av nyheter.

webbläsare det program som används för att läsa webbsidor. Det finns ett antal olika webb-läsare på marknaden. De två vanligaste är Microsoft Internet Explorer (IE) och Netscape (NE). Webbläsare utvecklas ständigt, ju senare version desto bättre visning och finesser. Det engelska ordet är webbrowser eller förkor tat browser.

webbplats en organisations eller persons samlade World Wide Web-sidor, samlade under en hemsida. Engelska ordet är website eller förkor tat site.

webbsida en sida på en webbplats.

URL (Uniform Resource Locator) kan översättas med webbadress. Url:er har normalt formen http://www.foretag.se. Http står för hyper text transfer protocol och www, som ibland saknas, är ett vanligt namn på företagets webbser ver. Http kan ofta utelämnas när man matar in en url, och ibland kan man även utelämna www.

Det kan dock inte utelämnas när man skapar en länk från en webbsida till en annan.

XML (eXtensible Markup Language) Ett mer kraftfullt alternativ till html, det språk som används när man skapar webbsidor. En skillnad är att html endast beskriver sidans grafiska struktur, medan xml gör det möjligt att beskriva innehållet.

Källa: Computer Swedens språkwebb

Kom igång med EPiServer

Logga in

EPiSer ver är ett webbpubliceringssystem som inte kräver speciellt mycket av vare sig dig som redaktör eller hård- och mjukvar a på din dator. Du behöver ha kunskap om enkel ordbehandling och din dator behöver en webbläsare. För att komma åt redigeringsläget öppnar du din webbläsare och skriver in adressen till den webb-plats som du skall rediger a, plus att du lägger till /edit, exempelvis www.foreta-get.se/edit. Då kommer en inloggningsruta upp och du loggar in med ditt

användar namn och lösenord. För att du skall kunna redigara en webbplats med EPiSer ver 4 krävs att du använder Internet Explorer 6.0.

Fönstret

När du loggat in i EPiSer ver s redigeraläge ser du nedanstående innehåll i din webbläsare. Till vänster i fönstret finns str ukturen och allt innehåll på webbplatsen i form av sidor. Ovanför sidorna finns ver ktysfältet där du har ver ktyg för att arbeta med str ukturen. I den högra delen av fönstret visas antingen den aktuella sida eller som i det här fallet star tsidan i rediger aläget.

Verktygsfält som används i arbetet med strukturen

Fliken Mina inställningar

Strukturen så som redaktören ser den i Fliken Favoriter som visar de sidor som du placerat som dina egna favoriter. Ett snabbt sätt att komma åt sidor som du ofta arbetar med.

Fliken Komponenter ger dig möjlighet att installe-ra komponenter på din dator.

Fliken Microsoft Office tillägg som ger

Ändra befintlig information

I EPiSer ver finns tre olika sätt att rediger a en befintlig sida. Du kan redigera den genom att högerklicka på sidan och välja Ändra, sk enkel redigering. Du kan höger klicka i sidan och välja Snabbredigering eller det tredje alternativet som är redigera från redigeraläget. De två först-nämnda kan du läsa om i kapitlet Redigera med högermusknapp. För att ändra i en sida från redigeraläget gör du så här.

1. Bläddra fram sidan du vill redigera i trädstrukturen till vänster och markera sidan genom att

1. Bläddra fram sidan du vill redigera i trädstrukturen till vänster och markera sidan genom att

I dokument Redaktörshandbok Online (sidor 9-62)