• No results found

S ER VERS ANVÄNDARNÄTVERK

In document Redaktörshandbok Online (Page 9-79)

EPiSer ver har ett användarnätverk som vänder sig till alla per soner som arbetar i EPiSer ver som redaktörer, administratörer, beställare eller liknande. Föreningen anordnar ett antal träffar varje år där medlemmarna får ta del av nyheter och utbyta erfarenheter med varandra. Registrera dig på webbplatsen och ta del av användarnätver ket som inloggad på EPiSer ver Knowledge Center.

Hur fungerar EPiServer?

EPiSer ver består av en basplattform (kärna) som innehåller all grundfunktionalitet som finns för redaktörer och administratörer. För varje enskild webbplats skapas ovanpå plattformen en

© E l e k t r o P o s t S t o c k h o l m A B

administratör är i stor t sett det samma för alla webbplatser byggda på EPiser ver.

När man installerar en standardinstallation av EPiSer ver är den klar att använda på en gång. Vid installationen kan man välja att installera en exempelwebbplats som har ett grafiskt utseende och ett antal funktioner klara att använda. Antingen utgår man från exempelwebbplatsen när man skall skapa sin egen eller så börjar man om från början och bygger en helt egen lösning.

EPiSer ver använder Microsoft Internet Information Ser ver som webbser ver för att hantera webbpubliceringen. I bakgrunden finns all information som visas på webbsidorna lagrad i en SQL eller Oracle databas. Webbser vern och databasen körs på en Windowsser ver. EPiSer ver använder samma behörighetsmodell som Windows vilket gör arbetet med behörigheter väldigt enkelt. De bilder och dokument som redaktörerna laddar upp till webbser vern lagras i en egen eller flera datakällor på webbser vern.

Förenklat kan dela upp EPiSer ver i ett antal delar

1. Som första del har vi EPiSer ver s kärna eller plattform, i den finns funktionalitet som hör till grundsystemet. Det är kärnan som har stöd för versionshantering, förhandsgranskning, arbetsflöden, rättigheter på sidan m.m. Funktioner för att du som redaktör skall kunna arbeta i redaktörsläget.

Ovan på plattformen bygger man den anpassade lösningen som gör att webbplatsen skiljer sig i förhållande till andra. Lite förenklat kan man dela in den anpassade delen i fyra delar.

1. Först har vi företagets grafiska profil som lagras i en formatmall. Här har man definierat vilka typsnitt, färger m.m. som skall användas på webbplatsen.

2. Den andra delen är ett antal olika funktioner som besökarna skall kunna använda på webbplatsen. Det kan handla om att besökarna skall kunna diskutera i diskussionsforum, tipsa en kompis eller skriva ut en sida. Vanligtvis är varje funktion kopplad till en enskild sidmall.

3. Den tredje delen är vilka rättigheter som redaktörer och besökare skall ha på olika sidor.

4. Den fjärde delen är informationen på webbplatsen som lagras i en databas. De eventuella bilder och dokument som man har på en sida lagras utanför själva EPiSer ver, i en godtyck-lig datakälla.

En redaktör som arbetar i EPiSer ver skall fokusera på att skapa ett bra innehåll som gör webb-platsen intressant att besöka. De skall skriva bra och intressanta texter, alltså fokusera på den fjärde delen. De övriga delarna i produkten skall hanteras av utvecklare och administratörer så

Introduktion |11

att redaktörerna kan fokusera på rätt sak. Syftet med en sådan här plattform är att de inte skall behöva fundera på vilka typsnitt och färger som skall kunna användas och inte heller kunna pro-grammera. Allt sådant skall vara färdigt i systemet så att redaktörerna får ett så enkelt arbete som möjligt. Tack vare att delarna är skilda från varandra kan man också arbeta parallellt i upp-byggandet av webbplatsen. Utvecklarna kodar funktioner samtidigt som redaktörerna skapar sidor med innehåll.

Företagets grafiska profil på webbplatsen

En av de första beslut som tas i ett webbprojekt är designen på webbplatsen. Då kommer man fram till vilka färger som skall användas, vilka typsnitt, vilken storlek texten skall ha, hur navige-rigen skall fungera osv. Detta blir den grafiska profilen på webbplatsen. I EPiSer ver lagras all denna information i ett så kallat CSS-dokument. CSS står för Cascading Style Sheet och kan jämföras med formatmallar i MS Word.

En stor fördel med användningen av formatmallar är om förändringar behöver göras i den gra-fiska profilen. Med hjälp av formatmallar gör man förändringen i ett dokument och förändring-arna slår igenom på alla sidor, oavsett om det är 10 eller 10 000 sidor. Använder man inte formatmallar måste man följaktligen gå in och ändra på varje enskild sida.

I EPiSer ver finns det stöd för att använda olika grafiska teman eller olika menyträd, färger och så vidare genom de dynamiska inställningarna som finns. Ingenting är omöjligt när det gäller EPiSer-ver.

En webbplats som bygger på EPiSer ver är oftast ramlös och använder istället dynamiska funktio-ner. Ramar används i huvudsak för att kunna ha viss information på en sida så att den alltid visas, som exempelvis menyer. När användaren väljer de olika alternativen i menyerna visas den nya

© E l e k t r o P o s t S t o c k h o l m A B

Ser ver finns möjlighet att få samma funktion utan att använda ramar. Om man föredrar att använda ramar finns det givetvis även möjlighet att göra det i EPiSer ver. Det finns en del förde-lar med att inte använda ramar på en webbplats, med ramar kan det exempelvis bli problem för användaren när denne vill lägga till en viss sida i sina Favoriter eller skriva ut en specifik sida.

Webbplatsens funktionalitet blir sidtyper och sidmallar

När man planerar webbplatsens struktur bestämmer man vilka olika funktioner som skall vara tillgängliga för besökaren. Det kan handla om att man exempelvis vill ha en nyhetspublicering, prenumerationsfunktion eller diskussionsforum på webbplatsen. När man valt vilka funktioner man skall ha, skapas sidmallar för alla dessa funktioner. Med hjälp av dessa sidmallar kan redak-törerna skapa innehållet och publicera sidorna på webbplatsen. I EPiSer ver finns vid installation ett antal standardmallar (exempel) med de mest efterfrågade funktionerna. Dessa mallar finns beskrivna boken Arbeta med sidmallar som finns att ladda ner i sin helhet på www.episer-ver.com/documentation. På din webbplats kan det finnas fler än de som är beskrivna här, då är de sidmallarna anpassade efter din organisations önskemål.

Standardmallarna kodade för att stödja tillgängliga webbplatser

Internet och webbsidor är en flexibel miljö där varje besökare på egen hand kan välja hur saker och ting skall se ut och fungera när just denne besöker en webbplats. Olika besökare sitter i olika datormiljöer som tolkar det vi vill presentera på olika sätt. Om man exempelvis har ned-satt syn är det möjligt att med en inställning i webbläsaren öka typsnittets storlek för att lättare kunna läsa texten. Från version 4.30 av EPiSer ver är de mallar som följer med EPiSer ver kodade för att stödja tillgänglighet på webbplatsen. Med det menas att vem som helst skall kunna ta del av informationen på webbplatsen, oavsett vilka hjälpmedel personen använder. För dig som redaktör innebär detta ingen större skillnad. Du bör tänka på att, som du upplever din sida till form och utseende inte alltid stämmer överens med hur andra upplever sidan. Detta på gr und av att de har personliga inställningar eller hjälpmedel när de läser sidan.

Sidmallar vs Sidtyper

I EPiSer ver finns både sidmallar och sidtyper. Sidmallar är de aspx-sidor som visas för besökarna och som innehåller den funktionallitet som önskas för en viss funktion. Sidtyper däremot är det formulär som redaktören fyller med information i EPiSer ver. Rent definitionsmässigt rör arbetet inne i EPiSer ver s redaktörs- och administratörsläge i första hand sidtyper. Vanligen benämns dessa sidtyper som sidmallar, vilket vi for tsättningsvis i den här boken också gör för att göra det hela enkelt.

Innehållet lagras i en databas

Redaktörernas uppgift är att fylla webbplatsen med innehåll. Webbplatsens layout och str uktur skapas av utvecklare medan innehållet skapas av redaktörer som gör detta via sin webbläsare.

När redaktören går in redigeraläge och skapar sidor lagras all den informationen i en databas.

Rättigheter

EPiSer ver använder samma behörighetsmodell som Windows. När det gäller rättigheter i EPi-Ser ver brukar man dela in dem i två delar. Dels rättigheter för de som skall arbeta som redaktö-rer och administratöredaktö-rer och dels för besökarna på webbplatsen.

Introduktion |13

Det finns möjlighet att sätta behörigheter så att vissa medarbetare får ändra informationen på specifika sidor på webbplatsen. På så sätt kan olika avdelningar arbeta på samma webbplats men aldrig komma åt att ändra varandras information. Det är också vanligt att redaktörerna inte har samma rättigheter som administratörer.

När det gäller rättigheter för besökare kan det användas på olika sätt. Ett vanligt användnings-område är en publik webbplats som även kan fungera som företagets extranät. Olika besökare ser olika menyer beroende på vilka behörigheter de har. Det finns i EPiSer ver möjlighet att styra rättigheter till enskilda användare och sida på webbplatsen.

Arbetsgången i EPiServer

1. Redaktören loggar in i redigeraläge. Systemet kontrollerar att personen har rättigheter att skapa eller ändra sidor. Om man har rättigheterna att skapa sidor öppnas formuläret och redaktören kan fylla på med information.

2. Informationen som redaktören skapat (texter, länkar m.m.) sparas i databasen.

3. När besökaren går in på sidan via sin webbläsare, kontrolleras för st behörigheten. Om be-sökaren har rättighet att läsa sidan börjar systemet ladda upp de olika delarna och visar sidan för besökaren.

4. Den grafiska profilen hämtas.

5. Sidans funktionalitet laddas in.

6. Information från databasen hämtas.

7. Eventuella bilder och dokument laddas upp till sidan. Det sammanlagda resultatet visas för besökaren och denne kan läsa det på sin skärm.

© E l e k t r o P o s t S t o c k h o l m A B

Webbläsare

För att kunna arbeta med redigering i EPiSer ver krävs att redaktörerna använder Internet Explorer 6.0 eller senare.

Trots att html-språket är konstruerat för att kunna visa information likar tat oberoende av vilken hårdvara och mjukvara som används så ser det trots allt lite olika ut. Det finns en mängd olika varianter på html som olika webbläsare tolkar på lite olika sätt. I praktiken innebär det att man alltid bör kontrollera sin webbplats mot olika webbläsare för att se hur det kommer att se ut hos besökarna. Det är även lämpligt att prova med olika skärmstorlekar och operativsystem, helt enkelt sådana inställningar som man tror att det flesta besökare har.

En annan viktig punkt är hur uvida webbläsaren klarar att hantera Cascading Style Sheet. Klarar webbläsaren detta kan det grafiska gränssnittet styras ganska detaljerat.

Visaläget, redigeraläget, adminläget

En EPiSer ver baserad webbplats kan visas i tre olika huvudlägen.

Visaläget är den vy som besökaren ser. Då ser webbplatsen ut som vilken annan webbplats som helst. Det går inte att avgöra vilket informationsplattform som webbplatsen är uppbyggd på.

Redigeraläget är den vy som redaktörerna ser när de loggar in för att skapa eller uppdatera information på webbplatsen. För att logga in till redigeraläget skrivs företagets webbadress plus tillägget /edit, http.//www.foretaget.se/edit. Då visas en inlogg-ningsruta där redaktören skriver in sitt användarnamn och lösen-ord.

Adminläget är den vy där administratörerna kan skapa och modifiera inställningar på webbplatsen. Här finns möjlighet att ändra i sidmallar, ändra systeminställningar, hantera rättigheter m.m. För att logga in till adminläget skrivs företagets webbadress plus tilllägget /admin, http.//www.foretaget.se/admin. Då visas en

inloggningsruta där administratören skriver in sitt användarnamn och lösenord.

Det kan vara så att er webbplats har en anpassad webbadress för dig som redaktör att använda vid inloggning, både till redigeraläget och till adminläget. Kontrollera med din systemadministra-tör vad som gäller för just er webbplats.

Om du är inloggad på din webbplats kan du växla mellan de tre lägena genom att använda EPi-Ser vers egna höger klicksmeny. Högerklicka i sidan och välj Till visaläge, Till redigeringsläge eller Till adminläge. Om du inte har rätttighet att visa alla vyer visas inte heller alternativen i menyn.

Roller

När en organisation implementerar en EPiSer verlösning finns det alltid ett antal olika roller r unt omkring arbetet. Antalet roller och vilka roller är oftast olika beroende på organisationens stor-lek. När EPiSer ver har utvecklats har det funnits ett antal roller till grund för hur utvecklingen skett. Dessa roller används ofta i den här dokumentationen för att beskriva arbetsgången i vissa moment.

Introduktion |15

Besökare: är en person som är användare av webbplatsen. En person som med hjälp av sin webbläsare besöker webbplatsen för att hitta information eller använda tjänster som finns på webbplatsen. På ett intranät antar alla anställda på företaget rollen som besökare.

Skribent: är en person som arbetar med informationsinmatning direkt från webbplatsen med hjälp av högerklicksadministrationen. Allt material som skapas publiceras direkt. Vissa skribenter har tillgång till redigeraläget, men de flesta har det inte. I många fall har Skribenten inte rätt att publicera information, utan en ansvarig utgivare gör det.

Redaktör: är en per son som arbetar med informationsinmatning i EPiSer ver. Redaktören har tillgång till redigeraläget och kan där ha olika rättigheter. Vissa redaktörer har bara möjligheter att skapa information på specifika platser i trädstr ukturen. Andra har rätt skapa, ändra och ta bor t information men inte publicera. En tredje variant kan vara att man har rättigheter till alla funktioner som finns tillgängliga från redigeraläget.

Ansvarig Utgivare: är en person som också är redaktör men har ett litet större ansvar genom att denne kan publicera information som andra har skapat. Det är inte alla organisatio-ner som har en ansvarig utgivare utan ger varje redaktör rättighet att publicera sin egen infor-mation.

Administratör: är en person som har ansvaret över hela webbplatsen. Administratören har tillgång till redigera- och adminläget i EPiSer ver. Administratörens uppgift är ofta att hjälpa redaktörerna så att deras arbete blir enkelt, genom att anpassa plattformen så att den passar redaktörerna.

Utvecklare: är en person med goda kunskaper om programmering och utför arbetet med framtagning av funktionalitet och sidmallar på webbplatsen.

Beroende på vilken fas organisationen befinner sig i är det väldigt olika vilka av dessa roller man har inom organisationen och vilken man köper in. Det vanligaste är att organisationen själva har de översta rollerna och köper in utvecklar tjänster.

Ordlista

ASP.NET 1. Active Ser ver Pages. En webbsida som innehåller program eller skript som exekveras i webbser vern innan resultatet sänds till användaren. Tillägget med .NET innebär en integration med .NET-miljön. 2. Application Ser vice Provi-der. Programuthyrningsföretag (som låter kunderna komma åt programmen via webben).

cookie är en fil som placeras på besökarens dator. Vilken information som lagras i filen är beroende på hur man har kodat webbplatsen som besöks. Om du inte vill att cookies lagras på din dator kan du stänga av den funktionen i din webbläsare. Alla webbplatser skall informera om cookies används och hur de används.

CSS (Cascading Style Sheet) är en typ av formatmall där man kan beskriva utse-ende och layout. Oftast har man samma CSS-mall för hela webbplatsen, men det finns även möjlighet att ha enskilda mallar för varje sida.

editor ett ver ktyg för att förenkla tillver kning av webbsidor. De flesta editorer fung-erar som en ordbehandlare. Det innebär att användaren inte behöver ha kunskap om html och programmering.

extranät är en utvidgad variant av intranät. Man använder samma teknik som i World Wide Web, men släpper bara in ett fåtal användare. Ett extranät är inte bara

© E l e k t r o P o s t S t o c k h o l m A B

samarbetar med företaget, till exempel underleverantörer och återför säljare.

hemsida den sammanhållande webbsidan för en webbplats. Brukar vanligtvis vara den för sta sida man kommer till och därifrån man kan nå alla andra delar på webbplatsen.

html (Hyper text Mar kup Language). Det språk som ofta används för att skriva webbsidor. Textens och sidans uppläggning, liksom länkar, anges med enkla koder, som blir osynliga för användaren när man tar upp sidan i en webblä-sare. Det finns standard för hur språket skall skrivas, men olika webbläsare tolkar språket annor lunda.

intranät ett nät som är baserat på samma teknik som Wor ld Wide Web och fungerar likadant, men som bara är tillgängligt för anställda inom ett företag eller en organisation. Jämför med extranät.

WAI (Web Accessibility Initiative) Sammanslutning som har skapat riktlinjer för hur webbplatser ska göras tillgängliga för personer med funktionshinder.

wap (Wireless Application Protocol) en växande samling industristandarder för att möjliggöra internetbaserad datakommunikation över det mobila telenätet på ett enkelt och enhetligt sätt. Målet är att skilja mellan innehållet och tekni-ken, så att meddelandet går fram oavsett vilken teknik som används.

WSRP (Web Ser vice for Remote Por tlets) är en teknik som gör det möjligt att göra webbplatser tillgängliga för por taler att användas som informationsskälla på ett enkelt och effektivt sätt. WSRP betraktas som en standard och stöds av företag som IBM, BEA, SAP och Microsoft.

.NET Microsofts basplattform som bygger på en satsning där persondatorbaserade program skall övergå till ett internetbaserat system av tjänster och tillämp-ningar som kan användas från alla slags digitala apparater - mobiltelefoner, persondatorer, handhållna datorer, tv-apparater. Microsoft skriver det med punkt före: .Net. Kallas därför ofta bara för Dotnet

rot (root) i ett filsystem, som är indelat i kataloger, är roten modern till alla katalo-ger. Trots att det kallas för rot brukar det avbildas i toppen.

RSS (RDF Site Summer y, vilket även brukar utläsas som Really Simple Syndica-tion) är en standard för utdelning av information på en webbplats till en annan. Används ofta för att dela med sig av nyheter.

webbläsare det program som används för att läsa webbsidor. Det finns ett antal olika webbläsare på marknaden. De två vanligaste är Microsoft Internet Explorer (IE) och Netscape (NE). Webbläsare utvecklas ständigt, ju senare version desto bättre visning och finesser. Det engelska ordet är webbrowser eller för-kor tat browser.

webbplats en organisations eller persons samlade World Wide Web-sidor, samlade under en hemsida. Engelska ordet är website eller för kor tat site.

webbsida en sida på en webbplats.

Introduktion |17

URL (Uniform Resource Locator) kan över sättas med webbadress. Url:er har nor-malt formen http://www.foretag.se. Http står för hyper text transfer protocol och www, som ibland saknas, är ett vanligt namn på företagets webbser ver.

Http kan ofta utelämnas när man matar in en ur l, och ibland kan man även utelämna www. Det kan dock inte utelämnas när man skapar en länk från en webbsida till en annan.

XML (eXtensible Markup Language) Ett mer kraftfullt alternativ till html, det språk som används när man skapar webbsidor. En skillnad är att html endast beskri-ver sidans grafiska struktur, medan xml gör det möjligt att beskriva innehållet.

Källa: Computer Swedens språkwebb

© E l e k t r o P o s t S t o c k h o l m A B

Kom igång med EPiSer ver |19

Kom igång med EPiServer

Logga in

EPiSer ver är ett webbpubliceringssystem som inte kräver speciellt mycket av vare sig dig som redaktör eller hård- och mjukvara på din dator. Du behöver ha kunskap om enkel ordbehandling och din dator behöver en webbläsare. För att komma åt redigeringsläget öppnar du din webblä-sare och skriver in adressen till den webbplats som du skall redigera, plus att du lägger till /edit, exempelvis www.foretaget.se/edit. Då kommer en inloggningsruta upp och du loggar in med ditt användarnamn och lösenord. Det kan vara så att er webbplats har en anpassad webbadress för dig som redaktör att använda vid inloggning till redigeraläget, dvs inte /edit som är standard.

Kontrollera med din systemadministratör vad som gäller för just er webbplats. För att du skall kunna redigara en webbplats med EPiSer ver 4 krävs att du använder Internet Explorer 6.0.

Fönstret

När du loggat in i EPiSer vers redigeraläge ser du nedanstående innehåll i din webbläsare. Till vänster i fönstret finns str ukturen och allt innehåll på webbplatsen i form av sidor. Ovanför sidorna finns verktygsfältet där du har verktyg för att arbeta med strukturen. I den högra delen

När du loggat in i EPiSer vers redigeraläge ser du nedanstående innehåll i din webbläsare. Till vänster i fönstret finns str ukturen och allt innehåll på webbplatsen i form av sidor. Ovanför sidorna finns verktygsfältet där du har verktyg för att arbeta med strukturen. I den högra delen

In document Redaktörshandbok Online (Page 9-79)

Related documents